Förlorar aptiten vid vandring

[joanna]

Här kommer en riktig brasklapp! Själv springer jag ibland både långlopp och ger mig ut flera dagar på vad man skulle kunna kalla en expedition och följande tips ska inte ses som näringsmässigt eller medicinskt korrekt, men äter du normalt i övriga livet så tycker jag ibland det kan vara skönt att svälta sig under en period. Se bara till att få i dig tillräckligt med vatten. Det tillstånd som uppstår vid ansträngning och svält ser jag som upphöjt medvetande. Överlevnadsinstinkten kickar igång och till en början känns det som man blir slö och orkeslös men i nästa fas blir allt klarare. Jag spekulerar ibland i om detta tillstånd utvecklats evolutionärt eller om det bara är min fantasi som spelar mig ett spratt. Givetvis ska detta experiment inte drivas till sin spets och ibland kan huvudvärk uppstå, men jag tror att vistelse i naturen under krävande former ofta kan börja ställa om kroppen i positiv riktning. Detta kan liknas med tillståndet som uppstår när du vandrar långt med tung packning. I början känns det som om du inte kommer klara det men efter 2-3 dagar har du hittat dina dolda reserver och din rytm och börjar "bröta" fram som en bergsget över fjällen.

Känner igen det förhöjda tillståndet för egen del, men bra att du tar med en brasklapp. Vi är helt uppenbart väldigt olika funtade vad gäller förmågan till snabb och smärtfri omställning till fettförbränning. Själv blir jag bara vaknare av fasta, medan min spensliga kompis svimmar, om hon inte får blodsockerpåfyllning varannan timme.

Hur man själv funkar är det skönt att få koll på under kontrollerade former - då kan man anpassa sin vandringsproviant efter det och slipper oroa sig i onödan.

 

[joanna]

Väldigt vanligt att folk blir lite tröga i magen, för att bajs-rytmen påverkas, när man är på resande fot eller på tur. Man kan kanske inte gå på toaletten när man vill osv. Detta vill påverka aptiten mer negativt än man tror, matsmältningen går långsammare. Lösning är att aldrig vänta när skit-hugget kommer, håll igång flödet. Undgå att bli dehydrerad. Ät 15 katrinplommon 12 timmar innan du vill gå på toaletten (det funkar), eller eventuellt använd laxerande preparat från apotek vid behov…

När jag läser vad för sorts mat folk har med sig på vandring, blir jag inte förvånad - min mage skulle stanna helt av så fiberfattig kost. Jag torkar och tar med en massa grönsaker för att jag tycker om det, men det har ju bieffekten att just hålla magen igång.

Det gör även nötter, rostade kikärter och... linfrö

 

[seobserver]

Kombinationerna förhöjd aktivitet, kostomläggning samt förväntan, kan ge märkliga magupplevelser samt förstoppning. Ät och lev så nära normalt ute på turen och allt går lättare.

 

[kjpil]

En klassisk teoretisk förklaring till att tappa aptit på fjället. Samma mekanism som LCHF och VLCD. Ökad ketonkroppsbildning, som aptithämmande ämne, när man äter lite (kolhydrat) i relation till energiförbrukning. Det är lätt hänt att matplaneringen blir skral när man äter efter en fast plan, till skillnad mot att spontanäta hemma med obegränsad tillgång samt aktivitet och energiförbrukning man sannolikt ör väl metabolt van vid. Förebyggande kan då vara att träna innan för väl fungerande energiomsättning, och göra en genomtänkt mängdplanering av maten.

Edit: brukar själv också förespråka att se över fibermängd på turplanering. För att jag tror en del har mer fiber än deras mage är varan vid: och då möjliga biverkningar. Sett matplaneringar med rätt mycket gryn, frön, nötter, torkad frukt som i kombination med torkad mat kan ge rätt stor mängd fiber.

