CE-godkänd flytväst för forspaddling
- Trådstartare MartinR
- Start datum
there isnt anything for white water specifically
From the best of my knowledge there is a basic set of EEC tests / rules for life jackets, but nothing specific for white water, but its at least a good start.
In general use common sense and look at what professional paddlers are using, they have more experience and knowledge than any lab technician.
Cheers
James
From the best of my knowledge there is a basic set of EEC tests / rules for life jackets, but nothing specific for white water, but its at least a good start.
In general use common sense and look at what professional paddlers are using, they have more experience and knowledge than any lab technician.
Cheers
James
Flytvästtermer
Skrev en utläggning om olika begrepp för flytvästar som diskuteras i tråden ”Stulen kajak på blocket” men postar här för att inte kapa den tråden:
”PFD” (Personal Flotation Device) är ett samlingsnamn i bl.a. USA för alla typer av flytplagg, räddningsvästar och även livbojar. De är indelade i olika klasser. (Precis som Anders262 skriver.) Här finns läsning om amerikanarnas klassindelning: http://www.uscg.mil/hq/cg5/cg5214/pfdselection.asp
”Flytväst” är numera ett samlingsnamn för både "flytplagg" och "räddningsvästar".
”Flytplagg” av vuxenstorlek ska ha en lyftkraft på minst 50 newton (ca 5 kg). Hit hör kajakvästar, fiskevästar, vattenskidvästar och de vanliga billiga västarna som har ungefär lika mycket lyftkraft på fram- och baksidan.
”Räddningsväst” av vuxenstorlek ska ha minst 100 newton lyftkraft (ca 10 kg) och vara utformad så att den försöker vända ansiktet ovanför vattenytan. Hit hör de vanliga orangea västarna med krage. Det finns även två klasser med 150 respektive 275 newton lyftkraft. Vanliga uppblåsbara flytvästar har minst 150 newton lyftkraft. Vissa specialmodeller för yrkesbruk, öppet hav eller tunga kläder har 275 newton lyftkraft.
Inom EU gäller gemensamma normer sedan år 1995.
Jag vill minnas att vi tidigare hade indelningen ”flytvästar” och ”seglarvästar”. Där ”flytvästar” då avsåg det vi nu kallar ”räddningsvästar”, och ”seglarvästar” avsåg det vi nu kallar ”flytplagg”. Dock med skillnaden att dåtidens lyftkraft var ca 20 % lägre än idag. Den här namnändringen skapar såklart förvirring.
Ett sätt att uttrycka sig säkert är att använda newtonklass (som anger minsta lyftkraft för en vuxenmodell) eller använda motsvarande EU-norm (som nyligen har bytt namn).
Newtonklass…Tidigare EU-norm………..Kommande EU-norm
50 N…………...EN393………………….….EN 12402-5
100N…….....….EN395………………….….EN 12402-4
150N…….….....EN396 …...…………….….EN 12402-3
275N……..........EN399…………………..…EN 12402-2
En modell som är avsedd för 70 kg kroppsvikt och uppåt räknas som vuxenmodell. Lägre viktklasser får ha lägre lyftkraft enligt en fastställd tabell.
Skrev en utläggning om olika begrepp för flytvästar som diskuteras i tråden ”Stulen kajak på blocket” men postar här för att inte kapa den tråden:
”PFD” (Personal Flotation Device) är ett samlingsnamn i bl.a. USA för alla typer av flytplagg, räddningsvästar och även livbojar. De är indelade i olika klasser. (Precis som Anders262 skriver.) Här finns läsning om amerikanarnas klassindelning: http://www.uscg.mil/hq/cg5/cg5214/pfdselection.asp
”Flytväst” är numera ett samlingsnamn för både "flytplagg" och "räddningsvästar".
”Flytplagg” av vuxenstorlek ska ha en lyftkraft på minst 50 newton (ca 5 kg). Hit hör kajakvästar, fiskevästar, vattenskidvästar och de vanliga billiga västarna som har ungefär lika mycket lyftkraft på fram- och baksidan.
