Vikten av skodon - några vetenskapliga artiklar

[thureb]

Det mest intressanta

där är reviewerns kommentar. http://www.sportsci.org/jour/0103/cb.htm

Evidensgraden låg men det anses också skofabrikanternas evidensgrad vara.

Thure

 

[Schneeberger]

Då frågar jag om dina slutsatser...

Jag har översatt och refererat tre vetenskapliga artiklar. Alla slutsatser som redovisas är artikelförfattarnas.

Jörgen

Först: jättebra att du lagt ut de studier du utgått ifrån i ditt resonemang.

- Om vi undantar den raske Seobserver kan nog 4 km/h anses vara en normal vandringshastighet. Hur ställer du dig till det faktum att den första studien inte påvisa någon signiifikant skillnad i energiåtgång vid den vandringshastigheten?

- Kan det vara så att det finns en skillnad mellan att springa och att vandra? Tänk tanken att två personer med kängor respektive gympaskor går milspåret tillsammans. Jag tror inte att dessa skulle uppleva någon större skillnad i hur jobbigt det är. Skulle dessa två istället välja att springa milen tror jag att kängan skulle upplevas som rejält mycket jobbigare.

- Kan man på det sätt som ofta görs översätta "energiåtgång" till "jobbighet"?

- Är det också helt självklart att man kan uttrycka energi (Joule) i vikt (kg) som man gör i din slogan om 1 kg på fötterna/ 5 kg på ryggen?

-Om vi utgår från att resultatet med i storleksordningen 1% sänkning i energiåtgång /100g vikt på fötterna är giltigt även vid vandring - varför har du inte gått ut med det som ditt budskap istället för att blanda in packningsvikt?

- I studie nr två i din artikel bar man 3,5 kg (!) på fötterna. Det är ganska mycket... Är det givett att de samband man finner vid dessa stora vikter går att översätta till mer normala?


Uffe

 

[nermander]

- Om vi undantar den raske Seobserver kan nog 4 km/h anses vara en normal vandringshastighet. Hur ställer du dig till det faktum att den första studien inte påvisa någon signiifikant skillnad i energiåtgång vid den vandringshastigheten?

Jag tror att det till stor del handlar om hur man går. Jag tyckte själv förut att tunga kängor kändes bra att vandra i tack vare att deras tyngd hjälpte benens pendelrörelse. Jag lyfte den bakre foten, på grund av tyngden började den pendla framåt, och när den nått den främre vändpunkten satte jag ner foten.

MEN, det kräver att man går i ett tempo som är anpassat till fötternas pendlingshastighet, och det fungerar nästan bara på plan mark.

I nästa alla andra situationer måste man, som väl angavs i en av undersökningarna, accelerera foten till dubbla marchhastigheten och sen bromsa upp rörelsen innan man sätter ner den. Vanlig enkel grundskolefysik kan visa att det går åt mer energi om foten är tyngre, eftersom bromsningen inte kan återvinna den rörelseenergi den måste ta bort.


I den första undersökningen så hade väl försökspersonerna inte heller någon packning? Man går kanske annorlunda utan packning än med packning?

När man tittar på vetenskapliga undersökningar så kan man ju sällan luta sig på en enskild undersökning utan man måste titta på det som är gemensamt för flera undersökningar.


Dina teorier är intressant, men så länge det är teorier så är det inte så mycket att diskutera. Du får väl göra som Jörgen, sätta dig och leta efter undersökningar som provat det du undrar över.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Först: jättebra att du lagt ut de studier du utgått ifrån i ditt resonemang.

- Om vi undantar den raske Seobserver kan nog 4 km/h anses vara en normal vandringshastighet. Hur ställer du dig till det faktum att den första studien inte påvisa någon signiifikant skillnad i energiåtgång vid den vandringshastigheten?

- Kan det vara så att det finns en skillnad mellan att springa och att vandra? Tänk tanken att två personer med kängor respektive gympaskor går milspåret tillsammans. Jag tror inte att dessa skulle uppleva någon större skillnad i hur jobbigt det är. Skulle dessa två istället välja att springa milen tror jag att kängan skulle upplevas som rejält mycket jobbigare.

- Kan man på det sätt som ofta görs översätta "energiåtgång" till "jobbighet"?

- Är det också helt självklart att man kan uttrycka energi (Joule) i vikt (kg) som man gör i din slogan om 1 kg på fötterna/ 5 kg på ryggen?

-Om vi utgår från att resultatet med i storleksordningen 1% sänkning i energiåtgång /100g vikt på fötterna är giltigt även vid vandring - varför har du inte gått ut med det som ditt budskap istället för att blanda in packningsvikt?

