Naturskådning och friluftsliv i stillsamt format. Har alltid varit ute i olika former, mest i hemmamarkerna vid Bottenvikskusten. Fotar och dokumenterar gärna mina små äventyr.
Användarnamn: scandiacaIntressen:
Etiketter:
Septemberpaddling i Tjeggelvas, fem dagar vid inloppet till fjällen
September i norra landet blev en grå och blöt tillställning, och även mild. Kanske är det därför som färgprakten blivit så försenad, och björkarna inte riktigt vill få den klargula färg som dom brukar kunna. Men september är september, och ut måste jag förstås ändå, så den tredje veckan i månaden tog jag kajaken på biltaket och körde inåt.
Exped Schnossel pumpbag till Therm-a-Rest liggunderlag
Jag beskrev i mitt förra inlägg hur mitt Exped Synmat UL liggunderlag delaminerade, och därmed blev i praktiken oanvändbart. Jag har sedan våndats över beslutet huruvida jag ska gå tillbaks till hårda skumplastunderlag, eller skaffa ett nytt uppblåsbart (=dyrt). Om medellivslängden på ett uppblåsbart endast är två-tre år så blir ju ekonomin ohållbar, för att inte tala om miljöaspekten.
Nåväl, jag insåg att min rygg behöver ett uppblåsbart, komforten är så mycket bättre, och det är värt en hel del. Men nu fick det bli en billigare variant, och från en annan tillverkare, och jag hittade en som verkade ok hos Thermarest. Neoair Venture heter den. Återstår nu att se hur den håller.
En blöt och kall augustivandring, och när utrustningen brister
Arjeplogsfjällen vid mitten av augusti. Tanken var att gå från Silvervägen upp till Ikesjaure. Jag justerade planen något efter start och hamnade istället i en magnifik liten dalgång utan namn, in mot norska gränsen vid Jiervas.
Guijaure, fem dagars vandring
Från väg 95, aka Silvervägen väster om Arjeplog, är det bara att parkera och välja startplats åt det håll man vill vandra. Det blir förstås enklast med egen bil, men här går också en buss större delen av vägen. Jag stannade vid Vuoggatjålme och vandrade västerut, mot Guijaure.
Bottenvikens vita vidder
I februari frös Bottenviken nästan helt, mellan den svenska och finska kusten. Ungefär en månad senare än normalt. Inte heller riktigt så tjock is som normalt. Gissningsvis 2-3 dm vilket gör att den lätt bryter sönder när vinden går mot kuling eller mer. Det är egentligen svårt att säga när viken har frusit helt då isen är ett levande väsen och i ständig förändring. Det som ena dan är oändliga isvidder kan nästa dag brytas av nån kilometerbred råk som sträcker sig miltals i nord-sydlig längd. Ena dan jämn och slät, nästa dag tio meter höga isvallar och bröt med mansstora isblock, omöjliga att forcera. Ett fantastiskt landskap som det en vacker dag i mars är trevlig att skida genom. Men det är som sagt ett levande och inget ofarligt landskap, att betrakta med respekt.
