Svensk Himalayaexpedition åtalad...

Det enda sattet att fa slut pa pompe fenomen ar val att Himalaya ater erovras av riktiga alpinister som har dar att gora. Kan man inte fixa sina egea rep (tveksamt om det ska vara tillatet om man inte kan garantera att man kan ta ner skiten efter sig) och forsorja sig sjalv pa berget kanske man ska sattsa sin tid pa att ga kebkursen istallet eller aka med UCPA till Alpern. I nagon annan trad var det en snubbe som ville ha info om Everest utan att veta nagot om klattring. Det sorgerliga ar att det bara ar att betala sa blir han nagon underbetald stackars Sherpas problem.

Detta ar mycket mer en fraga om avsaknad av kultur an nagot annat.

De tongångarna låter som "jävla turister" snack som går igen inom alla områden som blivit exploaterade av en ökande turistmarknad. Men som i alla de andra fallen går det nog inte att stoppa exploateringen då det är så mycket pengar inblandat, extremturismen har blivit en industri.

Sättet man då kan rädda liv på är att se till att extremturismen blir mer reglerad, får säkerhetsstandard, godkända guidebyråer, bättre villkor för Sherpas etc etc. Med andra ord samma visa som för tidigare exploaterade områden.

Själv väntar jag med spänning på rymdturism :)
 
De tongångarna låter som "jävla turister" snack som går igen inom alla områden som blivit exploaterade av en ökande turistmarknad. Men som i alla de andra fallen går det nog inte att stoppa exploateringen då det är så mycket pengar inblandat, extremturismen har blivit en industri.

Sättet man då kan rädda liv på är att se till att extremturismen blir mer reglerad, får säkerhetsstandard, godkända guidebyråer, bättre villkor för Sherpas etc etc. Med andra ord samma visa som för tidigare exploaterade områden.

Själv väntar jag med spänning på rymdturism :)


Tyvarr ar de lander som har de basta bergen och dess befolkning i enormt behov av denna turism sa reglering ligger inte i deras intresse aven om man sannolikt kan argumentera for att exploateringen av 8000 metare pa sikt har en avtagande marginalnyttta for BNP.

I dag ar det inte bara vidrigt att besoka ett berg som har samma BC som en av de populara 8000 metarna, det ar direkt livsfarligt. Dessa komersiella expeditioner har ingen infrastruktur att sjalva klara raddningssituationer sa om man inte vill vara med och "valla" nagon annans dod sa ar det bara att bita i det sura applet och rycka ut och hjalpa forvirrade turister. De starkaste klattrarna fins offta i sma expeditioner som ar dar for att testa tekniskt svara linjer med sma enkla meddel. Dessa ar sa klart attraktiva att be om hjalp fran om det skiter sig for kunderna.

Personligen kan jag saga att jag har en stor debatt med mig sjalv om hurivida jag ska aka till Nuptse i slutet pa Mars. Tanken ar att gora en tur pa Nordsidan av Nuptse men det betyder att man maste dela BC med Everest circusen och det ar EXTREMT avtandande. Det sabbar allt att behova vara dar med allt vad det betyder. Nu kan man ju ocksa saga att det har sina fordelar att gora det da vi kan dra nytta av att nagra fixar till isfallet men fan vet om det ar vart det.
 
...De starkaste klattrarna fins offta i sma expeditioner som ar dar for att testa tekniskt svara linjer med sma enkla meddel. Dessa ar sa klart attraktiva att be om hjalp fran om det skiter sig for kunderna.

Personligen kan jag saga att jag har en stor debatt med mig sjalv om hurivida jag ska aka till Nuptse i slutet pa Mars. Tanken ar att gora en tur pa Nordsidan av Nuptse men det betyder att man maste dela BC med Everest circusen och det ar EXTREMT avtandande. Det sabbar allt att behova vara dar med allt vad det betyder. Nu kan man ju ocksa saga att det har sina fordelar att gora det da vi kan dra nytta av att nagra fixar till isfallet men fan vet om det ar vart det.

Problemet i ditt resonemang är ju bara det att du vill att själva klättringen i dessa berg endast ska få göras av en utvald liten skara människor? Vem bestämmer vem som får utföra dessa klättringar? Var går gränsen?

