Stort knivintresse - välj din favoritkniv

[MAW]

Nya skållor med greppskåror till min EKA 92 av Australian Red Gum (Eucalyptus camaldulensis)

Mvh troswe

Goa grejer, bra jobbat!

 

[MAW]

OK, ser fin ut! Jag har en Falcon II men ångrar att jag inte köpte en Kifaru i samma storlek.

~Paul~

Just det. Kifaru ser mycket bra ut. Var du som introducerade dem till mig btw! Inte för att jag lyckats köpa någon ännu men men ....

 

[Puukare]

Mycket snyggt, kul med dessa custom Eka.

 

[belcanto]

En fråga

Det vill säga: En tunnare egg är starkare på ett hårt stål än på ett mjukt. Och i förlängningen så är en tunnare egg skäreffektivare än en mer trubbig dito. Det är kanske inte så viktigt för en överlevnadskniv på en öde ö, men tämligen viktigt i samband med jakt, fiske och friluftsliv rent allmänt.

~Paul~

Det pratas mycket om helt flatslipade eggar här. Vad är vitsen med det förutom det Paul skriver här ovan? Om vi antar att vi behåller samma eggvinkel men gör bladet lite tunnare så vi får en liten bit högst upp på bladet med jämn tjocklek. Typ mora. Vad förlorar vi på det?
Kjell

 

[dePaul]

Det pratas mycket om helt flatslipade eggar här. Vad är vitsen med det förutom det Paul skriver här ovan? Om vi antar att vi behåller samma eggvinkel men gör bladet lite tunnare så vi får en liten bit högst upp på bladet med jämn tjocklek. Typ mora. Vad förlorar vi på det?
Kjell

Du tar upp ett ganska komplicerat ämne som har med mer än geometri att göra. Det hela börjar dock med själva stålet, därefter med värmebehandlingen och slutligen med bladprofil, utförande och eggvinkel. Alla dessa detaljer bidrar till en knivs effektivitet.

Låt oss för sakens skull ta ett ämne som är 2,2 mm tjockt, 25 mm brett och 130 mm långt och applicerar en skandinavisk slipfas på ca 8,5 mm i bredd och jämför med samma blad med full flatslipning (från bladrygg till eggens apex) så kommer den skandinaviska slipfasen att vara starkare. Det har att göra med att den övre bladdelen är gjort i ett homogent stycke stål på den skandinaviska slipfasen, medan den är till en del avverkad på det flatslipade bladet. Man har således blivit av med en del stål som behövs för extra stadga.

Men. Problemet är att ett skandinaviskt blad som i det här exemplet visserligen skär mycket aggressivt i trä och hårda material men är avsevärt mindre lämpligt i samband med t ex kockknivar som ju går igenom organiskt material med hela sin bladbredd, dvs passerar hela materialet med sin totala bredd. Det som gör det mindre lämpligt är den trubbigare eggvinkeln i samspel med övergången mellan slipfas och kropp. På det stället uppstår nämligen friktion.

Det är ganska enkelt att utföra ett enkelt test för att bestyrka den här teorin. Ta ett hårt äpple, typ Granny Smith och dela det med en typisk morakniv. Ta sedan ett annat äpple och dela det med en flatslipad trancherkniv. Båda knivars bladtjocklek bör vara den samma.

Du kommer märka att trancherkniven formligen glider igenom äpplet medan morakniven snarare bänder upp det i två delar. Skäreffektiviteten är således avsevärt bättre i det flatslipade bladet.

Om dock slipfasens vinkel är densamma på både det flatslipade bladet liksom på det skandinaviskt slipade dito så vinner den senare (det skandinaviskt slipade bladet) i skäreffektivitet eftersom man minskar kraften i vakuumeffekten pga slipfasens mindre bredd!

Som sagt, en enkel fråga på pappret är inte så enkel att förklara.

~Paul~

 

[dePaul]

Vad sägs om den här pjäsen. Den kan fås med alla typer av slipfas, dvs sabel, konvex och skålslipad, samt med alla typer av grepp som Micarta, G10 och äkta trä. Man kan t o m välja själv och skräddarsy hela kniven.

Den enda detaljen som är samma hela tiden är själva stålet. Och det går inte av för hackor . Det rör sig nämligen om Uddeholm Vanadis 23 pulvermetallurgiskt kallarbetsstål, HRC 63-65! Det här stålet är laddat med hårda volfram-, vanadin- och molybdenkarbider och slitstyrkan är ganska exceptionell.

http://www.uddeholm.se/swedish/files/Vanadis_23-swedish_p_R101018_e2.pdf

Det finns två detaljer som stör mig lite och det är kabelskalaren och den onödiga ricasson med tillhörande häl.

Kniven är en "Knife Research Rasul" och kostar 220 € med tillhörande kydexslida. Därtill kommer fraktavgiften från Italien.

 

[seved1]

Vad sägs om den här pjäsen. Den kan fås med alla typer av slipfas, dvs sabel, konvex och skålslipad, samt med alla typer av grepp som Micarta, G10 och äkta trä. Man kan t o m välja själv och skräddarsy hela kniven.

Den enda detaljen som är samma hela tiden är själva stålet. Och det går inte av för hackor . Det rör sig nämligen om Uddeholm Vanadis 23 pulvermetallurgiskt kallarbetsstål, HRC 63-65! Det här stålet är laddat med hårda volfram-, vanadin- och molybdenkarbider och slitstyrkan är ganska exceptionell.

http://www.uddeholm.se/swedish/files/Vanadis_23-swedish_p_R101018_e2.pdf

Det finns två detaljer som stör mig lite och det är kabelskalaren och den onödiga ricasson med tillhörande häl.

