Stort knivintresse - välj din favoritkniv

[dePaul]

Där ser man. Jodå, mororna är riktigt bra om än lite tråkiga. Skulle man trots allt ha en mer uppsnoffsad variant så kan man alltid satsa på en handbyggd finsk puukko.

Jag har kört ganska extensivt med min mora 1 och mora 2 i laminerat Uddeholm UHB 2140/Arne. Men som sagt, allt hänger på till vilka arbetsuppgifter jag väljer kniven. Till jakt och fiske vill jag inte använda en kniv med skandinavisk slipfas utan föredrar ett fullt flatslipat blad. Å andra sidan så finns det fullt flatslipade moror också .

~Paul~

 

[MAW]

De där bushcraft Morornas grepp gillar jag inte. Motsvarande Blacks bladtjocklek finns ju i Companion-serien också, där greppen är betydligt bättre. Ja Mora är helt fantastiska, men som sagt är det kul med lite mer exklusiva grejer också. Mitt knivinitresse kommer nog aldrig bromsa in för "just den" kniven....det finns alltid något ytterliggare man eftersträvar samt att olika situationer bjuder olika krav på verktyget. Jag har dock lyckats dra ner på antal knivar rätt drastiskt sista tiden. Sålt sådant som inte använts och de som jag "njutit klart" av i samlingen. Känns rätt skönt, inte minst ekonomiskt.
Jag tror att jag kommer köpa mindre och mindre produktionsknivar och mer och mer gå inför att rita och göra själv, t ex få blad och knivar gjorda. Det lägger till en helt annan dimension till det här intresset märker jag.

 

[MAW]

Säga nu vad man vill om användningsområde men den här upptäckte jag precis och den är faktiskt läcker och borde vara en välgjord pjäs. Lite häftig faktisk.

http://www.knifeworks.com/microtechadote117-7fixedbladetantopointbeadblaststandard.aspx

 

[dePaul]

Man kan se det där med samlandet på olika sätt. Självklart är det alltid trevligt att bygga egna knivar men ur värdesynpunkt så är det inte alltid fördelaktigt. Man måste verkligen vara en erkänd knivbyggare om man skall kunna att få det hela att gå ihop. Med andra ord. Ca 1 - 2 procent av alla knivbyggare kan verkligen försörja sig på sin hobby.

Ibland har jag velat att sälja en del knivar för att finansiera andra med. Som tur är har man inte gjort det. Det har nämligen inte sällan visat sig att just de knivar som jag ansett ha varit obetydliga ökat allra mest i värde. Ett sådant exempel är Buck 531 och 532. Jag köpte dem på en ren impuls. Likaså med första utgåvan av Buck Nighthawk, samt Kershaw Wild Wild Turkey.

Man kan med andra ord aldrig ta något för givet. Av denna anledning säljer jag inte längre några knivar.

~Paul~

 

[dePaul]

Säga nu vad man vill om användningsområde men den här upptäckte jag precis och den är faktiskt läcker och borde vara en välgjord pjäs. Lite häftig faktisk.

http://www.knifeworks.com/microtechadote117-7fixedbladetantopointbeadblaststandard.aspx

Ett högt pris för lite 440A. Självklart är precisionen i MT-s produkter odiskutabel men ändå .

~Paul~

 

[Mikael W]

De där bushcraft Morornas grepp gillar jag inte. Motsvarande Blacks bladtjocklek finns ju i Companion-serien också, där greppen är betydligt bättre. Ja Mora är helt fantastiska, men som sagt är det kul med lite mer exklusiva grejer också.

En Mora Bushcraft Black landade i brevlådan nu i fredags.
Jag tycker som Du att Companion/Robust greppet är bättre,men efter att ha använt Black lite mera så känns greppet riktigt bra.

Så här långt är jag mer förtjust i den tunnare Force modellen.
Min Custom variant ligger bara så rätt i handen,trots parerskyddet.
Jobbade intensivt med min Force ,under ett bygge av kök i går och saknade inte Black modellen.

Mora är dock rätt ute med Black,men jag tror att den riktar sig mer till militär personal och till dom som gillar den stilen.

Mikael

 

[MAW]

Snyggt som vanligt Mikael! Vilken form av läder använder du till lameller i handtag?

 

[omnes]

Ja, det är nog en dröm för många av oss. Personligen skulle jag vilja ha tillgång till en smedja. Lockelsen består i att kunna knacka fram egna blad och syssla med lite värmebehandling.

~Paul~

Oh, ja! Det är verkligen någonting som jag skulle vilja göra. Jag har lite smedsblod i ådrorna, morfar var smed, och har länge velat sätta igång att lära mig.

