Stort knivintresse - välj din favoritkniv

Först och främst, välkommen tillbaka dePaul. Det har varit lite tomt utan dig, var det gäddorna som gäckade dig?

För det andra så är jag övertygad om att Mikael har full koll på att VG-10 är ett rostfritt stål, det blev nog bara lite tokigt när han skrev den där meningen.
 
Min erfarenhet vid jämförelser av kolstål typ 1095, 1080 och VG-10, har utfallit till fördel för VG-10.

Min Golok i 1095 har samma tvärsektions geometri, som NL1.
Golok är en bättre huggare än Tor, men stålet i NL1 får färre skador och flisar inte ur lika mkt, som 1095 vid kontakt med sten och sån't otyg.

Bägge håller skärpan hur bra som helst, men VG-10 känns ändå som det bättre stålet.

Det mjukare 1080 stålet är lättslipat, men får större skador i eggen än de andra två.
Förmodligen pga just mjukheten.
Mikael

Att lam vg10 passar i stora knivar är min A2 kvitto på. Efter lite lättare behandling av fabrikseggen så har den inte uppvisat en skråma efter huggning och klyvning. Men det kan ju också vara jag som är extremt skicklig.... ;) Hur som helst den bästa 8" kniv jag haft/använt.
I den mindre 6" ligan tycker jag liksom Lux att M95:an är en vinnare. Vikten och slipning gör den till en behaglig allroundkompetent följeslagare. Sen håller jag inte på och hugger så mycket med en 6", utan har nästan alltid en såg med också.

Jag kan bara instämma, Fällknivens huggare i lam. Vg-10 är riktigt bra. :)
Även om självklart en yxa är bättre i skog och en machete bättre i djungel, så hävdar sig A2:an mycket bra som en kompromiss mellan dessa två ytterligheter av huggare, dessutom med möjlighet att användas som en " vanlig" kniv.
Jag har även en A2 men jämförelsen rörde bara de knivar som nAnders frågade om. Det hade varit lite orättvist att smyga in A2:an i jämförelsen...;)
Sedan kan jag också erkänna att jag inte heller har huggit speciellt mycket med vare sig M95 eller A1, till det finns det bättre grejer...och att jag alltid har med en liten såg i packningen.;)

"Generellt" brukar kolstål ha en högre tuffhet/slagseghet än hårda stål med mycket karbider. Men samtidigt är det långt ifrån sant i många fall. Värmebehandling och geometri/slipning på eggen är självklart minst lika viktigt som stålet i sig. Och det är först när dessa sammanfaller det blir riktigt bra.
Värmebehandingen av stål kan variera enorm mycket mellan företag, likaså hur jämn kvalitén är. Målsättningen är inte bara att nå en viss HRC utan att få ett stål som är både hårt och segt, som inte rullar eller flisar. Inte alltid det lättaste.

1095 räknas som ett mycket tufft stål, det är intressant att det flisade ur mer än Fällknivens Vg-10 i din jämförelse. Jag antar att det måste ses som ett mycket gott betyg på Fällknivens värmebehandling.
Min erfarenhet av Fällkniven är att de har en mycket hög och jämn kvalité på värmebehandlingen av VG-10. FK härdar till HRC59 och vid just denna hårdhet har VG-10 en bra kombination mellan hårdhet och seghet, alltså ett stål som både håller skärpan bra och är resilient. Lamineringen med mjukt 420J2-stål och den konvexa eggen skyddar och stärker den hårda kärnan ytterligare. Sammantaget skapas en egg som både håller skärpan bra och som är tålig.

Även med 1080-stålet misstänker jag att värmebehandligen delvis är att skylla. Med bra värmebehandling kan även 1080-stål prestera bra.

På internet florerar diverse filmer/tester där användare hugger sina knivar i sten och betong och sedan med suddigt fokus visar att eggen är skadad... vilken egg, oavsett stål, blir inte skadad av en sådan misshandel?

I vissa fall kan det behövas väldigt lite för att omvandla en tunn och "spröd" egg till en (relativt) hållbar och användbar egg. I en intressant tråd om mikroeggar hade en person tagit ner ett hårt stål till en mycket låg eggvinkel. Eggen skar som ett lasersvärd men flisade ur vid minsta lilla kontakt med hårt material. Personen kunde ex. inte tälja i trä utan att eggen skadades. Efter att ha lagt på en mikroegg med högre vinkel höll kniven för att tälja med ! Och fortfarande skar den som ett lasersvärd!
Med det i åtanke är det kanske inte så konstigt att FK konvexa eggar håller så bra som de gör...:)

/Lux
 
1. Först och främst, välkommen tillbaka dePaul

2. var det gäddorna som gäckade dig?

3. För det andra så är jag övertygad om att Mikael har full koll på att VG-10 är ett rostfritt stål, det blev nog bara lite tokigt när han skrev den där meningen.
1. Tackar så mycket!

