Linda Västrik, filmtjejen som blev Årets Äventyrare efter mig, var hemma och filmade lite inför min resa.
Mest kul hade jag åt att se filmmaterialet. Hade ingen aning om att mitt kroppsspråk ser ut så där. Snopen. Så naket. Bart. Vad det än var så var jag det med allt jag är. I hela kroppen. Trivdes bra med det. Att vara det jag är. Skönt. Tänk om jag inte hade gillat. Huja. Och så mycket glädje. All in. Det trivs jag också med.
Jag kan stå på huvudet sa jag. Men varför stå på huvudet? Vad drar? Jordens kraft drar i boobisarna. Vi hade kul åt det.
Men varför?
Jag vet.
Livet.
Bara livet.
Så skönt.
Så vilsamt.
Att veta.
Även om det är upp och ner ibland.
Etiketter:
Januari, Februari, Juni
2015:
Januari, Februari, Mars, Maj, Oktober, November, December
2014:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober
2013:
Februari, December
2012:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Augusti, September, Oktober, November
2011:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Augusti, September, Oktober, November, December
Varför står hon på huvudet?
Jag vet. Livet. Bara livet. Så skönt. Så vilsamt. Att veta. Även om det är upp och ner ibland.
Anneli, när kommer boken?
Jag får frågor om boken. Hur går det? När kommer den? Den kommer! Men hörrni, se här!
Den kommer! Men hörrni, se här!
Boken består av tre delar.
T A N K E K N E P – Tre händer
Hur ofta hade jag innan tänkt på allt jag hade kunnat göra om jag hade haft tre händer och femtom fingrar? Hur ofta hade jag deppat för allt jag inte har kunnat göra för att jag inte har tre händer och femton fingrar?
Så kom jag på. Hur ofta hade jag innan tänkt på allt jag hade kunnat göra om jag hade haft tre händer och femtom fingrar? Hur ofta hade jag deppat för allt jag inte har kunnat göra för att jag inte har tre händer och femton fingrar?
T A N K E K N E P – Sanningen
Om hur jag blir mer vän med sanningen om vem jag är, hur jag kan frigöra mig från destruktiva värderingar och en gammal självbild och ha ett mer konstruktivt förhållningssätt till trasigheter och knas.
Bara livet vet vad som är sant. Jag vet bara vad som händer i mitt snurriga medvetande. Sanningen är alltid sann även om jag inte tror på den eller vill veta av den. Ibland verkar sanningen för osannolik så nänä, det köper jag inte. Men ibland gör den för ont. Framför allt den om mig själv.
Andra kärleksresan - life is calling.
Vad händer om du sätter dig ner på bryggan och låter mig älska dig precis som du är?