Håller med, men när jag äntligen samlat mig till något i den stilen, så försvann det typiskt nog i gårdagens krasch... Nu har
packåsna gjort det i stället
och jag har inte mycket att lägga till - utom möjligen en teori om hur myten om det dåliga att klä på sig extra troligen uppstått, och varför den fortlever. Tjejen i filmklippet är ju inte ensam om den.
1. Det är skikttjockleken på den i sovsäckskonstruktionen bundna luften - det s.k. "loftet" - som i praktiken står för nästan hela värmemotståndet/temperaturgradienten mellan kroppen och uteluften. Luften mellan kroppen och sovsäckens innervägg bidrar teoretiskt, men den flyter fritt omkring med bl a konvektionsförluster som följd (och dess "loft" tunnas ut till noll där kroppen ligger direkt mot sovsäcken). Ett underställ bromsar konvektionen närmast huden och upplevs därför som en förbättring. Tjockare klädlager binder på samma sätt mer av den inre luftvolymen; de höjer även i bästa fall "loftet" där kroppen ligger direkt an mot sovsäcken.
2. Notera dock, att det fortfarande är (ungefär) samma volym (av innerluft, kropp och ev kläder), som kroppen/"ugnen" ska värma upp till konstans - som förhoppningsvis inträffar vid en subjektivt behaglig temperatur. Luft har låg volymetrisk värmekapacitivitet (det krävs lite energi per volymsenhet för att öka dess temperatur); det är därför en dunsovsäck eller -jacka mot kroppen "känns varm" nästan direkt.
Men ju tyngre/tätare/luftfattigare kläder men ersätter en del av innerluften med, desto högre värmekapacitivitet. Det kommer alltså att ta
längre tid att värma upp sovsäckens sammanlagda innehåll till konstans, om man tar på sig (utomhuskalla) tunga/tätvävda plagg, än lätta "fluffiga"; som bäst en dunjacka (de "fluffiga" binder ju även en större andel av innerluften, jfr konvektion och tryckpunkter). Det kommer att ta
ännu längre tid, om plaggen varit fuktiga - då stjäl de dessutom avsevärda mängder förångningsenergi.
3. Förr i tiden brukade sovsäckar vara generösare skurna och mer stela i formen. Den inneslutna volym som kroppen skulle värma upp var alltså rätt stor och relativt konstant, oavsett om den fylldes med extra kläder eller ej. De extra kläder folk krängde på sig bidrog så småningom till isoleringen genom att fr a bromsa konvektionsförlusterna, men det kunde ta lång tid - längre ju tyngre och fuktigare de var.
Mer tajt skurna sovsäckar kan däremot vara svåra att fylla med extra lager utan att minska "loftet" av det yttersta, och i särklass effektivaste av dem - sovsäcken själv.
4. Det finns alltså både plus- och minusposter här, och jag kan tänka mig att myten uppstått, för att det individuella/subjektiva utfallet varierat - beroende just på hur rymlig sovsäck man har, vad för sorts extraplagg man kan fylla den med, hur torra de är, men framför allt -
hur bra "ugn" man själv är.
Är man riktigt varm när man lägger sig och/eller normalt producerar mycket kroppsvärme, tar det inte lång tid innan man värmt sovsäcken, innerluften och eventuella extra klädlager till konstans. Ä man - som jag - en riktigt kass "ugn", kan det ta halva natten - och man fryser under tiden!
Men det beror som sagt på extraplaggens beskaffenhet. Min kropp orkar såklart värma upp en dunjacka. Ett fluffigt ullfrottéunderställ är ett gränsfall - det går fortfarande hyfsat fort att värma upp, och bromsar konvektionen närmast kroppen. Att ullen dessutom buffrar fukt bidrar säkert, det minskar ju ledningsförlusterna.