 

[z_bumbi]

Generellt bör man undvika större förändringar i sammansättningen på maten, är man van vid fibrer så se till ha med det, är man van vid mycket fett så ha det osv. Måste man ändra mycket så börja någon månad innan och kör gradvis.
Blir det ett problem med för lågt energintag så kan det funka att dricka kalorierna. Se också till att äta på bestämda tider, sitt ner och ät i lugn och ro.
Att tro man funkar med alldeles för lite energi kan vara farligt.

 

[thureb]

Har du samma problem i kyla? Möjligen behöver du dricka mycket för att klara vätskebalansen vid veckovandringar vilket hämmar aptiten.

Tycker du fått bra teorier i svaren hittills att fundera på.

Personligen har jag motsatt problematik. Blir våldsamt hungrig av kontinuerlig ansträngning under flera dagar. Är det kallt väder äter jag gärna mkt fett. Att prioritera att tarmen fungerar lagom bra är viktigt även för mig men jag har oftast även där tvärtom tematik dvs frekventa nummer 2.

Dricker du mycket kaffe i vardagen? Tarmen vänjer sig och om du plötsligt minskar kaffedoserna så måste systemet ställa om sig.

Vill för egen del ha kvar en hel del bröd gärna fiberrikt, smör och ost samt frukt färsk eller torkad i mitt näringsintag vid långturer. Frystorkat får inte bli för dominerande.

Thure

 

[skogsbaronen]

Jag blir inte heller speciellt hungrig vid längre fysisk aktivitet, t.ex. när jag vandrar.

Jag tror att en förklaring, för mig åtminstone, är att jag ser till att småäta hela tiden när jag vandrar. Jag har en påse nötter/choklad som jag småäter av under förmiddag och eftermiddag.

Visst blir jag hungrig, men inte så att jag går och tänker på mat.

 

[Totteman]

Jag fastade 32-34 h i höstas, som ett test, och cyklade dessutom 100 km den dagen. Inte för att vara märkvärdig eller så, men jag anser att man kan göra saker om man är förberedd för det och är motiverad. Jag gjorde detta som ett test, och vet att jag kan om jag vill. Jag rekommenderar inte detta som någonting man ska göra, utan det vara bara ett test.

Angående att äta under en vandring så äter jag ordentligt om jag stannar till och lagar en måltid.

 

[Still Alive]

Här kommer en riktig brasklapp! Själv springer jag ibland både långlopp och ger mig ut flera dagar på vad man skulle kunna kalla en expedition och följande tips ska inte ses som näringsmässigt eller medicinskt korrekt, men äter du normalt i övriga livet så tycker jag ibland det kan vara skönt att svälta sig under en period. Se bara till att få i dig tillräckligt med vatten. Det tillstånd som uppstår vid ansträngning och svält ser jag som upphöjt medvetande. Överlevnadsinstinkten kickar igång och till en början känns det som man blir slö och orkeslös men i nästa fas blir allt klarare. Jag spekulerar ibland i om detta tillstånd utvecklats evolutionärt eller om det bara är min fantasi som spelar mig ett spratt. Givetvis ska detta experiment inte drivas till sin spets och ibland kan huvudvärk uppstå, men jag tror att vistelse i naturen under krävande former ofta kan börja ställa om kroppen i positiv riktning. Detta kan liknas med tillståndet som uppstår när du vandrar långt med tung packning. I början känns det som om du inte kommer klara det men efter 2-3 dagar har du hittat dina dolda reserver och din rytm och börjar "bröta" fram som en bergsget över fjällen.

Umbäranden KAN vara karaktärdanande.

 

[Still Alive]

När det gäller längre vandringar så kommer min ökade aptit igång först efter några dagar, men då kommer den igång rejält. På kvällen efter en mycket ansträngande vandringsdag har jag inte mycket aptit, då känner jag bara ett behov av vila.

