Sömnlös en succé
De som körde Sömnlös i Rudan i helgen har upplevt något som kan komma att utveckla MTB-sporten precis som premiären av Finnmarksturen gjorde för tio år sedan. Om motionstävlingen i Rudan får samma genomslag som FMT får tiden utvisa, men en sak är säker: nästa år hålls ett 24-timmarsrace i Stockholm igen!
Av: Zeb2
Sömnlös blev en succé
De som körde Sömnlös i Rudan i helgen har upplevt något som kan komma att utveckla MTB-sporten precis som premiären av Finnmarksturen gjorde för tio år sedan. Om motionstävlingen i Rudan får samma genomslag får tiden utvisa, men en sak är säker: nästa år hålls ett 24-timmarsrace i Stockholm igen!
Det lönade sig att trotsa vädret
Sömnlös i Rudan 2003 präglades av regn, regn och ytterligare lite regn. Det regnade hela lördagen, förutom en kort stund runt starten då några solstrålar bröt igenom molntäcket och värmde tävlande och funktionärer. Värmen, om man kan kalla det så, skulle dock inte vara länge. Efter ca tre varv kom det mindre trevliga vädret tillbaka med regn och stormvindar, och höll sedan i sig till ca 05.00 på söndagen då det mojnade något och regnet lade sig. Kylan stannade dock kvar ända tills loppet avslutades klockan 15.00 på söndag eftermiddag. Trots detta är både deltagare och arrangörer eniga: det var kul, och det var värt besväret.
Snabb start
När starten gick hade pessimism över vädret bytts mot förväntan och spänning. De tävlande stod taggade vid starten.
Solen hade värmt alla lite grand och längtan efter den roliga banan överskuggade skräcken inför den prövning som väntade. Första varvet gick också i en rasande fart. Det snabbaste varvet i hela tävlingen gjordes nu. Det var John Andén, vinnare i soloklassen, som i och med det vann den eftertraktade Guldpilen (utmärkelsen för snabbaste varvet i tävlingen). John avverkade första varvet på 27 minuter 10 sekunder.
Svår bana
Banan var utmanande, inte minst som det var regnhalt på rötter, stenar och klipphällar. Trots detta klarade alla cyklister natten utan större incidenter. Visst föll de flesta någon eller några gånger per varv, men det är en teknisk bana och hastigheterna är modesta i de trixiga partierna.
Till slut tog även tröttheten ut sin rätt.
- Jag låg nära nog kvar efter den sista vurpan då jag landade mjukt i lingonris och ljung, berättar Markus Femling från det vinnande tvåmannalaget Mighty Lion Rockers.
Natten roligast…
Något förvånande kan tyckas, men många ansåg att natten var det roligaste på hela tävlingen. För de flesta var körningen med pannlampa någonting nytt, och alla var överens om att det ger en helt ny dimension till cyklandet.
Liknelser med låg flygning i jaktplanet Viggen gjordes och nog skvallrar det en del om den fartkänslan man får med tunnelseendet i strålkastarens sken.
- Frågan är om jag inte körde snabbast på natten, när jag bara såg det jag behövde och inte alla rötter som man annars skulle haft onödig respekt för, skojar en märkbart nöjd Johanna Reeder, vinnare i damklassen och trea i totalklassningen.
Ett par tappra själar fick frammåt gryningen slut på sina batterier under pågående varv och hade många kilometer att avverka i svagt eller obefintligt ljus. Här kom den avslappnade stämmningen i loppet tydligt till uttryck när man hjälptes åt och samkörde för att dela på det lilla ljus man hade. Kul, men trots allt var lyckan stor när gryningen kom.
Vinnarmentalitet
Natten var inte bara rolig. John Andén, som redan låg i tydlig ledning, upplevde tiden mellan 01.00 och 04.00 som tyngst. Men det var aldrig benen som utgjorde det största problemet. Med mångårig tävlingserfarenhet inom både MTB och landsvägscykling har han starka ben. Han har inte satsat på cykling de senaste två åren, men konditionen har han hållt igång med multisportande. Kanske kommer även en del av hans mentala styrka från denna sport och tävlingar som Åre Extreme.
Han berättar i alla fall om stora koncentrationssvårigheter, huvudvärk och trötthet på småtimmarna, men han stannade inte för det. Efter ett helt lopp utan längre pauser, stannade han först efter 22 timmar och 7 minuter. Då hade han kört cirka 26 mil, eller 30 varv. 30 var en jämn och fin siffra och sedan han fått reda på att närmste konkurrent låg 5 varv efter honom nöjde han sig.