Med ditt resonemang kan man ju också säga, varför ska dom kosta på pengar för att rädda erfarna klättrare som ger sig ut på tekniskt komplicerade leder som det visar sig att dom inte klarar av? Risken är ju alltid stor att man förr eller senare hamnar i situationer man inte klarar av och kanske blir tvungen att ta hjälp av andra.

Ska man sätta en gräns för var man överhuvud taget får klättra?

Din avsmak för BC kan du ju hålla för dig själv. Ta ditt tält och lägg dig några hundra meter bort då i så fall. Att alpinismen har blivit en allt mer vanlig sport är nog något som alla kommer att få leva med. Med dagens utrustning så är det inte så svårt att klara av vissa utmaningar och då är det ju klart att det kommer dra mer folk.

Se i stället till att ha ordentligt med regler för hur det ska gå till och att de som guidar folk upp på bergen har tillräckligt med vett i huvudet så att inte expeditioner som den -96 återupprepas.

Där kan man ju fråga sig hur en expedition ledd av västerländska klättrare kan gå så fel. Det var ju ingen fattig Sherpa som ledde "turisterna" upp till toppen den gången och flera gånger bröt mot den tid då dom var tvungna att vända för säker nedfärd.
 
Ergodyne:
Nu är det ju inte så att du som skattebetalare belastas av att klättrare behöver helikopter eller liknande till BC. Det belastar klättraren eller hans försäkring eller researrangör som regel.

Och som David påpekat så är det snarast andra "parallella" klättrare som står för direkta räddningsförsök på själva berget.

Att det ska finnas krav på de som klättrar är väl vad jag förstår just vad David vill (trots sin i övrigt hyperliberala approach till livet om jag förstått rätt)?

Oavsett vilken beskrivning man läst om händelserna -96 tror jag att det är svårt att bortse från att det just var kommersiella turistexpeditioner som med sitt upplägg var en anledning till att ogynnsamma förhållanden fick så omfattande följder.
 
Problemet i ditt resonemang är ju bara det att du vill att själva klättringen i dessa berg endast ska få göras av en utvald liten skara människor? Vem bestämmer vem som får utföra dessa klättringar? Var går gränsen?

Han får väl svara själv, men som jag tolkar hans inlägg är svaret enkelt: De som klarar det på egen hand.
 
@ Ergodyne

Problemet i ditt resonemang är ju bara det att du vill att själva klättringen i dessa berg endast ska få göras av en utvald liten skara människor? Vem bestämmer vem som får utföra dessa klättringar? Var går gränsen?

Jag ar ingen auktoritet pa omradet och jag ar ratt tveksam till reglering i storsta allmanhet men kanske UIAA kan ge ut en rekomendation som sedan de nationella forbunden kan folja.

Ett annant satt ar att gora tillstanden EXTREMT mycket dyrare for komersiella expeditioner an for de som klattrar i alpin stil. Alpin stil borde premieras det skulle helt klart andra saker. Pa sa satt skulle osksa tveksamma guider etc inte ha rad att pyssla med 8000 meters turism.


Med ditt resonemang kan man ju också säga, varför ska dom kosta på pengar för att rädda erfarna klättrare som ger sig ut på tekniskt komplicerade leder som det visar sig att dom inte klarar av? Risken är ju alltid stor att man förr eller senare hamnar i situationer man inte klarar av och kanske blir tvungen att ta hjälp av andra.

Du har helt fel. Jag ar privat forsakrad pa 3 stallen. SKF, CAF och Ett privat bolag i Switzerland. Och trust me nar jag flog ut i sommras i Pakistan kostade det 41.000 USD plus div andra kostander som mitt forsakringsbolag betalade.

Ska man sätta en gräns för var man överhuvud taget får klättra?

NEJ!

Din avsmak för BC kan du ju hålla för dig själv. Ta ditt tält och lägg dig några hundra meter bort då i så fall. Att alpinismen har blivit en allt mer vanlig sport är nog något som alla kommer att få leva med. Med dagens utrustning så är det inte så svårt att klara av vissa utmaningar och då är det ju klart att det kommer dra mer folk.

Jag haller som du kanske noterat inget for mig sjalv. Och det ar inte bara att talta 200 meter bort. Om du hade varit och sett skiten hade du fattat vad jag menar och da har jag inte borjat klaga pa att de ror sig sakta pa glaciaren och ar i vagen i storsta allmanhet.