 

[Vindskydd]

Jag brukar vara rejält hungrig första dagarna på en vandring och äter då lätt betydligt större portioner än hemma, vilket ju är rimligt eftersom hemmalivet inte är så energikrävande, men efter ett par dagar blir jag mindre och mindre hungrig, trots att energiåtgången borde vara den samma. Det är rätt stillsamma vandringar så jag är långt ifrån utmattad, får i mig rejält med vätska och har inga problem med magen. Jag blir lite konfunderad av detta fenomen.

 

[DoktorGlas]

Nej, ditt energibehov minskar faktiskt efter ett tag. Den gamla teoerin om kalorier in och ut är falsifierad sen flera år. Det fungerar mycket märkligare än man trott. Det är faktiskt svårt att få skallan runt det.

Den totala dagliga förbrukningen är nämligen i princip konstant, oavsett vad man gör, sitter i soffan eller motionerar. Jo, det går åt energi när man rör sig. Men kroppen får fram den genom att reglera ner andra processer. Däremot är det så att om soffpotatisen börjar motionera förbrukar han mer energi i början, men efter en sorgligt kort tid är han tillbaks där han började. Om en normalt rörlig person börjar röra sig ännu mera, som du när du vandrar, så händer samma sak, men det regleras antagligen fortfare. Enda undantaget är extrem ansträngning, typ en elitidrottare i hårdträning. Även då sker en anpassning, men han kommer fortfarande att behöva äta mer.

Det är det som är förklaringen till att (enbart) motion inte hjälper stort för viktminskning. Ett tag har man trott att det är för att kroppen blir effektivare på det den gör, och det kan ju ligga nåt i det också,, men det är alltså den eländiga konstanta dagliga förbrukning som är den stora boven.

Det var en man som heter Herman Pontzer som knäckte den här nöten. Han studerade förbränningen hos primater och även andra djur gjorde rätt häpnadsväckande upptäckter. Sen gav han sig på Hadzafoket i Afrika. Eftersom de rör sig väldigt mycket så förväntade han sig ju att de skulle förbruka väldigt mycket kalorier per dag. Men si de förbrukade inte mer än en soffpotatis i USA. Per kg kroppsvikt då, får man anta, för det är ganska små.

Läs hans bok. Den är oerhört intressant om man har minsta intresse av sånt här. Men det är som sagt svårt att greppa. Även mot slutet på boken, då jag trodde att jag klykat, tänkte jag ibland "nä men så kan det ju inte vara!". Kalorier in och ut gäller fortfarande, men det funkar inte alls på det sätt vi trott. Det där med att man går ner si och så mycket på ett år om man går av bussen en hållplats tidigare och tar trapporna istället för hissen, det kan vi nog glömma. Men det har ju andra fördelar. Boken heter Bränn. Burn i original. Finns på bibblan, även som ebok på min bibbla.

Jag har upplevt precis det där själv. Jag behövde gå ner i vikt och lyckades bra genom att ligga lite i underkant på kalorierna, inte mycket, man ska orka i längden också. Så började jag cykla. Mycket. Toppen! Första veckan gick jag ner mycker mer än jag brukade. Andra veckan också. Men sen... Jag fortsatte går ner men i löjlig snigelfart jämfört med innan. Jag åt ju lite mer, det kunde jag ju när jag rörde mig så mycket, tyckte jag. Kompenserade ju inte ens för alla kalorier jag förbrände på att cykla. Men se det kunde jag inte! Tröstlöst, javisst. Men boken gjorde mig ändå glad. Det visade sig ju att det jag själv registrerat inte var nån abnorm avvikelse, tvärtom!

Bränn : den nya kunskapen om hur vi förbränner energi - Herman Pontzer - danskt band (9789127161498) | Adlibris Bokhandel

danskt band, 2022. Köp boken Bränn : den nya kunskapen om hur vi förbränner energi av Herman Pontzer (ISBN 9789127161498) hos Adlibris. Fraktfritt över 299 kr Alltid bra priser och snabb leverans. | Adlibris

www.adlibris.com

Här är de allihopa.

Hadza | Hadza Fund

www.hadzafund.org