Ja, kanske är jag också dum i huvet, men jag har hellre ett nordpolen-tält enligt ovan på 2.1kg än ett icke-regntätt tält på 0.5kg. Jag har förut hört argumentet att man inte behöver en sovsäck som täcker en vanlig fjällsommar (dvs ned till ca -5 beroende på hur man är skapt), utan klarar sig med t ex en dunquilt. Jag lever själv lite enligt denna regel, eftersom jag har en 0-graders sovsäck (är helt enkelt för snål för att skaffa ytterligare en säck som täcker ned till -5). Men om man ska ta sovgrejer som är tillräckliga de flesta nätter, och ett tält som är tillräcklig några dagar (de dagar det inte regnar i fjällen...), ja då tror jag inte längre att lättviktsrevolutionen tilltalar majoriteten.
Jag tror i min enfald att flertalet fjällen-Svenssons hellre släpar en sovsäck på 8hg och ett tält på 2,1kg (för 2 personer, att jämföras med ett 0,5kg-tält för en person märk väl) om det får dem att slippa frysa nattetid och låter dem slippa att det regnar in. Kanske har jag låga tankar om gemene man, men jag har liksom inte fått känslan av att de vill sitta ensamma huttrande inrullade i sin dunfilt i varsitt läckande tält med varsitt pysande esbit-kök och ljumma på två deciliter vatten som de kan äta torra kex till, vilket tar en knapp halvtimme. Att man sen kan se andra tjusningar i dessa lösningar (vem gör inte det!) är en annan femma.
Att demokratisera lättvikt handlar för mig mer om att få folk att skippa windstopperfleece+fleece+dunjacka+tresäsongerssovsäck+4-kilosrygga+Trangiacontainern+skitsmart necessär med 93 fack som väger 6hg etc etc, och se att man ändå kan vara ute med samma eller t o m högre komfort. Om något är lika lätthanterligt och ger lika bra funktion men väger mindre, då är det bra. Om något har sämre (undermålig) funktion och lägre vikt, då måste man väga för och emot.
