Allemansrätten

Hur mycket har du själv förlorat pga allemansrätten? Vilka är skadorna på din mark?

Skadorna är främst fördyrande avverkningar genom längre skotningsväg, då vissa stigar inte får utnyttjas. Troligtvis kan en del av all rotröta också härledas till att folk utnyttjat allemansrätten vid t.ex. svamp och bärplockning.

Nekande till anläggning av en ny körväg, samt några ofrivilliga biotopskyddsområden skulle nog uteblivit, om vi inte hade allemansrätten. Dock kan andra faktorer också har spelat in här, varför just allemansrättens del i skulden kan diskuteras.
/Niklas
 
Gör de flesta verkligen det? På vilket sätt då?

Mer skador, större krav på undantagna områden vid avverkningar och skogsvård, fördyrande åtgärder vid t.ex. avverkning och gallring, då stigar inte får nyttjas som basvägar, krav på skyddande av kultur och fornmlämningar (varför skulle kultur och fornlämningar skyddas om vi inte hade någon allemansrätt, som tillät folk att besöka dessa?). o.s.v. Att detta tvingas skogsägaren betala ur egen ficka, utan ett öre i ersättning från samhället.
/Niklas
 
Jag upprepar frågan: -När blev du som markägare berövad rätten att ta ut besöksavgift?

Mig veterligen har markägaren aldrig haft rätten att ta ut besöksavgift. Därav min fråga ovan. Varför ska du få den rätten gratis?

Därför att det är min mark, min egendom! Det är ju enbart markägaren som riskerar betydande ekonomiska förluster av en överutnyttjad allemansrätt, inte folk i gemen!
/Niklas
 
I somliga fall av reservatsinrättande har staten stött sig på rena lögner, naturskyddsföreningarna har hävdat, ofta saklöst och utan kunskap om urskog, rödlistade rara arter och därmed fått tillstånd reservat som i själva verket var planterad skog, med stora kostnader under avsevärd tid. Där inan skörden inföll, ägrna blev snuvade på vinsten utan kompensation. Dylikt hör inte hemma i en rättstat men har förekommit.
 
Den frågan får jag utreda för ett fylligt svar.

Men i korthet:
*Alla organiserade turer faller utanför allemansrätten och ska således kräva markägarens uttryckliga tillstånd. Även kanotuthyrning och dylik verksamhet räknas som organiserad verksamhet.

*Allemansrätten bör begränsas till befintliga stigar och vägar, samt upphöra under vissa jaktintensiva veckor.

*Markägaren ska ha rätt att förbjuda bär och svampplockning på sin mark, åtminstone när det blir för mycket folk på sin mark.

* Markägaren ska ha rätt att sätta upp övervakningskameror på sin mark utan att behöva ha särskilt tillstånd för detta.
/Niklas

Första punkten kan jag förstå om det endast gäller arrangörer med vinstintresse, ideella tycker jag fortfarande ska ingå i allemansrätten. Men jag tror att vi ska passa oss för att göra det allt för krångligt att bedriva turistnäring i naturen.

Punkt två håller jag inte med om.

Inte punkt tre heller, men håller med om att det kan diskuteras när det gäller organiserad kommersiell bärplockning, men då faller det ändå under punkt ett.

Punkt fyra, nej, det borde vara lika för alla... dvs även markägare ska söka tillstånd precis som alla andra...
 
I somliga fall av reservatsinrättande har staten stött sig på rena lögner, naturskyddsföreningarna har hävdat, ofta saklöst och utan kunskap om urskog, rödlistade rara arter och därmed fått tillstånd reservat som i själva verket var planterad skog, med stora kostnader under avsevärd tid. Där inan skörden inföll, ägrna blev snuvade på vinsten utan kompensation. Dylikt hör inte hemma i en rättstat men har förekommit.

kan du exemplifera? annars äör det ju bara rykten och möjligen förtal.
 
I somliga fall av reservatsinrättande har staten stött sig på rena lögner, naturskyddsföreningarna har hävdat, ofta saklöst och utan kunskap om urskog, rödlistade rara arter och därmed fått tillstånd reservat som i själva verket var planterad skog, med stora kostnader under avsevärd tid. Där inan skörden inföll, ägrna blev snuvade på vinsten utan kompensation. Dylikt hör inte hemma i en rättstat men har förekommit.

Tre olika skyddsformer används beroende på; värdekärnornas storlek, sammansättning av olika naturtyper samt behov av aktiv skötsel. Samtliga skyddsformer innebär att markägaren kompenseras ekonomiskt. Bara 3,2 procent av den svenska skogen har ett absolut skydd
 
Tre olika skyddsformer används beroende på; värdekärnornas storlek, sammansättning av olika naturtyper samt behov av aktiv skötsel. Samtliga skyddsformer innebär att markägaren kompenseras ekonomiskt. Bara 3,2 procent av den svenska skogen har ett absolut skydd

Efter det att EU-domstolen fällt Svea Rike för utan kompensation infördes regeln, dock som vanligt inte med bakåtgällande begränsingar.
Det är klokt att vara påläst innan man yttrar sig så kategoriskt som du nu gjort. Det är dessutom fel.
 

Liknande trådar


Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre

Ibland får man ut mer av naturupplevelser när man tar ut svängarna. Fjälledaren Oskar berättar hur han hittar en större frihetskänsla utomhus.