- I studie nr två i din artikel bar man 3,5 kg (!) på fötterna. Det är ganska mycket... Är det givett att de samband man finner vid dessa stora vikter går att översätta till mer normala?


Uffe

Jag känner att mitt svar kan bli ganska mångordigt, så vissa saker täcker jag mer omfattande i en kort artikel på Fjäderlätt som borde komma om några dar (om jag hinner). Men tills dess:
-4 km/h. Jag tyckte också detta var intressant, det var därför jag tog med det i referatet
Jag går 3-4 km i genomsnitt över varierad terräng, inklusive 10 minuters rast varje timme. Det innebär att min faktiska hastighet periodvis säkert är över 4 km/h (och ibland under). Men artikelförfattaren lät inte det redovisade värdet påverka sin övergripande slutsats, vilket var helt linje med tidigare forskning.
-Ja, det är skillnad mellan att springa och att vandra. Studierna visar att ju fortare man rör sig desto mer ansträngande blir ökad vikt på fötterna.
-Nej, energiåtgång är definierat i de vetenskapliga artiklarna, "jobbighet" är subjektivt. Antingen är man slarvig när man återger dem, eller så försöker man variera språket och översätta forskningstermer till normalspråk (som i mitt fall).

-Det är en översättning som görs i samtliga refererade artiklar och känns därför välmotiverat och blir mer lättförståeligt.

-Återkommer om detta.
-Samtliga övriga artiklar gäller lätare skor och slutsatsen som jag redan klistrat in här på Utsidan är att regeln gäller åtminstone upp till denna skovikt.

Jörgen

 

[shalin]

Jörgen, intressant läsning.

Du råkar inte ha några artiklar liggande ang vriststödet, hälgrepp, sulors uppbyggnad mm? Dvs, det andra argumentet i sko vs. känga-debatten? För egen del vore det än mer intressant än viktfrågan (i vilken jag redan var övertygad).

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Jörgen, intressant läsning.

Du råkar inte ha några artiklar liggande ang vriststödet, hälgrepp, sulors uppbyggnad mm? Dvs, det andra argumentet i sko vs. känga-debatten? För egen del vore det än mer intressant än viktfrågan (i vilken jag redan var övertygad).

Nej, men jag räknar med att snoka vidare inom de områdena. Du får gärna hjälpa till. Jag tycker också det är intressant att titta på det som antyds i några artiklar, nämligen att ca 30% av den ökade energiåtgången inte kan förklaras enbart av vikten utan man spekulerar i styva sulor och stelt ovanläder som möjliga orsaker.

Jörgen

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Först: jättebra att du lagt ut de studier du utgått ifrån i ditt resonemang.

- Om vi undantar den raske Seobserver kan nog 4 km/h anses vara en normal vandringshastighet. Hur ställer du dig till det faktum att den första studien inte påvisa någon signiifikant skillnad i energiåtgång vid den vandringshastigheten?

- Kan det vara så att det finns en skillnad mellan att springa och att vandra? Tänk tanken att två personer med kängor respektive gympaskor går milspåret tillsammans. Jag tror inte att dessa skulle uppleva någon större skillnad i hur jobbigt det är. Skulle dessa två istället välja att springa milen tror jag att kängan skulle upplevas som rejält mycket jobbigare.

- Kan man på det sätt som ofta görs översätta "energiåtgång" till "jobbighet"?

- Är det också helt självklart att man kan uttrycka energi (Joule) i vikt (kg) som man gör i din slogan om 1 kg på fötterna/ 5 kg på ryggen?

-Om vi utgår från att resultatet med i storleksordningen 1% sänkning i energiåtgång /100g vikt på fötterna är giltigt även vid vandring - varför har du inte gått ut med det som ditt budskap istället för att blanda in packningsvikt?

- I studie nr två i din artikel bar man 3,5 kg (!) på fötterna. Det är ganska mycket... Är det givett att de samband man finner vid dessa stora vikter går att översätta till mer normala?


Uffe

Här på Fjäderlätt finns ett mer fullständigt underlag till mina slutsatser och svar på dina frågor än vad jag hittills har gett.

Jörgen

 

[Raskesven]

Så , vid den av de undersökta överlägset mest vanligt förekommande vandringshastigheten 4,0 km/h, fanns alltså ingen statististkt säkerställd skillnad i ens energikostnaden när kängor som väger 1776 gram och löparskor som väger 616 gram, allt annat lika, testades. Förvånande. Borde bli skillnad för energiåtgången.

Nåja, jag är inte så ledsen över det resultatet. 4,0 km/h är maxhastighet vad jag normalgår med kåtan etc. 7 km/h klarar jag också med kåtan etc, under kort tid om jag pannbensgår på bra underlag. Men det är inte mycket att sukta efter.

