Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Användarnamn: explorermikaelstrandberg

Intressen:

Mer på profilsidan


Jag har dumpat kött från menyn

Jag har dumpat kött från menyn för alltid. Skälen som ledde fram till detta beslut är främst två. Jag har ju provat vegetarisk kost tidigare och haft dessa funderingar, då allra främst till följd av den moraliska aspekten. Ingen som följer jordens utveckling kan ju ducka för detta faktum att köttkrävande industrier som exemplevis McDonalds, förstör oerhörda mängder av mark för att kunna producera exemplevis kött. Så tillkommer behandlingen av de kreatur som skall göra jobbet och hela den här kommersiella orättvisan av några få storbolag som kör över allt och alla på det mest diktatoriska och maffialiknande sätt och påverkar opinionen genom skumma påtryckningar, ja, det har jag varit medveten om i många år, men familjeliv och arbete har gjort att jag liksom inte hunnit med att ta rätt eslut. Förrän nu. Och som alltid ligger det egoistiska skäl bakom varför det ledde fram till detta beslut.

                           Copyright TMG

Jag har tillbringat sommaren tillsammans med en inom äventyrsbranschen inte helt okänd läkare, som varit vegetarian de sista 20 åren och är nu 67 år gammal. Han gjorde ett starkt intryck med sin form, sin energi och vi åt i stort sett bara gigantiska skålar med sallad och grönsaker varje kväll. Det var länge sedan jag gick till sömns utan att känna mig däst eller med en funderan om jag behövde ta Novalucol eller inte, som jag tagit konstant sedan tidigt 90-tal. Dessutom fick jag mer energi, blev mer positiv i tanken och kände mig oerhört mycket lättare. Själviskt sett så mådde jag så mycket bättre. Dessutom tvingades jag av kulturella skäl äta enorma mängder kött till lunch. Mest häst och lamm. Så jämförelsen blev extrem minst sagt. Så jag återvände hem, mycket fundersam och med idé, som så många gånger tidigare, att göra någonting åt det hela. Vis av erfarenhet visste jag att så fort jag landade så var allt sig likt och att byta kost kräver att hela familjen ändrar sin inställning till ämnet.

När jag kom hem såg jag några dokumentärer som gav än mer perspektiv, och av en händelse så kom jag i kontakt med en gammal vän från cykeltiden, Dan, som nått kändis status i USA för sina artiklar i National Geographic om åldrandet och sin bestseller Blue Zones. Se hans TED föreläsning, oerhört inspirerande. Det mest skrämmande jag lärde mig av detta var att, åtminstone i USA, men jag misstänker att de övriga välfärdsländerna kanske inte skiljer så mycket, det var det faktum att ungefär hälften av män över 50 äter någon typ av medicin varje dag. Och att blodproppar och annat var mycket vanligt! Så jag har snackat lite med min egen omgivning, meän i den åldern, och skrämmande nog var flertalet pillerätare av olika medicinska skäl. Helt plötsligt insåg jag mitt föräldraansvar och tänkte:

"Jag kan ju inte råka ut för någon sådan åkomma som jag faktiskt kan göra någonting åt och jag förstår nu att det är mitt ansvar att sköta mig helt perfekt fysiskt."

Jag har nu kört någon månad. Jag vet, det kan ännu sluta illa, men jag gör också en blogg om detta för att sätta press på mig själv. Och förutom att jag tappat åtskilliga kilon på en kort tid, månadsutgifterna för familjen har halverats, tjejerna har köpt min idé (tror jag) och det är tveklöst så att alla mår bättre. Och framför allt känns det som ett enkelt val och har inte varit alltför svårt. Och så när man har gjort ett sådant val, så försvinner ju mcket fett och socker från maten okså. Men jag ämnar äta fisk och ägg, när jag har ställt om kroppen. Och det unika med denna mänskliga kropp vi har, är ju hur fort det går att ställa om den till det bättre. 

Jag tror att en mindre chock är det faktum att jag helt plötsligt insåg att jag var över 50. och överviktig. något jag försökt gömt bakom tesen att fett behövs för tunga Expeditioner, och däri ligger mycket sanning, i synnerhet om det är extrema naturområden, men under Englandsturen, så ökade jag på ölmagen och tyngden osannolikt nog, trots 6-8 timmars promenad och barnvagnsskjutande per dag.  Ja, maten var ju lite fetare än i Al Mahra öknen så klart...