-Det var svårt att motivera sig att köra mer när man visste att segern var ohotad, ler John i väntan på prisutdelningen.
Imponerade insats även på damsidan
Även Johanna Reeder imponerade stort, även om hon inte såg lika ohotad ut till en början. Anna Semrén från Uppsala CK gjorde i början av loppet en stark insats med snabba och jämna varvtider. Tyvärr så bröt Anna under natten och det blev inget av duellen i damklassen som de flesta trodde skulle komma. Johanna fortsatte resten av natten utan konkurrent, men med gott humör, och lånade sedan en sovsäck av en medtävlare för lite vila framåt småtimmarna. När hon sedan insåg hur nära hon var herrarnas tvåa gasade hon på rejält, men det räckte inte riktigt denna gång.
Trots nästan 19 mil på en tuff bana, ser hon förvånansvärt pigg ut inför prisutdelningen. Men så har hon också en gedigen meritlista som cyklist. Guld i cykelbud-vm förra året, samt många års tävlande på landsväg. Hon kör normalt för CK Valhall, i alla fall när hon inte cyklar i tjänsten för Box Delivery.
Man and Machine
Tävlingen slet hårt både på deltagare och cyklar. En av deltagarna kom cyklande in mot mål, men vände rätt vad det var. Mitt i mörkret så cyklade han runt runt och irrade omkring. Det visade sig att sadeln hade trillat av och att han letade efter den och tillhörande sadelbult.
- Om vi sätter ihop alla hela delar så har vi en halvfungerande cykel, skrattar lagkamraterna i tvåmannalaget FJS som slet ner sina cyklar totalt.
Mekanikern David Schmidt från Tellus Cykel och Motor var därför en nykelfigur i tävlingen.
-Jag har slut på vajrar, säger David och konstaterar att loppet sliter även på materialet.
Förutom att hjälpa till med cyklarna var David jätteviktig för moralen. Han fanns på plats hela loppet, och sov till och med under sin arbetsbänk! Så fort det fanns cyklister i närheten pratade han glatt och peppade dem, samtidigt som han fixade cyklarna.
Alla värda en eloge
Olika strategier prövades av olika tävlanden. Vissa körde i sträck, medan andra tog vilopauser för att kunna köra snabbare när de väl var i spåret. Hur som helst imponerar alla. Även längre ned i startfältet har man cyklat distanser som de längsta långloppen, och detta på betydligt svårare bana. Alla som antog utmaningen att vara Sömnlösa i Rudan har klarat en större bragd än FMT, Vätternrunt eller 08XC och är värda en eloge.
Särskillt Lars Schmidt imponerade. Han har aldrig ställt upp i en tävling tidigare. Bara att ställa upp i en sådan här tävling som debutant är ju extremt modigt. Han gjorde det i soloklassen och körde dessutom 12 varv utan ”nödvändig” utrustning såsom SPD-skor.
Testskottet kräver uppföljning
Tävlande och arrangörer är eniga. Detta var en lyckad provomgång. Uppslutning var god, med många riktigt bra atleter och långväga gäster från såväl Göteborg (Olavi Hinkkanen) som Luleå (Lars Lindblom). Deltagarna var mycket nöjda efteråt. Axplock ur mina intervjuer:
- Banan var toppen, jag har kört många långlopp och det var jätteskönt att slippa en massa grusväg. Jag tror det passar mitt psyke att mala på ensam i skogen mitt i natten. Att köra i mörkret gav en extra dimension!
- Banan är helt otrolig. Det finns ju ingenstans att vila på eller ens att hinna med att dricka
- Med facit i hand: Jag tror inte att jag är så sugen på några långlopp nästa år. Inte nu längre. Det här är exakt den nytändning MTB-sporten behövde.
- Helt otroligt, så bra arrangemang och så mycket saker för den ynka anmälningsavgiften
Arrangemanget var alltså lyckat, och det står klart att ett lopp av denna kaliber ej går att genomföra utan rätt sponsorer och utan stöd av förstående kommunalpolitiker. Där har Mattias Lindström och Teresa Handley, eldsjälarna bakom loppet, verkligen lyckats sälja sitt koncept.