För övrigt; i valet mellan 25 kg på ryggen och 1,5 kg kängor på fötterna, eller 30 kg på ryggen och 0,5 kg löparskor på fötterna vet jag vad jag väljer, oavsett energiåtgång. Spelar ingen roll för mig att testet inte kunde visa på någon statistisk säkerställd skillnad ens ur energisynpunkt. Trivs bättre att vandra i kängor än löparskor. 5:1-tesen i de viktintervall för skodon som är aktuella, dvs. ca 0,5 –2 kg ser jag som en ren nysmyt. Den som fokuserar helt på att minimera energiåtgången bör för övrigt som nämnts inte ägna sig åt stavgång. Men det är ju som också nämnts skillnad mellan energiåtgång och vad som upplevs som jobbigt.

Vilka argument ska nu tas till i antikängkampanjen; jo det är ju på gång med "ankelstöd går att ordna mer effektivt än med kängor". Och efter det kanske , "skydd för smalben, tår, fotknölar.....går att ordna bättre än med kängor". Och efter det, "undvika skräp i skon går att ordna bättre än med kängor". Och efter det, "att undvika att tappa skon i sugande modd går att ordna böttre än med kängor". Och efter det, "skydd mot kyla, värme, fukt, vatten, snö, is, fästingar, jordgetingar…… går att ordna bättre än med kängor etc etc etc.....;-)

Raskesven

 

[Bulingen]

Det är intressant att följa diskussionen om eventuella för- och nack-delar med olika skoalternativ. Tyvärr, kommer aldrig alla att kunna enas kring en uppfattning.
Innehållet i vetenskapliga artiklar är inte liktydigt med "den absoluta sanningen". Diskussionen har ju också pekat på vissa brister.

Diskussionen är positiv på det sättet att jag personligen blivit nyfiken att testa andra typer av skor vid något tillfälle.

 

[Schneeberger]

Så , vid den av de undersökta överlägset mest vanligt förekommande vandringshastigheten 4,0 km/h, fanns alltså ingen statististkt säkerställd skillnad i ens energikostnaden när kängor som väger 1776 gram och löparskor som väger 616 gram, allt annat lika, testades. Förvånande. Borde bli skillnad för energiåtgången.

Att man inte kunde hitta en statistiskt signifikant skillnad innebär ju inte att skillnaden inte finns utan bara att man i den aktuella studien inte kunde påvisa den.

Men jag håller med dig, det borde finnas en skillnad i energiåtgång. Frågan är alltså hur stor den är...

Uffe

 

[nermander]

Vilka argument ska nu tas till i antikängkampanjen; jo det är ju på gång med "ankelstöd går att ordna mer effektivt än med kängor". Och efter det kanske , "skydd för smalben, tår, fotknölar.....går att ordna bättre än med kängor". Och efter det, "undvika skräp i skon går att ordna bättre än med kängor". Och efter det, "att undvika att tappa skon i sugande modd går att ordna böttre än med kängor". Och efter det, "skydd mot kyla, värme, fukt, vatten, snö, is, fästingar, jordgetingar…… går att ordna bättre än med kängor etc etc etc.....;-)

Visst finns det fördelar med kängor. Om kängorna vägde lika lite som ett par låga skor så fanns det knappast nån anledning att välja annat än kängor.

På samma sätt så har en t.ex. gjutjärnsstekpanna fördelar gentemot en tunn teflonklädd aluminiumpanna. (Och det går säkerligen att hitta fler exempel.)

Men vill man minimera vikten så kan man ju inte resonera så, att minimera vikten handlar om att hitta en balans mellan "bra egenskaper" och "låg vikt". Och då måste man ju "våga" prova lättare alternativ.

Sen bör man ju tänka på att de där undersökningarna är ju knappast gjorda för att bevisa att lättare kängor är bättre, de är antagligen i flera fall mer eller mindre beställda av militären som vill veta hur deras soldater ska bli mindre energikrävande och orka mer. Militären brukar inte vara rädda för att använda tunga saker, OM det ger fördelar.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Fick just ett mail från Stephen Legg, mannen bakom den så ofta citerade undersökningen från 1986 apropå min fråga om man mot bakgrund av resultaten från de tre artiklarna jag sammanfattat och översatt, fortfarande kunde betrakta 5 ggr som en hyfsad approximation:

"I agree for practical purposes 5 times is a fair adage..
S"

Det kommer alltid att finnas olika uppfattningar om det mesta här i världen. Jag skulle gärna vilja få tillgång till några FAKTA som stödjer en uppfattning som avviker från det material som jag redovisat och på vilket jag bygger min uppfattning. Får jag nya fakta är jag fullt beredd att ompröva min nuvarande inställning.

Jörgen