”Räddningsväst” av vuxenstorlek ska ha minst 100 newton lyftkraft (ca 10 kg) och vara utformad så att den försöker vända ansiktet ovanför vattenytan. Hit hör de vanliga orangea västarna med krage. Det finns även två klasser med 150 respektive 275 newton lyftkraft. Vanliga uppblåsbara flytvästar har minst 150 newton lyftkraft. Vissa specialmodeller för yrkesbruk, öppet hav eller tunga kläder har 275 newton lyftkraft.
Inom EU gäller gemensamma normer sedan år 1995.
Jag vill minnas att vi tidigare hade indelningen ”flytvästar” och ”seglarvästar”. Där ”flytvästar” då avsåg det vi nu kallar ”räddningsvästar”, och ”seglarvästar” avsåg det vi nu kallar ”flytplagg”. Dock med skillnaden att dåtidens lyftkraft var ca 20 % lägre än idag. Den här namnändringen skapar såklart förvirring.
Ett sätt att uttrycka sig säkert är att använda newtonklass (som anger minsta lyftkraft för en vuxenmodell) eller använda motsvarande EU-norm (som nyligen har bytt namn).
Newtonklass…Tidigare EU-norm………..Kommande EU-norm
50 N…………...EN393………………….….EN 12402-5
100N…….....….EN395………………….….EN 12402-4
150N…….….....EN396 …...…………….….EN 12402-3
275N……..........EN399…………………..…EN 12402-2
En modell som är avsedd för 70 kg kroppsvikt och uppåt räknas som vuxenmodell. Lägre viktklasser får ha lägre lyftkraft enligt en fastställd tabell.
Paddling testade flytvästar för ett tag sedan. Testet kan läsas på nätet:
http://paddling.nu/2010/05/18/hall-dig-flytande--valj-ratt-vast/
CE-märkning är ingen garanti för att en pryl är bra men tyvärr det enda vi har nu. Allra viktigast anser jag att passform är så att västen sitter hyfsat även i vattnet. En dålig väst hamnar ofta uppe under hakan och irriterar eller stryper. En för tjock väst eller välfyllda fickor på bröstet ger svårigheter när man ska ta sig upp.
http://paddling.nu/2010/05/18/hall-dig-flytande--valj-ratt-vast/
CE-märkning är ingen garanti för att en pryl är bra men tyvärr det enda vi har nu. Allra viktigast anser jag att passform är så att västen sitter hyfsat även i vattnet. En dålig väst hamnar ofta uppe under hakan och irriterar eller stryper. En för tjock väst eller välfyllda fickor på bröstet ger svårigheter när man ska ta sig upp.
Några kommentarer till testet av flytvästar som är länkat i föregående inlägg:
* De antyder att dyrare västar ofta är säkrare. Min erfarenhet vad gäller flytvästar i allmänhet är att det inte finns något sådant samband. De säkraste västarna har varit bland de billigaste.
* De skriver att materialet PVC ger bäst flytkraft. De PVC-material jag stött på i flytvästar ger sämst flytkraft! T.ex. materialet Airex. Det är väldigt mjukt och behagligt men det tyngsta konstmaterialet jag stött på i flytvästar (bortsett från neoprene). Polyetylenskum är väldigt lätt. Jag undrar om skribenterna vet vad de skriver om.
* De skriver att personer ska kunna lyftas till t.ex. en helikopter genom att krokas fast i axelbanden. Min och andras erfarenhet är att även särskilda lyftöglor kan brista enbart av personens vikt utan någon påtaglig acceleration inblandad. Att lyfta någon till farlig höjd enbart mha en CE-mäkt flytväst kan man glömma. Undrar återigen om de vet vad de skriver om. Jag tror inte det.