Mat och dryck, reservdelar, mekhjälp och belysning är krav för att kunna cykla 24 timmar. Vatten, el och tältplatser fanns också. Dessutom hade loppet en av de mest generösa prisborden vi sett. Inte bara deltagarna, även sponsorerna tyckte uppenbarligen att det här var en kul idé. Jag hopppas de finns kvar nästa år då jag planerar att ta del av prisbordet!
Resultatlista
Herrar Solo
1:a - 30 varv - 22:07:50 - John Andén
2:a - 25 varv - 22:25:22 - Staffan Gereonsson
3:a - 19 varv - 23:34:40 - Lars Lindblom
4:a - 18 varv - 23:20:22 - Håkan Löfving
5:a - 16 varv - 23:20:23 - Joakim Forsell
6:a - 14 varv - 22:37:42 - Johan Lindberg
7:a - 12 varv - 16:10:53 - Staffan Andree (snabbare sista varv än 8:an)
8:a - 12 varv - 23:41:07 - Lars Schmidt
9:a - 7 varv - 4:42:55 - Olavi Hinkkanen
10:a - 5 varv - 5:35:48 - Mattias Lindström
Dam Solo
1:a - 22 varv - 22:25:24 - Johanna Reeder
2:a - 16 varv - 12:24:30 - Anna Semrén
Tvåmanna lag
1:a - 22 varv - 23:25:04 - Mighty Lion Rockers, Markus och Peter (snabbare sista varv än 2:an)
2:a - 22 varv - 16:45:45 - FJS, Gustav och Johan
Tremanna lag
1:a - 36 varv - 23:04:45 - Lergubbarna,
2:a - 31 varv - 23:28:57 - Team Faceplant
Besök websiten om en vecka!
Arbete med en ny website för Sömnlös pågår redan nu. Där kommer detaljerade resultatlistor samt reportage och bilder läggas upp. 2004 blir det ett nytt Sömnlös i Rudan! Även detaljer om detta ges på siten.
De som körde Sömnlös i Rudan i helgen har upplevt något som kan komma att utveckla MTB-sporten precis som premiären av Finnmarksturen gjorde för tio år sedan. Om motionstävlingen i Rudan får samma genomslag får tiden utvisa, men en sak är säker: nästa år hålls ett 24-timmarsrace i Stockholm igen!
Det lönade sig att trotsa vädret
Sömnlös i Rudan 2003 präglades av regn, regn och ytterligare lite regn. Det regnade hela lördagen, förutom en kort stund runt starten då några solstrålar bröt igenom molntäcket och värmde tävlande och funktionärer. Värmen, om man kan kalla det så, skulle dock inte vara länge. Efter ca tre varv kom det mindre trevliga vädret tillbaka med regn och stormvindar, och höll sedan i sig till ca 05.00 på söndagen då det mojnade något och regnet lade sig. Kylan stannade dock kvar ända tills loppet avslutades klockan 15.00 på söndag eftermiddag. Trots detta är både deltagare och arrangörer eniga: det var kul, och det var värt besväret.
Snabb start
När starten gick hade pessimism över vädret bytts mot förväntan och spänning. De tävlande stod taggade vid starten.
Solen hade värmt alla lite grand och längtan efter den roliga banan överskuggade skräcken inför den prövning som väntade. Första varvet gick också i en rasande fart. Det snabbaste varvet i hela tävlingen gjordes nu. Det var John Andén, vinnare i soloklassen, som i och med det vann den eftertraktade Guldpilen (utmärkelsen för snabbaste varvet i tävlingen). John avverkade första varvet på 27 minuter 10 sekunder.
Svår bana
Banan var utmanande, inte minst som det var regnhalt på rötter, stenar och klipphällar. Trots detta klarade alla cyklister natten utan större incidenter. Visst föll de flesta någon eller några gånger per varv, men det är en teknisk bana och hastigheterna är modesta i de trixiga partierna.
Till slut tog även tröttheten ut sin rätt.
- Jag låg nära nog kvar efter den sista vurpan då jag landade mjukt i lingonris och ljung, berättar Markus Femling från det vinnande tvåmannalaget Mighty Lion Rockers.
Natten roligast…
Något förvånande kan tyckas, men många ansåg att natten var det roligaste på hela tävlingen. För de flesta var körningen med pannlampa någonting nytt, och alla var överens om att det ger en helt ny dimension till cyklandet.
Liknelser med låg flygning i jaktplanet Viggen gjordes och nog skvallrar det en del om den fartkänslan man får med tunnelseendet i strålkastarens sken.