2. Bland andra. Det var ideligen lågvatten, övervägande svag vind från ost och nordost och stora mängder fridrivande tång och sjögräs. Sill blev det förstås, den nappar i princip alltid. En näbbis fick jag också. Gäddorna var det dock skralt med.

3. Det är jag helt säker på att Mikael har. Jag svarade dock på Morgans inlägg, där han låter lite osäker på hur det egentligen förhåller sig :). Poängen var således att trycka på vikten av krom i matrisen när det gäller rostfritt stål.

~Paul~
 
1. "Generellt" brukar kolstål ha en högre tuffhet/slagseghet än hårda stål med mycket karbider. Men samtidigt är det långt ifrån sant i många fall. Värmebehandling och geometri/slipning på eggen är självklart minst lika viktigt som stålet i sig.

2. Värmebehandingen av stål kan variera enorm mycket mellan företag, likaså hur jämn kvalitén är. Målsättningen är inte bara att nå en viss HRC utan att få ett stål som är både hårt och segt, som inte rullar eller flisar. Inte alltid det lättaste.

3. 1095 räknas som ett mycket tufft stål, det är intressant att det flisade ur mer än Fällknivens Vg-10 i din jämförelse. Jag antar att det måste ses som ett mycket gott betyg på Fällknivens värmebehandling.

4. Lamineringen med mjukt 420J2-stål och den konvexa eggen skyddar och stärker den hårda kärnan ytterligare. Sammantaget skapas en en egg som både håller skärpan bra och som är tålig.

5. Även med 1080-stålet misstänker jag att värmebehandligen delvis är att skylla. Med bra värmebehandling kan även 1080-stål prestera bra.

6. På internet florerar diverse filmer/tester där användare hugger sina knivar i sten och betong och sedan med suddigt fokus visar att eggen är skadad... vilken egg, oavsett stål, blir inte skadad av en sådan misshandel?

7. I vissa fall kan det behövas väldigt lite för att omvandla en tunn och "spröd" egg till en (relativt) hållbar och användbar egg. I en intressant tråd om mikroeggar hade en person tagit ner ett hårt stål till en mycket låg eggvinkel. Eggen skar som ett lasersvärd men flisade ur vid minsta lilla kontakt med hårt material. Personen kunde ex. inte tälja i trä utan att eggen skadades. Efter att ha lagt på en mikroegg med högre vinkel höll kniven för att tälja med ! Och fortfarande skar den som ett lasersvärd!
Med det i åtanke är det kanske inte så konstigt att FK konvexa eggar håller så bra som de gör...:)

/Lux
1. Precis. En annan viktig detalj är hårdheten. Ett kolstål kan faktiskt bli skört om man går över gränsen för dess optimala hårdhetsgrad. På den punkten är det ingen skillnad mellan kolstål och rostfritt.

2. Det är därför vi har så många olika stålsorter :). Alla är vi ute efter den optimala mixen ;).

3. I sin rena form är 1095 avsevärt mer elastiskt/slagsegt än VG-10. Lamineringen är således den stora orsaken till varför VG-10 trots allt kan uppvisa en hög grad av slagseghet. Lika viktigt i sammanhanget är dock hur pass högt uppdragen lamineringslinjen är. En egg där en väsentlig del av laminatet är blottad är inte lika slagseg som en annan egg där laminatet i princip tangerar dess apex.

4. Dock har slitstyrkan/förmågan att hålla skärpa inte så mycket med laminering att göra. Ett homogent VG-10 håller skärpan lika väl i samband med abrasiva material som ett laminerat sådant om själva eggen och området ovanför densamma är likställda ur geometrisk synpunkt.

5. I praktiken är det inte så stor skillnad mellan 1080 och 1095. De flesta skulle aldrig märka någon skillnad. 1080 är däremot avsevärt lättare att värmebehandla och av denna anledning ett säkrare val för många knivmakare.

6. Det är förstås bara löjligt. Man bevisar absolut ingenting med denna typ av "tester".

7. Att ett blad är perfekt utformat ur geometrisk synpunkt är avsevärt viktigare än att det skiljer på en och annan µ i grovlek på eggens apex. Personligen väljer jag hellre en något mindre vass kniv där geometrin är optimal i stället för en snorvass kniv där geometrin inte är optimerad.

~Paul~
 
Först och främst, välkommen tillbaka dePaul. Det har varit lite tomt utan dig, var det gäddorna som gäckade dig?

För det andra så är jag övertygad om att Mikael har full koll på att VG-10 är ett rostfritt stål, det blev nog bara lite tokigt när han skrev den där meningen.

Instämmer med bägge synpunkterna.

Välkommen tillbaka Paul!

Ja, det blev lite tokigt formulerat.
Naturligtvis vet jag att VG-10 är ett rosttrögt stål.

Mikael
 
Den goda slagsegheten hos VG-10, som jag har sett i jämförelse med t.ex.1095, har nog med god värmebehandling att göra.

Kanske också med legeringsämnena, jag vet inte så noga.
Det som är av betydelse för mig, är ju att mina dyrt inköpta knivar från FK, faktiskt fungerar som utlovat.
Jag är iallafall nöjd!