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2015-09-07 09:05   brigas

För egen del mår jag fysiskt bättre av att äta mer vegetarisk mat än för mycket mejeri och kött.
Moraliskt och etiskt och hållbart för jordklotet är ju vegetariskt också helt rätt.
Vissa problem när partern i familjen vill ha "fett,salt,riktigt kött",men det går åt det bättre hållet.
Tycker dock att sk "utemat" är enklare att bära om det är en viss del som är "fett,salt och rökt",men nu med några yngre vandringskompisar tycker jag deras veganismens kost varit mycket mer tilltalande och ej särkilt mycket omständigare att tillaga.
 
2015-09-09 20:56   Avslutat Medlemskap 201709

Med risk för att " få på moppo" men är inte den överdrivna kritiken mot kött, mjölk, och ägg mm något som vi välnärda i världens rika del kan unna oss.
Den moraliska aspekten att döda ett djur för att äta. Sedan miljöaspekten som som vars konsekvenser inte har konsensus hos olika forskare.
Att dra ner på köttkonsumtionen är nog bra men sluta helt tror jag inte på.
 
2015-09-10 15:05   UteMats

@Mbatikopio:

Jag trpr att du ställer fel fråga. Frågan är inte varför man inte ska äta kött utan varför man ska det (jmfr med frågan om man ska äta sand eller tallbarr). Räkna upp för- och nackdelar med att äta animaliska livsmedel:

På plussidan:
- Man kan bibehålla gamla vanor (om man är van med att äta sånt)
- Om man gillar smaken så är det en fördel att få fortsätta äta det man gillar

På minussidan:
- Massproduktion till låga priser innebär djurhållning som orsakar enormt lidande
- Farligt att vara högt i näringskedjan pga miljögifter
- Stor köttproduktion ger stor negativ påverkan på miljön
- Hög konsumtion ger negativa effekter på hälsan
- Att producera ett kg animaliskt protein kostar i snitt fyra kg vegetabiliskt fullvärdigt protein. Odlingsbar jord utnyttjas dåligt i en värld där en miljard människor är undernärda.

Utrymmet här medger inte källhänvisning och argumentation i större utsträckning, men jag vill påstå att alla ovanstående punkter är svåra att vederlägga.

Min poäng är att det inte finns något väsentligt på plussidan, men massor på minussidan. Frågan är som sagt varför du ska göra något så onödigt till ett så högt pris?
 
Svar 2015-10-01 23:35   Avslutat Medlemskap 201709

Jag funderar på min gamla skola. Där hade vi en tavla med kostcirkeln där vi skulle lära oss äta rätt. Lite av varje. Var tid har tydligen sin "det här är rätt" filosofi. Du skriver att dina åsikter är svår att vederlägga. Jag vet inte det. Massor på minussidan? När det gäller djurhållning, när det gäller miljö, när det gäller etik, när det gäller huruvida animalisk föda är bra för människan, mm.
Stora frågor som inte är lätt. Själv fortsätter jag dricka mjölk och äter kött, fågel, fisk och ägg.
 
2015-09-20 15:21   creamwolf

Hej - jag äter enbart grönsaker som huvudmål, och i övrigt hemblandad müsli, kvarg, frukt, bär, fullkornsbröd osv. Tar inte vanlig mjölk; dricker havredricka istället.Tar lite extra proteiner via vasslepulver. Mår utmärkt, tränar cykling, minst tre mil sex dagar i veckan. Vandrar i fjällen, skidtränar, och cyklade i somras från södra Sverige upp i Norrbotten. Jag är snart 67. Ett bra val att äta vegetariskt. Man blir lätt, stark, smidig och energisk.
 
2015-10-04 20:58   skogsfia

Det är väl bra att du slutat att äta kött. Över huvud taget är det bra att fundera över vad man äter och ta ställning. Jag äter i huvudsak vegetariskt, massor av goda bönor, linser, kålsorter och olika blad. Röror, grytor, sallader...Men ibland äter jag kött från djur som betat i min närhet. Kor, får eller vilt. Jag vill ha öppna landskap omkring mig. Jag vill bevara den unika floran som finns där nötkreatur betar. Kattfot, slåttergubbe, Jungfru Marie nycklar, mandelblom, jungfrulin... alla dessa var vanliga i min barndom men är numera sällsynta i Västsverige. Därför köper jag kött från närliggande producenter som har sina djur på bete under sommarhalvåret. Däremot handlar jag aldrig kött från Brasilien där man mejar ner urskog för att föda upp köttdjur. Det är viktigt att fundera över hur maten man äter produceras. I Sverige har vi marker som är för magra och/eller för bistra för att odla annat än vall (d. v. s. gräs). Dessa marker kan därför inte användas till annat än skog eller bete för djur. Jag vill att de bevaras som ängsmark och vill därför stödja producenter som har sina djur på bete på sådan mark.
 
