Fredrik Sträng gästade Örebro häromdagen och det var med stort intresse som jag och kompisen sällade oss till den ganska lilla åhörarskaran. Även om jag VET att jag aldrig kommer att göra något som ens liknar det Fredrik har genomfört så fanns det mycket jag var nyfiken på:
Hur går det till när man tar kontakt med andra expeditioner för att få "haka på"? Vilken planering behövs och hur fungerar logistiken? Hur finansieras en liknande expedition? Vilka är de faktiska kostnaderna? Vilken utrustning fungerar perfekt och vilken håller inte måttet? mm mm
Inte någon av dessa frågor fick jag svar på! Fredriks ambition var inte att berätta hur det faktiskt var - utom när det gällde att skita i ishalt utförslut med ett antal åskådare i närheten - utan han ville få oss att sikta mot våra egna personliga toppar. Den kunskapen och förmågan hade han inte. För att nå dit ville han att vi skulle kramas och att vi skulle boxas... Det blev bara pinsamt. Han ägnade dessutom längre tid åt att beskriva lokalbefolkningens penisfodral någonstans i Oceanien än han ägnade åt att beskriva de fem "mellersta" topparna han besteg. Mount Everest och Massif Vinson var de enda som fick någon längre beskrivning.
Han valde dessutom att avsluta föreläsningen med en fräckis som jag skrattade rått och hjärtligt åt.... när jag som 14-åring hörde den första gången för 41 år sedan.
Det var synd att han satsade på att tala mycket om saker han inte behärskade. De få gånger han broderade ut texten om själva klättrandet lyssnade man med stort intresse.
Hur går det till när man tar kontakt med andra expeditioner för att få "haka på"? Vilken planering behövs och hur fungerar logistiken? Hur finansieras en liknande expedition? Vilka är de faktiska kostnaderna? Vilken utrustning fungerar perfekt och vilken håller inte måttet? mm mm
Inte någon av dessa frågor fick jag svar på! Fredriks ambition var inte att berätta hur det faktiskt var - utom när det gällde att skita i ishalt utförslut med ett antal åskådare i närheten - utan han ville få oss att sikta mot våra egna personliga toppar. Den kunskapen och förmågan hade han inte. För att nå dit ville han att vi skulle kramas och att vi skulle boxas... Det blev bara pinsamt. Han ägnade dessutom längre tid åt att beskriva lokalbefolkningens penisfodral någonstans i Oceanien än han ägnade åt att beskriva de fem "mellersta" topparna han besteg. Mount Everest och Massif Vinson var de enda som fick någon längre beskrivning.
Han valde dessutom att avsluta föreläsningen med en fräckis som jag skrattade rått och hjärtligt åt.... när jag som 14-åring hörde den första gången för 41 år sedan.
Det var synd att han satsade på att tala mycket om saker han inte behärskade. De få gånger han broderade ut texten om själva klättrandet lyssnade man med stort intresse.
