Allemansrätten

Men var är det det gnisslar i verkligheten?

Det är väl dels kring "bärplockningsindustrin" där det faktiskt känns som om någon form av försiktig reglering vore på plats, även om det nog är svårt juridiskt att dra skiljelinjen mellan husbehovsplockning och industri. (Vad är det man ska reglera? Plockandet eller uppköpandet? Varje enskild plockare kan ju säga att just deras hinkar är till husbehov. Och särlagstiftning för utlänningar är kinkigt.)

Så är det kring "vanligt" uteliv, inklusive paddling, klättring och MTB där det kan gnissla med markägare vars ägor är ovanligt populära för någon aktivitet.
Där är det heller inte den enstaka utövaren som är problemet utan mängden. Och hur löser man det? Kommersiella aktörer är ju bara en del av det hela, ideella föreningar och vanliga individer stör ju lika mycket.

En lösning är ju någon form av ekonomisk kompensation till den drabbade markägaren, antingen i form av inträdesavgift eller en ekonomiskt stödersättning från staten, EU, kommunen etc.

PS Bra inlägg i debatten.
/Niklas
 
Jag har svårt att se att det faktum att du har fått marken gratis skulle innebära att du ska ha större rättigheter än de som har köpt marken med egna skattade pengar. "Gratis" är för markägaren ingen sedvanerätt som måste skyddas. ;-)

Markägarens rättigheter måste givetvis skyddas och det ingår faktiskt i FN:s resolution om mänskliga rättigheter - till skillnad från Allemansrätten!

Självfallet ska alla markägare ha samma fria brukanderätt till sin markplätt, vare sig marken är ärvd eller om marken är köpt med (vanligtvis) lånade pengar.



Markägaren har i modern tid aldrig haft rätten att avgiftsbelägga besökare. Att ta ut en avgift för kommersiell bärplockning är en annan fråga. Jag betvivlar inte att det har skett, men betvivlar att det varit i enlighet med gällande lag? (Visa gärna att jag har fel.) Själv är jag inte helt emot en kommersiell bärplockningsavgift, men hade nog föredragit att det blev lättare för markägaren att få ersättning för de egentliga skadorna dessa företag orsakar. Om företagen belades med en mindre shablonavgift gissar jag att de bara hade sett det som ett argument att ta sig än större friheter än idag, vilket inte hade minskat grundproblemet. En större avgift hade flyttat problemet utanför Sverige, vilket inte heller är en lösning.

Det är ju ett svenskt problem, då allemansrätten bara gäller i Sverige. Några få andra länder har förvisso ett liknande system, men annars får du nog finna dig att betala inträde för att nyttja privat mark utomlands.

Här håller jag i princip med dig. Dock ser jag risken att tex kanotuthyraren måste slå igen för att han vägras tillträde till sjöns enda iläggningsplats. Att han får betala för eventuellt slitage ser jag inget problem med. Med dagens lagar finns det dock inget som hindrar markägaren från att kräva skadestånd för de skador kanotuthyraren orsakar. Möjligtvis kan man förenkla för markägaren i lagen så att det blir tydligare att det är uthyraren som är skadeståndsskyldig och inte hans enskilda kunder? Således hellre ett förtydligande av allemansrätten. Det är en svår balansgång utan självklara svar.

Det är naturligtvis trist för kanotuthyraren om vederbörande måste slå igen sin verksamhet, men kanotuthyraren måste självfallen anpassa sig till markägarnas villkor och därmed basta.
/Niklas
 
Men nu är det ju återigen så att allemansrätten inte ger rätt att skada annans mark eller grödor.
Så en generell avgift för själva tillträdet framstår ju som tämligen omotiverat - eller girigt.

Det är lättare att motivera nåt sånt när en tredje part slår mynt av att skicka ut människor på annans mark (fortfarande utan att de direkt skadar marken).

Det är förresten sidan 12 i den här tråden och jag måste säga att det var länge sen det kom nåt nytt argument.
 
Under vilken tidsperiod då? Det är ju knappast så att 25% är ute på marknaden hela tiden.

Jag tror att han menar att 25% av skogsfastigheterna är ute på den öppna marknaden vid ägarbyte. 75% av skogsfastigheterna byter ägaren utan att någon utomstående har möjlighet att lägga bud. Oftast sker det inom familjen där markägaren skriver över marken på sina barn eller till en annan släkting. Jag blev skogsägare på så sätt.
 
Jag tror att han menar att 25% av skogsfastigheterna är ute på den öppna marknaden vid ägarbyte. 75% av skogsfastigheterna byter ägaren utan att någon utomstående har möjlighet att lägga bud. Oftast sker det inom familjen där markägaren skriver över marken på sina barn eller till en annan släkting. Jag blev skogsägare på så sätt.

OK, så 25% säljs någon gång inom 25-40 år. Tror ändå det ger en fungerande marknad. Det är ju inte så att vi endast har 4 skogsfastigheter i sverige
 
Men nu är det ju återigen så att allemansrätten inte ger rätt att skada annans mark eller grödor.
Så en generell avgift för själva tillträdet framstår ju som tämligen omotiverat - eller girigt.

Problemet att allemansrätten är för tandlös, samt att det talas väldigt tyst om allemansskyldigheten! Dessutom tog Gustav Öhman upp en viktig aspekt: effekten av mycket folk som i allemansrättens namn sliter marken (och vegetationen) hårt på en begränsad yta.

Det är lättare att motivera nåt sånt när en tredje part slår mynt av att skicka ut människor på annans mark (fortfarande utan att de direkt skadar marken).

Det är lättare att låta andra betala, ja.

Mezzner;544270Det är förresten sidan 12 i den här tråden och jag måste säga att det var länge sen det kom nåt nytt argument.[/QUOTE sa:
Repetitionen är väl kunskapens moder :)
/Niklas
 
Jag tror att han menar att 25% av skogsfastigheterna är ute på den öppna marknaden vid ägarbyte. 75% av skogsfastigheterna byter ägaren utan att någon utomstående har möjlighet att lägga bud. Oftast sker det inom familjen där markägaren skriver över marken på sina barn eller till en annan släkting. Jag blev skogsägare på så sätt.

Helt rätt tolkat!
/Niklas
 
Det är lättare att låta andra betala, ja.

Nej, det är lättare att förstå att den som exploaterar annans mark ekonomiskt ska betala. I de läget är ju nämligen marken just exploaterad på ett ganska objektivt sätt, och den som tar betalt av någon för att denne ska göra en aktivitet borde ju då rimligen inkludera en kostnad han har mot markägaren. Annars är vi ju tillbaka på att det är privatpersoner som ska betala för sin personliga vistelse på annans mark. Jag tror inte detta kommer att få förankring i Sverige, även om det finns de som via sitt särintresse har särskild anledning.

Det tål väl också att påpeka att inte alla markägare är för en ändring av allemansrätten bara för att det skulle kunna ge någon form av netto.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.