- Frågan är om jag inte körde snabbast på natten, när jag bara såg det jag behövde och inte alla rötter som man annars skulle haft onödig respekt för, skojar en märkbart nöjd Johanna Reeder, vinnare i damklassen och trea i totalklassningen.
Ett par tappra själar fick frammåt gryningen slut på sina batterier under pågående varv och hade många kilometer att avverka i svagt eller obefintligt ljus. Här kom den avslappnade stämmningen i loppet tydligt till uttryck när man hjälptes åt och samkörde för att dela på det lilla ljus man hade. Kul, men trots allt var lyckan stor när gryningen kom.
Vinnarmentalitet
Natten var inte bara rolig. John Andén, som redan låg i tydlig ledning, upplevde tiden mellan 01.00 och 04.00 som tyngst. Men det var aldrig benen som utgjorde det största problemet. Med mångårig tävlingserfarenhet inom både MTB och landsvägscykling har han starka ben. Han har inte satsat på cykling de senaste två åren, men konditionen har han hållt igång med multisportande. Kanske kommer även en del av hans mentala styrka från denna sport och tävlingar som Åre Extreme.
Han berättar i alla fall om stora koncentrationssvårigheter, huvudvärk och trötthet på småtimmarna, men han stannade inte för det. Efter ett helt lopp utan längre pauser, stannade han först efter 22 timmar och 7 minuter. Då hade han kört cirka 26 mil, eller 30 varv. 30 var en jämn och fin siffra och sedan han fått reda på att närmste konkurrent låg 5 varv efter honom nöjde han sig.
-Det var svårt att motivera sig att köra mer när man visste att segern var ohotad, ler John i väntan på prisutdelningen.
Imponerade insats även på damsidan
Även Johanna Reeder imponerade stort, även om hon inte såg lika ohotad ut till en början. Anna Semrén från Uppsala CK gjorde i början av loppet en stark insats med snabba och jämna varvtider. Tyvärr så bröt Anna under natten och det blev inget av duellen i damklassen som de flesta trodde skulle komma. Johanna fortsatte resten av natten utan konkurrent, men med gott humör, och lånade sedan en sovsäck av en medtävlare för lite vila framåt småtimmarna. När hon sedan insåg hur nära hon var herrarnas tvåa gasade hon på rejält, men det räckte inte riktigt denna gång.
Trots nästan 19 mil på en tuff bana, ser hon förvånansvärt pigg ut inför prisutdelningen. Men så har hon också en gedigen meritlista som cyklist. Guld i cykelbud-vm förra året, samt många års tävlande på landsväg. Hon kör normalt för CK Valhall, i alla fall när hon inte cyklar i tjänsten för Box Delivery.
Man and Machine
Tävlingen slet hårt både på deltagare och cyklar. En av deltagarna kom cyklande in mot mål, men vände rätt vad det var. Mitt i mörkret så cyklade han runt runt och irrade omkring. Det visade sig att sadeln hade trillat av och att han letade efter den och tillhörande sadelbult.
- Om vi sätter ihop alla hela delar så har vi en halvfungerande cykel, skrattar lagkamraterna i tvåmannalaget FJS som slet ner sina cyklar totalt.
Mekanikern David Schmidt från Tellus Cykel och Motor var därför en nykelfigur i tävlingen.
-Jag har slut på vajrar, säger David och konstaterar att loppet sliter även på materialet.
Förutom att hjälpa till med cyklarna var David jätteviktig för moralen. Han fanns på plats hela loppet, och sov till och med under sin arbetsbänk! Så fort det fanns cyklister i närheten pratade han glatt och peppade dem, samtidigt som han fixade cyklarna.
Alla värda en eloge
Olika strategier prövades av olika tävlanden. Vissa körde i sträck, medan andra tog vilopauser för att kunna köra snabbare när de väl var i spåret. Hur som helst imponerar alla. Även längre ned i startfältet har man cyklat distanser som de längsta långloppen, och detta på betydligt svårare bana. Alla som antog utmaningen att vara Sömnlösa i Rudan har klarat en större bragd än FMT, Vätternrunt eller 08XC och är värda en eloge.
Särskillt Lars Schmidt imponerade. Han har aldrig ställt upp i en tävling tidigare. Bara att ställa upp i en sådan här tävling som debutant är ju extremt modigt. Han gjorde det i soloklassen och körde dessutom 12 varv utan ”nödvändig” utrustning såsom SPD-skor.