2015-10-07 22:10   29351

Människan är inte konstruerad för vegetarisk kost. Våra tänder, vår tarmlängd och det förhållandet att människan har ett speciellt enzym i tarmväggen med en enda uppgift att bryta ner hemeprodukter från kött talar emot att strikt vegetarisk kosthållning och har en biologisk bakgrund. Det är snarare så att utvecklingen av dagens människa med hennes stora hjärna är en effekt av övergången till köttdiet hos våra tidigaste förfäder.

Mvh troswe
 
Svar 2015-10-08 17:13   UteMats

Som vegetarian har jag tyvärr fått höra det där argumentet en miljon gånger och i princip har jag slutat besvara det eftersom jag tycker att det gränsar till att vara enbart löjligt. Kan du bocka för vilka av nedanstående aktiviteter som vi människor är ”konstruerade för":

- Äta antibiotika
- Sitta i en soffa
- Ha sex med preventivmedel
- Åka bil
- Flyga
- Ha skor på fötterna

Ja, du kanske förstår att listan kan göras cirka en kilometer lång?
Människan är inte heller konstruerad för att vara överst i en näringskedja där massor av mer eller mindre farliga miljögifter anrikas. Däremot är människan konstruerad för att tänka. Och det är så man kommer fram till att jorden inte är skapad för sju miljarder människor som skottar i sig 85 kilo kött per år.
Och att köttkonsumtion skulle vara en förutsättning för vår stor hjärna är en myt. Det är snarare elden och matberedning över den som var förutsättningen.
 
2015-10-08 10:54   seobserver

De som övergår till vegankost utan stora kunskaper utsätter sig för näringsrisker.
Uppväxande barn behöver vitaminer och näringsämnen som är mycket svåra att få i sig utan animaliskt protein.
Precis som troswe påpekar är vårt tanduppsättning, tarmlängd och kemi gjord för proteinkost.
 
Svar 2015-10-08 17:21   UteMats

Det är lika farligt att ge sig in i diskussioner och sprida påståenden i ämnen där man är ute och cyklar. Animaliskt protein består av aminosyror och innehåller inga vitaminer.
Du är heller inte uppdaterad i modern forskning kring proteiner. I den rika världen är överkonsumtion av protein och följderna därav ett mycket, mycket större problem än proteinbrist. Inga veganer med normala kostvanor riskerar någonsin proteinbrist. Det enda näringsämne som saknas i vegankost är vitamin B12. Löses enkelt med att svälja en tablett dagligen. Problem solved. Själv är jag dock inte vegan, mest av sociala skäl och kanske lite av bekvämlighet.
 