Vad galler 1996. You just wait and see. Vi kommer se otroliga olyckr sanda direkt via internet det ar bara en tidsfraga. Ca 500 toppa ut Everest inom loppet av nagra dagar i maj. Detta betyder att det var ca 100 pers pa topforsok samtidigt. En storm nar det ar kobildning mellan sout summit och main summit och langt mer an 20 pers kan latt forsvinna. Kanske ar det det som behovs for att ateruppratta ordningen.
 
Äventyrs-polis

"Återupprätta ordningen"......
Vad då för jävla "ordning"?

Vem ska sätta regler för vad vi vill göra? Någon vill klättra högt, någon vill klättra svårt, någon vill pressa sig själv, någon vill pressa ett rekord, någon vill ha en upplevelse.
Men vem eller vilka är de som säger att "det du gör är inget att ha och skall förbjudas" och i så fall, inget ha för vem?

Hävdar man något man utfört är det svagt att inte stå för ett misslyckand, men att få testa och göra något man själv vill som kanske inte är ett "världsrekord" måste väl få vara tillåtet.
Må det vara att springa långt, klättra högt, dyka djupt, äta vegetariskt, vara sig själv, stå för sitt val av väg eller vad det nu än är.

Är det detta vi vill ha, ett regelverk, lagar och regler som säger att "du får inte gå upp högre än X, du får inte försöka springa fortare än X, du får inte försöka X, trots att det är vad som känns rätt, bra och givande för dig. Ska vi ha en "polis-stat "i naturen?

Med detta naturligtvis inte sagt att man ska hävda saker man inte gjort. Men vad är det för dumheter att reglera vad var och en vill , uppleva, testa, försöka, utsätta sig för.
Så länge det är för var och en själv man gör det och man inte trampar på andra.

Bergen, skogen, havet är väl vårt gemensamma, eller? Så vem ska styra vem som får försöka det eller det i naturen? FN, EU, polisen.....?

Jag bara fågar
 
Men du

Hur du vistats i skog och mark ar reglerat av STATEN och bryter du mot allemansratten sa kan det fa straffrattsliga konsekvenser. Men det ar en annan debatt.

Jag talar om ett MYCKET begransat fenomen, dvs turism pa 8000 meter. Och jag kan helt utan omsvep saga att den stil jag har anvant mig av pa mina himalaya expeditionr ar valdigt mycket battre an alla komersiella expeditioners stil och den ar mer vard och battre.

Pure Alpine Style VS Exepedition Style ar som att jamfor Konsensus sex med valdtackt.

Stil ar det som utmarker vad som ar skillnaden mellan bestigningar. Klarar man inte av att klattra i basta stil ska man sanka ribban och pyssla med nagot man klarar. Lamna bergen ifred och lat efterfoljande generationer upptacka.
 
Jag har fått och får fortfarande många mejl, telefonsamtal och meddelanden om det som skett. Efter bästa förmåga har jag försökt att besvara allt och alla, men jag har helt enkelt inte hunnit med. Sorry.

Till en början valde jag att inte läsa vad som skrevs i tråden ovan. Anledningen till detta var att jag inte ville bli "färgad". Jag har nu kollat delar av den och kan bara konstatera att det är väldigt många intressanta synpunkter och vinklingar som framförts och behandlats. Samma gäller den privata korrespondensen. Tack.

Jag fått höra att jag borde följa upp det jag startat och att jag borde kommentera vissa sakfrågor. Jag har till och med fått höra att jag duckar och gömmer mig. Jag förstår till viss del denna kritik och att min tystnad kan tolkas så. Min uppfattning är dock att man ibland bör låta vissa saker ha sin gilla gång och inte lägga sig i mer än nödvändigt om man inte har något nytt eller kontruktivt att tillföra.

Som ni kanske vet har Outside på sätt och vis en relativt central roll i "dramat". Både Annelie och jag bidrar då och då med material till tidskriften, därav kopplingen. I nästa nummer kommer ett reportage från ett trepartsmöte i början av den gångna veckan. Anledningen till att jag berättar detta är för ni inte ska tro att allt runnit ut i sanden och att alla gått vidare utan reda ut historien ordentligt och även för att klargöra varför det på slutet varit tyst från både Annelie och mig.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.