Testskottet kräver uppföljning
Tävlande och arrangörer är eniga. Detta var en lyckad provomgång. Uppslutning var god, med många riktigt bra atleter och långväga gäster från såväl Göteborg (Olavi Hinkkanen) som Luleå (Lars Lindblom). Deltagarna var mycket nöjda efteråt. Axplock ur mina intervjuer:
- Banan var toppen, jag har kört många långlopp och det var jätteskönt att slippa en massa grusväg. Jag tror det passar mitt psyke att mala på ensam i skogen mitt i natten. Att köra i mörkret gav en extra dimension!
- Banan är helt otrolig. Det finns ju ingenstans att vila på eller ens att hinna med att dricka
- Med facit i hand: Jag tror inte att jag är så sugen på några långlopp nästa år. Inte nu längre. Det här är exakt den nytändning MTB-sporten behövde.
- Helt otroligt, så bra arrangemang och så mycket saker för den ynka anmälningsavgiften
Arrangemanget var alltså lyckat, och det står klart att ett lopp av denna kaliber ej går att genomföra utan rätt sponsorer och utan stöd av förstående kommunalpolitiker. Där har Mattias Lindström och Teresa Handley, eldsjälarna bakom loppet, verkligen lyckats sälja sitt koncept.
Mat och dryck, reservdelar, mekhjälp och belysning är krav för att kunna cykla 24 timmar. Vatten, el och tältplatser fanns också. Dessutom hade loppet en av de mest generösa prisborden vi sett. Inte bara deltagarna, även sponsorerna tyckte uppenbarligen att det här var en kul idé. Jag hopppas de finns kvar nästa år då jag planerar att ta del av prisbordet!
Resultatlista
Herrar Solo
1:a - 30 varv - 22:07:50 - John Andén
2:a - 25 varv - 22:25:22 - Staffan Gereonsson
3:a - 19 varv - 23:34:40 - Lars Lindblom
4:a - 18 varv - 23:20:22 - Håkan Löfving
5:a - 16 varv - 23:20:23 - Joakim Forsell
6:a - 14 varv - 22:37:42 - Johan Lindberg
7:a - 12 varv - 16:10:53 - Staffan Andree (snabbare sista varv än 8:an)
8:a - 12 varv - 23:41:07 - Lars Schmidt
9:a - 7 varv - 4:42:55 - Olavi Hinkkanen
10:a - 5 varv - 5:35:48 - Mattias Lindström
Dam Solo
1:a - 22 varv - 22:25:24 - Johanna Reeder
2:a - 16 varv - 12:24:30 - Anna Semrén
Tvåmanna lag
1:a - 22 varv - 23:25:04 - Mighty Lion Rockers, Markus och Peter (snabbare sista varv än 2:an)
2:a - 22 varv - 16:45:45 - FJS, Gustav och Johan
Tremanna lag
1:a - 36 varv - 23:04:45 - Lergubbarna,
2:a - 31 varv - 23:28:57 - Team Faceplant
Besök websiten om en vecka!
Arbete med en ny website för Sömnlös pågår redan nu. Där kommer detaljerade resultatlistor samt reportage och bilder läggas upp. 2004 blir det ett nytt Sömnlös i Rudan! Även detaljer om detta ges på siten.
Läs mer
Forumdiskussioner
- Träning och hälsa Utnyttja klippkort
- Långcykling Långcykling i Hälsingland
- Långcykling Ram till Kindernay-navet
- Träning och hälsa Bäst proteinpulver för bulk?
- Landsvägscykling Framväxel eller Classified tvåväxlade nav?
- Träning och hälsa gymetikett
- Landsvägscykling Framväxel fastnat på mellanklingan -vad göra?
- Träning och hälsa Värk baksida lår när jag sitter (tips på duktig person?)
Bra artikel, men länken är fel. Det skall vara http://members.chello.se/ettannatlopp
Kan bara instämma med artikelförfattaren och jag hoppas att loppet samlar fler deltagare nästa år med kamp om segern ända in på mållinjen. Mer bilder från loppet finns samlat på http://www.mtb-bilder.se
Bra artikel, jag var där som publik och kan bara instämma att arrangemanget var lyckat. Lycka till nästa års upplagga önskar jag arrangörerna Ett Annat Lopp.
Mycket inspirerande! Jag är igentligen ingen hängiven Mtb-freak, men har lite erfarenhet genom multisport. Nu blev jag sugen att ta upp träningen på en högre nivå igen.
Oj, nu måste man köra soloklassen år 2004. Kan det bli annat än kul!