* De antyder att dyrare västar ofta är säkrare. Min erfarenhet vad gäller flytvästar i allmänhet är att det inte finns något sådant samband. De säkraste västarna har varit bland de billigaste.
* De skriver att materialet PVC ger bäst flytkraft. De PVC-material jag stött på i flytvästar ger sämst flytkraft! T.ex. materialet Airex. Det är väldigt mjukt och behagligt men det tyngsta konstmaterialet jag stött på i flytvästar (bortsett från neoprene). Polyetylenskum är väldigt lätt. Jag undrar om skribenterna vet vad de skriver om.
* De skriver att personer ska kunna lyftas till t.ex. en helikopter genom att krokas fast i axelbanden. Min och andras erfarenhet är att även särskilda lyftöglor kan brista enbart av personens vikt utan någon påtaglig acceleration inblandad. Att lyfta någon till farlig höjd enbart mha en CE-mäkt flytväst kan man glömma. Undrar återigen om de vet vad de skriver om. Jag tror inte det.
CE märkning
Att inte veta vad man talar om... CE märkning är knappast ett mått på hur säker en väst är. Det är bara en testmetod på hållfasthet och flytförmåga. CE märkning är skapat av byråkrater som tror de skall göra något gott men i själva verket är det tvärtom.
Tex sitter inte en lågprisväst fast på kroppen som den bör göra, därför är en dyrare väst med tre spännen säkrare än en enkel CE godkänd väst med ett resår och kardborreband. För att lyfta någon i en helikopter eller hissa någon efter en olycka i en fors krävs det att du har ett band runt skrevet, och vad jag vet finns det bara en väst på marknaden som har den möjligheten. Nookie Rivermonster. Att hissa upp någon i en helikopter med en Gul Garda, Kanuk 400 osv. är dömt att misslyckas då den hade glidit av, det hade den gjort även vid en enklare räddning. Eller för den delen använda en liknande väst i en fors eller surf där den i krafterna inte skulle sitta korrekt eller till och med kunna slitas av från kroppen.
Det är ju knappast Claus Röyem som inte vet vad han talar om utan CEbyråkraterna...
Martin, skall du ha en väst för fors så köp en anpassad väst för fors.
Att inte veta vad man talar om... CE märkning är knappast ett mått på hur säker en väst är. Det är bara en testmetod på hållfasthet och flytförmåga. CE märkning är skapat av byråkrater som tror de skall göra något gott men i själva verket är det tvärtom.
Tex sitter inte en lågprisväst fast på kroppen som den bör göra, därför är en dyrare väst med tre spännen säkrare än en enkel CE godkänd väst med ett resår och kardborreband. För att lyfta någon i en helikopter eller hissa någon efter en olycka i en fors krävs det att du har ett band runt skrevet, och vad jag vet finns det bara en väst på marknaden som har den möjligheten. Nookie Rivermonster. Att hissa upp någon i en helikopter med en Gul Garda, Kanuk 400 osv. är dömt att misslyckas då den hade glidit av, det hade den gjort även vid en enklare räddning. Eller för den delen använda en liknande väst i en fors eller surf där den i krafterna inte skulle sitta korrekt eller till och med kunna slitas av från kroppen.
Det är ju knappast Claus Röyem som inte vet vad han talar om utan CEbyråkraterna...
Martin, skall du ha en väst för fors så köp en anpassad väst för fors.
Senast ändrad:
Surfleffe: Vem är det som säger att CE-märkning är ett mått på hur säker en väst är?
Vad har du för invändningar mot nuvarande CE-märkning?
Vad har du för invändningar mot nuvarande CE-märkning?
Ce
Ja jag menade nog inte att någon säger det, och att det är CE reglerna som står för okunnigheten. Konsumenten blir helt klart vilseledd av CE märkningen, det krävs att en väst skall vara CE märkt för att få kallas flytplagg, flytväst eller räddningsväst. Det är en del av min kritik.