Och vad hindrar er?

Tid och pengar. Utrymme har jag gott om
Jag har flera gånger varit nära att försöka mig på att bygga en egen ässja, men det blir inte av. Någon gång kanske jag får tummarna ur, skulle vara enormt kul...

 

[MAW]

Man kan se det där med samlandet på olika sätt. Självklart är det alltid trevligt att bygga egna knivar men ur värdesynpunkt så är det inte alltid fördelaktigt. Man måste verkligen vara en erkänd knivbyggare om man skall kunna att få det hela att gå ihop. Med andra ord. Ca 1 - 2 procent av alla knivbyggare kan verkligen försörja sig på sin hobby.

Ibland har jag velat att sälja en del knivar för att finansiera andra med. Som tur är har man inte gjort det. Det har nämligen inte sällan visat sig att just de knivar som jag ansett ha varit obetydliga ökat allra mest i värde. Ett sådant exempel är Buck 531 och 532. Jag köpte dem på en ren impuls. Likaså med första utgåvan av Buck Nighthawk, samt Kershaw Wild Wild Turkey.

Man kan med andra ord aldrig ta något för givet. Av denna anledning säljer jag inte längre några knivar.

~Paul~

Givetvis är vi olika i vårt gemensamma intresse. Jag inser att jag inte är någon samlare helt enkelt

 

[Mikael W]

Snyggt som vanligt Mikael! Vilken form av läder använder du till lameller i handtag?

Just det där skaftet är gjort av lãdret från en FK Idun.
Enligt Peter används bara de bästa bitarna av oxläder i deras NL serie.

Vill man göra sig.en fin Mora, så funkar det ju lika bra med trä.

Mikael

 

[monokrom]

De där bushcraft Morornas grepp gillar jag inte. Motsvarande Blacks bladtjocklek finns ju i Companion-serien också, där greppen är betydligt bättre.

Jag tycker dom kompletterar varandra bra. Äger ingen kniv i bushcraft-serien men jag har en kniv i samma skaft. Den fanns bara en kort period innan 2010-modellen och måste varit en testplattform.

Jag håller med om att Robust/Companion-greppet är lite mer behändigt och smidigare. Men när man är ute och friluftar såhär års med ibland kalla och stela händer så kan jag säga att "bushcraft"-skaftet känns väldigt smidigt.

Companion faller lite mellan stolarna för mig. När jag är ute och fiskar eller sysslar med lägerliv vid den kallare halvan av året underlättar ett rejälare grepp.

Är det varmare eller om jag inte är ute så länge så föredrar jag Classic-skaften framför Companion. Dom besitter andra änden på skaft-spektrat med ojämförbar smidighet och behändighet men inte så skoj med isiga eller blöta kalla fingrar när man är timtals från närmsta hus ensam ute i skogen.

Håller inte med om att Black främst riktar sig mot den militära skaran. Tror Mora slagit två flugor i en smäll och att bladsvärtan handlar framförallt om ett rostskydd innan patina hunnit ta vid. Mycket praktiskt alltså.

Måste säga att jag inte är någon fan av mora-blad i rosfritt för friluftsanvändning där mycket träarbete ingår. Man får se till att ta ner vinkeln eller konvexa, annars är det en tidsfråga innan eggen viker sig mot något hård knut (vid vanlig täljning och inget bladbankande). Jag har haft två rostfria mora-eggar som vikt sig när knivarna fortfarande var ganska nya och man blir ju förbannad när måste ställa sig och ta bort en jädra massa material för att fixa bladet.

3,2 mm blad är förvisso grövre men fortfarande är det inte grovt utan ganska lagom tycker jag. Tycker Black är en stadig och snygg friluftskniv och är mycket spänd på att få testa den.

 

[monokrom]

Lite bilder. Min sambo slipade sina arbetsknivar igår kväll. Hon är hantverkare och 2/0 Classic är hennes favorit och trotjänare. Hon köpte nyligen en Robust till kraftigare arbeten. Igår skar hon takpapp och träplugg hela dan med dom. "Den gamle" är ohotad vid pilljobb och blir jävligt vass (trots sin ålder och slitenhet) men hon gillade verkligen den nya Robust och tyckte den höll skärpan bra och fick bra kraft och precision i skären. Hon är ju inte en nörd som jag och jag måste säga att det är roligt att få rapporter från omvärlden som inte har fått i sig massa åsikter på olika forum utan faktiskt bara jobbar med grejjerna dag efter dag (i kontrast till YT eller amerikanska forum där det är massa folk som bor i stan och bara skär i kartong och paracord med sina till synes oanvända knivar).