Läs mer i bloggen

Hur jag tränar vid 64 för att klara nästa expedition

Folk frågar hur jag tränar. De vill ofta ha ett program, ett schema, något de kan kopiera. Men min träning har aldrig handlat om att kopiera. Den har handlat om att klara nästa uppgift. Nästa Expedition. Och ibland om att justera det som den förra utmaningen gjorde med mig.
När jag var yngre var det enkelt. Skulle jag cykla så cyklade jag. Det var ingen som pratade om zoner eller periodisering. Man cyklade tills kroppen slutade klaga och så cyklade man lite till.
Inför min första stora cykelresa, Chile till Alaska, gjorde jag något annat. Jag tränade två år med bodybuilding och cykel. Jag tänkte inte så mycket. Jag visste bara att jag behövde styrka. Rygg och axlar som inte vek sig. Ben som kunde jobba igen i morgon. Den sortens styrka syns inte på Instagram, men den räddar dig när det blir långt.
Sen kom expeditionerna och de ändrade alltid spelreglerna.
Jag hamnade i en period där jag sprang mycket. Halvmaror och mycket träning. Det fanns perioder när jag låg runt 16 till 20 timmar i veckan. Jag kände mig stark och snabb. Men kroppen bryr sig inte om stolthet. Den bryr sig om belastning. Jag fick skador. Visst lite knän, men framförallt vaderna. Där satt det. Jag lärde mig att problemet inte är vilja. Problemet är att man samlar på sig för mycket, för länge. Man kan vara tuff och ändå träna dumt. Jag har varit båda.
Sen kom Grönland. Eller rättare sagt, Grönland kom två gånger.
Det första försöket misslyckades. Jag föll och fick en hjärnskakning. Inte en sån som går över på en helg. Den var tung. Ett år senare satt den fortfarande kvar i mig. Som om hjärnan bar på ett minne av smällen som musklerna inte kunde prata bort. Kanske är den där än idag.
Men ändå fanns Grönland kvar. Så jag tränade. Inte i månader. I år. Fyra år egentligen. Och jag tränade mycket. I snitt 20 till 25 timmar i veckan under den perioden. Det var inte en träningsplan. Det var ett liv. Det påverkade allt. Mat, sömn, humör, relationer, allt. Hur man fungerar när man är trött. Hur man tänker när allt gör ont och man ändå måste göra om det dagen efter.
Det var där jag förstod något om ålder på riktigt. Inte peppsnack. Det verkliga.
Efter 60 kan du fortfarande göra stora saker. Men du kan inte betala för dem på samma sätt. När du är 35 kan du slarva och komma undan med vilja. Efter 60 går inte det. Viljan finns, men återhämtningen blir valutan. Misstag blir dyrare. Hälsenor gillar inte överraskningar. Sömn blir ett verktyg, inte en lyx. Skador gör inte bara ont. De stjäl tid.
Så jag förändrade hur jag tränar. Inte genom att träna mindre, utan genom att träna smartare.
Jag tränar fortfarande mycket. Runt 14 timmar i veckan. Men jag överdriver inte längre på det sätt jag kunde förr. Den största skillnaden är hur jag slutar. När tekniken i gymmet slutar vara strikt, då slutar jag. Jag förhandlar inte om två repetitioner till. Jag jagar inte en siffra som ser bra ut. I min ålder är strikt teknik ingen detalj. Det är en försäkring.
Och sömnen. Jag har aldrig varit så fokuserad på sömn som jag är nu. Förr sov man om man hann. Nu vet jag att sömn är träning. Kan jag sova så gör jag det. Kan jag bygga rutiner som gör att jag sover bättre så gör jag det. För jag kan träna hårt som 64-åring, men jag kan inte återhämta mig från dumhet som när jag var 44.
Och så är det livet just nu. Mer hektiskt än någonsin. Expeditioner i expeditionerna. Jobbresor som slår sönder rutiner. Veckor där man sitter i bil åtta timmar om dagen och sen försöker klämma in ett pass på ett hotell gym med ett löpband och några hantlar. Och det som väntar är inte bara berg. Det är också hårt arbete med hästar i veckor. Det är arbete. Hållning. Grepp. Trötthet som inte går att fejka.
Så min träning idag bygger på en fråga. Hur kommer jag fram redo utan att bli skadad. Inte hur ser jag ut. Inte hur snabbt springer jag en mil. Utan redo. Hållbar. Hel.
Kalendern framåt är inte snäll. Defender X i april med för lite sömn och för mycket sittande. En tuff glaciär och bergkurs på Island i maj med långa dagar på glaciär, replag, räddning, läger och toppdag. Sen Kyrgyzstan, sextio dagar med hästar och hårt arbete. Och senare Aconcagua.
Det är därför min träning ser ut som den gör nu. Inte för att jag undviker hårt arbete, utan för att jag väljer rätt sorts hårt arbete. Det som bygger motor, ben, rygg och tåliga vader utan att knäcka mig på vägen.
Det handlar inte om att vara perfekt. Det handlar om att vara redo.

Innan vägen blev mitt liv

Det här är jag i lägenheten i Dala Järna 1986.

Jag är 24 år gammal och väntar på att min bror ska köra mig till Arlanda. Om några timmar ska jag flyga till Chile. Där börjar det som senare skulle bli mitt liv, även om jag inte visste det då. Eller kanske visste jag det ändå. Kanske inte i huvudet, men i kroppen. I kroppen visste jag det. Den hade redan bestämt sig.

Expedition Defender X. London till Istanbul

Fem timmars sömn.

Lite mer än fem, om jag ska vara generös. Samma natten innan. Samma för de flesta i teamet, misstänker jag. Så funkar Defender X. Full fart, även när allt man gör är att sitta i en bil och se världen glida förbi utanför rutan.

Lästips

Alltid
gratis!
Bli medlem!

Var med i Sveriges största outdoor-community och få Månadens Utsidan.