Den andra delen är att ett litet företag som tex Mocke som gör en specialväst till surfski har väldigt svårt för att klara av ekonomiskt att göra de tester som erfodras för ett godkännande. De har tagit fram en säkerhetsväst för att paddlarna just inte skall använda dåliga västar som oftast är CE godkända men i hårdare miljö direkt olämpliga. Det kostar mycket pengar (5000 euro påstår någon av mina leverantörer, låter mycket och jag vet inte om det stämmer)att få en väst godkänd. Det finns en del västar på marknaden med hög kvalité och säkerhet som inte är godkända på grund av detta. Ja ni som läser detta förstår ju hur tokigt det är.
Dock får en flytväst säljas utan CE märkning om den kallas tex. sportväst eller paddelväst.
Leif/Aterra
Ja jag menade nog inte att någon säger det, och att det är CE reglerna som står för okunnigheten. Konsumenten blir helt klart vilseledd av CE märkningen, det krävs att en väst skall vara CE märkt för att få kallas flytplagg, flytväst eller räddningsväst. Det är en del av min kritik.
Den andra delen är att ett litet företag som tex Mocke som gör en specialväst till surfski har väldigt svårt för att klara av ekonomiskt att göra de tester som erfodras för ett godkännande. De har tagit fram en säkerhetsväst för att paddlarna just inte skall använda dåliga västar som oftast är CE godkända men i hårdare miljö direkt olämpliga. Det kostar mycket pengar (5000 euro påstår någon av mina leverantörer, låter mycket och jag vet inte om det stämmer)att få en väst godkänd. Det finns en del västar på marknaden med hög kvalité och säkerhet som inte är godkända på grund av detta. Ja ni som läser detta förstår ju hur tokigt det är.
Dock får en flytväst säljas utan CE märkning om den kallas tex. sportväst eller paddelväst.
Leif/Aterra
Surfleffe: Du vill alltså skippa kravet på CE-märkning? Vill du även skippa minimikraven på egenskaper som standarden innebär?
Kraven är väll en kompromiss mellan bl.a. säkerhet och komfort där man valt (en i mitt tycke ganska rimlig) miniminivå så att kunden inte ska få alltför dåliga grejer. Om man inte skulle ha några krav så skulle det kräva mycket mera av kunden i fråga om kunskaper och efterforskningar. Genomsnittskunden är nog inte intresserad av det. Genomsnittskunden är inte en prylintresserad kajakmänniska som läser produkttester, utan någon som bara ska ha några västar till båten eller till barnen.
Även med standarden ställs det krav på viss eftertanke hos användaren (t.ex. vid höga farter). Skulle man sätta standarden så att den täcker in alla tänkbara situationer så skulle det bli väldigt invecklat alternativt dyra och obekväma västar.
Att märkningen är så dyr inverkar säkert negativt på mångfalden såväl bland tillverkare som antalet modeller. Alternativet skulle vara att låta den kostnaden hamna på skattsedeln. Eller att göra det billigare.
Kraven är väll en kompromiss mellan bl.a. säkerhet och komfort där man valt (en i mitt tycke ganska rimlig) miniminivå så att kunden inte ska få alltför dåliga grejer. Om man inte skulle ha några krav så skulle det kräva mycket mera av kunden i fråga om kunskaper och efterforskningar. Genomsnittskunden är nog inte intresserad av det. Genomsnittskunden är inte en prylintresserad kajakmänniska som läser produkttester, utan någon som bara ska ha några västar till båten eller till barnen.
Även med standarden ställs det krav på viss eftertanke hos användaren (t.ex. vid höga farter). Skulle man sätta standarden så att den täcker in alla tänkbara situationer så skulle det bli väldigt invecklat alternativt dyra och obekväma västar.
Att märkningen är så dyr inverkar säkert negativt på mångfalden såväl bland tillverkare som antalet modeller. Alternativet skulle vara att låta den kostnaden hamna på skattsedeln. Eller att göra det billigare.
Liknande trådar
Liknande trådar
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.