Kniven är en "Knife Research Rasul" och kostar 220 € med tillhörande kydexslida. Därtill kommer fraktavgiften från Italien.

Oj vilken fin kniv, precis min stil, o fint stål. . Hoppas inte dom har kydex till trä skaft bara. Var hittar du kabel skalare. Onödigt hårt bara, men det är ju ett sånt stål.

Seved

 

[dePaul]

Oj vilken fin kniv, precis min stil, o fint stål. . Hoppas inte dom har kydex till trä skaft bara. Var hittar du kabel skalare. Onödigt hårt bara, men det är ju ett sånt stål.

Seved

Jag kallar den lilla fördjupningen intill bladroten för kabelskalare eftersom den påminner om den som sitter på Vicarna. Förlåt för att ha varit otydlig .

Med små modifieringar hade kniven kunnat vara exceptionell.

~Paul~

 

[belcanto]

Om dock slipfasens vinkel är densamma på både det flatslipade bladet liksom på det skandinaviskt slipade dito så vinner den senare (det skandinaviskt slipade bladet) i skäreffektivitet eftersom man minskar kraften i vakuumeffekten pga slipfasens mindre bredd!

Som sagt, en enkel fråga på pappret är inte så enkel att förklara.

~Paul~

Vad sägs om den här pjäsen. Den kan fås med alla typer av slipfas, dvs sabel, konvex och skålslipad, samt med alla typer av grepp som Micarta, G10 och äkta trä. Man kan t o m välja själv och skräddarsy hela kniven.

Den enda detaljen som är samma hela tiden är själva stålet. Och det går inte av för hackor . Det rör sig nämligen om Uddeholm Vanadis 23 pulvermetallurgiskt kallarbetsstål, HRC 63-65! Det här stålet är laddat med hårda volfram-, vanadin- och molybdenkarbider och slitstyrkan är ganska exceptionell.

http://www.uddeholm.se/swedish/files/Vanadis_23-swedish_p_R101018_e2.pdf

Det finns två detaljer som stör mig lite och det är kabelskalaren och den onödiga ricasson med tillhörande häl.

Kniven är en "Knife Research Rasul" och kostar 220 € med tillhörande kydexslida. Därtill kommer fraktavgiften från Italien.

Så om man har samma eggvinkel så vinner moran pga av släpp och att den bänder isär mindre.
Det verkar ju helt logiskt. Nu har min hållfasthets-hjärna ett problem med fullflat-slipade knivar. Speciellt i kraftigare dimensioner. Nämligen brytstyrkan. Jo, jag vet. Man ska vara snäll mot kniven. Men, Med fullflatslipat blad så får man ett trekantigt tvärsnitt på bladet och när man 'böjer' bladet så bör man få en dragspänningstopp högst upp på ryggen. Dvs där kommer sprickan som delar kniven komma. Nu går detta att räkna på av någon som är färskare i ämnet än jag.
Men jag är benägen att tro att om man behåller lite rygg på kniven så blir den starkare än en kniv som fortsätter helt flatslipad. Mer material är inte alltid starkare.
Jag tycker exemplet du visade ovan verkar väldigt bra. Lagom mycket rygg med liten eggvinkel.
Vad tror ni ?

Kjell

 

[dePaul]

1. Så om man har samma eggvinkel så vinner moran pga av släpp och att den bänder isär mindre.
Det verkar ju helt logiskt.

2. jag är benägen att tro att om man behåller lite rygg på kniven så blir den starkare än en kniv som fortsätter helt flatslipad.

3. Mer material är inte alltid starkare.

4. Jag tycker exemplet du visade ovan verkar väldigt bra. Lagom mycket rygg med liten eggvinkel.

1. Det finns en minimal skillnad men den är svår att beräkna eftersom det rör sig om en kombination mellan friktion och den yta som har kontakt med materialet som man skär i. I det här fallet bladet och dess bredd.

Eftersom moras bladkropp de facto har mindre kontakt med materialet så glider den igenom lättare när slipfasen har samma vinkel som hos den flatslipade dito. Det har således inte så mycket med bändning att göra utan med friktion. Bändningens effekt är således den samma om vinklarna är de samma men ytan som materialet måste passera är kortare hos moran.

2. Ja, om bladprofilerna i övrigt är lika, dvs samma vinkel på slipfas och samma stål och värmebehandling, liksom bladets övriga geometri.

3. Precis.

4. Ja, den kniven gillar jag trots några svaga punkter. Priset är heller inte direkt avskräckande. Tyvärr har jag slösat pengar på andra knivar så jag får nog trots allt vänta. Har dessutom blivit lurad på en kniv som jag ropade in på Tradera och som jag betalade i förväg .

~Paul~

 

[Mellban]

Har dessutom blivit lurad på en kniv som jag ropade in på Tradera och som jag betalade i förväg .
~Paul~

Hur gör man för att inte riskera bli lurad om nu köparen vill ha pengarna på något konto innan denne skickar föremålet??
.

 

[dePaul]

Hur gör man för att inte riskera bli lurad om nu köparen vill ha pengarna på något konto innan denne skickar föremålet??
.

Det är omöjligt att värja sig mot den här typen av bedrägerier. Man får helt enkelt lita på säljaren. I det här aktuella fallet så hade säljaren ideligen bra vitsord. Inte en enda negativ kommentar av 46 genomförda auktioner.

~Paul~