Mikael
 
Tack Mikael! Kul att vara tillbaka!

Jag tvivlade som sagt inte på att du visste att VG-10 är ett "rostfritt" stål.

Den övergripande robustheten hos Fällknivens alster kan tillskrivas själva lamineringen, bladprofilen, samt den goda värmebehandlingen. Men som jag skrev. VG-10 som sådant är inte lika slagsegt som 1095.

Legeringsämnen gör stål snarare skörare än mer slagsegt. Den plastiska deformationen/brottet sker i korngränserna mellan de hårda karbiderna och matrisen. Av denna anledning är därför ett modernt rostfritt stål fullt med hårda molybden-/vanadin-/kromkarbider avsevärt skörare än ett mediokert kolstål vid samma hårdhet.

~Paul~
 
1. Välkommen tillbaka!

2. Någorlunda välbehållen?

3. Det enda som "bevisas" är att en egg, vilken som helst, oavsett stål och härdning, skadas av att huggas i betong...;)

/Lux
1. Tackar ödmjukast!

2. Ja, alltså lite skavanker blir det fasiken alltid när man är på främmande mark. Vet inte riktigt vad de beror på men aningen lyckas man dra på sig en förkylning, stukad fot eller som nu senast en värkande rygg.

3. Exakt. Mycket mer än så får man inte reda på.

~Paul~
 
1. Den övergripande robustheten hos Fällknivens alster kan tillskrivas själva lamineringen, bladprofilen, samt den goda värmebehandlingen. Men som jag skrev. VG-10 som sådant är inte lika slagsegt som 1095.

2. Legeringsämnen gör stål snarare skörare än mer slagsegt. Den plastiska deformationen/brottet sker i korngränserna mellan de hårda karbiderna och matrisen. Av denna anledning är därför ett modernt rostfritt stål fullt med hårda molybden-/vanadin-/kromkarbider avsevärt skörare än ett mediokert kolstål vid samma hårdhet.

~Paul~


1. Här har du ju helt rätt, men det betyder inte att VG-10, värmebehandlat som i FK 's modeller, saknar slagseghet.
Det verkar som om deras blad ändå har en betydande slagseghet.
Att kolstål har mer av den egenskapen, betvivlar jag inte.

2. Jag märker av denna slagseghet hos kolstål, först när fabrikseggen är helt bortslipad.
Det gör att gamla bortslängda Mora och Hultafors får ett nytt liv hos mig, när jag har fixat till eggarna på bandslipen.

Fällkniven har ju ofta en tjock geometri på sina blad och då tål dom mkt stryk.
När jag har jämfört tjockbladare från Bark River, så tål dom också samma mängd med smörj.
Jag tänker då på min BR Huntsman i 5mm A2 stål och RC 60.
Ingen urflisning eller rullning där!
Den håller också skärpan på samma nivå som FK.

Så för mig står det klart att Geometri och Värmebehandling kommer före Ståltyp.

T.o.m. gamla tunna rostfria köksknivar från Eskilstuna, håller eggen utmärkt i hårda träslag, när jag ökar slipvinkeln.
Så geometri är No.1 för mig,
Härdningen är No.2 och se'n kommer stålvalet.


Mikael

Bark River Huntsman protoype
 

Bilagor

  • Huntsman-005.jpg
    Huntsman-005.jpg
    138.7 KB · Visningar: 501
  • Huntsman-009.jpg
    Huntsman-009.jpg
    84.6 KB · Visningar: 504
1. Här har du ju helt rätt, men det betyder inte att VG-10, värmebehandlat som i FK 's modeller, saknar slagseghet.
Det verkar som om deras blad ändå har en betydande slagseghet.
Att kolstål har mer av den egenskapen, betvivlar jag inte.

2. Jag märker av denna slagseghet hos kolstål, först när fabrikseggen är helt bortslipad.
Det gör att gamla bortslängda Mora och Hultafors får ett nytt liv hos mig, när jag har fixat till eggarna på bandslipen.

Fällkniven har ju ofta en tjock geometri på sina blad och då tål dom mkt stryk.
När jag har jämfört tjockbladare från Bark River, så tål dom också samma mängd med smörj.
Jag tänker då på min BR Huntsman i 5mm A2 stål och RC 60.
Ingen urflisning eller rullning där!
Den håller också skärpan på samma nivå som FK.

Så för mig står det klart att Geometri och Värmebehandling kommer före Ståltyp.

T.o.m. gamla tunna rostfria köksknivar från Eskilstuna, håller eggen utmärkt i hårda träslag, när jag ökar slipvinkeln.
Så geometri är No.1 för mig,
Härdningen är No.2 och se'n kommer stålvalet.


Mikael

Bark River Huntsman protoype


Här en länk till en herre som också funderar extremt mycket kring geometri och slipvinklar och har många värdefulla synpunkter på området. Han är för övrigt även han mycket förtjust i Bark River! :)


/ J
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.