Skillnad mellan kolstål och rostfritt stål.

Jag är medveten om att kniven är tilverkad i just Sandvik 12C27 och även jag är hyfsat bevandrad i materialegenskaper och konstruktionsmaterial, så jag känner till det du skrev i det inlägget.
Men jag anser att vi kanske skulle ta ner det lite i nivå och komma med konkreta förslag på vilka knivar som kan tänkas vara bättre rent ergonomiskt. Det kan ju vara trevligare skaftpå en kniv och bättre utformning på bladet på en annan. Materialet i kniven är ju naturligtvis viktigt men det är ju inte den enda parametern som vägs in i ett knivköp.
Så därför föreslog jag en mora 2000, eftersom jag tycker att den är bra nog materialmässigt och ergonomiskt. Naturligtvis sett till priset.
Men man kan ju alltid köpa en fällkniven i VG10. Men då är ju frågan om det är värt så mycket mer och hur orolig man kommer att vara för att tappa den någonstans.
 
filto338; sa:
Men jag anser att vi kanske skulle ta ner det lite i nivå och komma med konkreta förslag på vilka knivar som kan tänkas vara bättre rent ergonomiskt.

Materialet i kniven är ju naturligtvis viktigt men det är ju inte den enda parametern som vägs in i ett knivköp.
OK, då får du ursäkta, men det framgick inte riktigt från ditt förra inlägg.

Javisst kan vi ta ner det hela några snäpp. Jag håller med om att Mora 2000 är en väldigt bra kniv. Har skrivit en recension om du går in och kollar på min profilsida.

Självfallet är inte materialet den enda parametern när man väljer en kniv. Men nog så viktig. Ur ergonomisk synpunkt så finns det många knivar som är avsevärt bättre enligt min åsikt.

~Paul~
 
Några ur min synpunkt ergonomiskt korrekta knivar

1. Bahco Jaktkniv

Bahcojaktkniv-1.jpg


2. KJ Eriksson 205P

KJEriksson205P.jpg


3. Buck Nighthawk

BuckNighthawk.jpg


4. Gerber Gator Fixed Blade

GerberGatorFixedBlade.jpg


5.Benchmade Rant

BenchmadeRant2.jpg


6. Spyderco Temperance

SpydercoTemperance.jpg


~Paul~
 
Re: Några ur min synpunkt ergonomiskt korrekta knivar

dePaul; sa:
2. KJ Eriksson 205P

KJEriksson205P.jpg


~Paul~

förklara varför detta är den enda av knivarna som inte har ett idiotiskt mellanrum mellan handen och den skärande eggen vilket medför en momentförlust och gör att folk står och hugger istället för skär?
 
Re: Re: Några ur min synpunkt ergonomiskt korrekta knivar

-PaTRiC-; sa:
förklara varför detta är den enda av knivarna som inte har ett idiotiskt mellanrum mellan handen och den skärande eggen
Kniven i fråga är egentligen en styckningskniv för industribruk. Jag har dock hittat en utmärkt slida till det och den är helt perfekt för friluftsliv.

Också Bahcoknivens egg går ända intill den utskjutande delen av guarden. Den inskjutande delen har till uppgift att hålla kniven på plats i slidan. Det är m a o ingen designgimmick. Den har verkligen en funktion.

När det gäller Buckkniven så spelar det i det här fallet ingen roll eftersom den överskjutande delen av handtaget (för extra tryck) gör att du ändå inte skulle ha nytta av en egg som tangerar guarden.

Gerbekniven är den enda som jag tycker har onödigt stor plats mellan guarden och eggen.

Benchmadeknivens övre del av handtaget är snedvinklad över en tänkt linje över eggen och dessutom är klacken så liten så att också i det här fallet så har det ingen praktisk betydelse.

Spydercokniven har en urtagning för tummen på ryggen intill handtaget för extra kraft. Kraften går således inte rakt ner mot eggen utan lätt framåt. Dessutom är kniven utrustad med kabelskalare. Så även här kan jag förbise klacken.

När avståndet blir för stort så håller jag med dig om att det medför en momentförlust. Men eftersom många människor inte vågar riskera repor på guarden eller handtaget och heller inte kommer åt att vässa kniven ända intill guarden så kanske det inte spelar så stor roll ur praktisk synpunkt.

Det finns andra avsevärt mer idiotiska designmissar som irriterar mig mer än det här.

~Paul~
 
Re: Re: Re: Några ur min synpunkt ergonomiskt korrekta knivar

dePaul; sa:
När avståndet blir för stort så håller jag med dig om att det medför en momentförlust. Men eftersom många människor inte vågar riskera repor på guarden eller handtaget och heller inte kommer åt att vässa kniven ända intill guarden så kanske det inte spelar så stor roll ur praktisk synpunkt.

~Paul~

har man lämnat töffe stadiet och börjat jobba lite tuffare med knivar så är varje millimeter mellan handen och eggen avgörande för att inte förlora moment vare sig när man skär slanor eller täljer.. det finns ingen vinst med att ha ett mellanrum mellan eggen och handen, det är bara designtjafs som folk gått med på utan att tänka sig för, det kanske finns en del halvtaskiga anledningar till att det är så men ingen vinst..
 
Jag håller med dig Patric men som sagt det finns andra saker som är mer irriterande: tantoslipningen, hala handtag utan vare sig quard, fånglinehål eller ändbutt, felaktiga slipfaser (t ex skålslipning på en huggarkniv), fel balans och fel val av stål till de arbetsuppgifter kniven är designad till, kass slida/fodral varvid man riskerar att tappa kniven, osv.

Dessa fel, tycker jag, är allvarligare än att man inte kan utnyttja momentet till 100%.

~Paul~
 
dePaul; sa:
1. Andra exempel på finkorniga stålsorter är de japanska, som t ex VG-10, VG-2, och de flesta Hitachi stålsorter.

2. Rent allmänt är pulverstål, framförallt de amerikanska ganska grovkorniga. Dit räknas t ex CPM S60V, CPM S90V, CPM S120V osv. De japanska pulverstålen med ZDP-189 och Cowry (olika) är finkornigare.

3. Några exempel på icke pulverstål som är grovkorniga är det tidigare så populära 440C. Också D2 och talonite är väldigt grovkorniga (alla tre ca 50 mikroner).
Jag märker att jag har krånglat till det i förklaringen i dessa tre stycken. Det vill gärna bli så när artikeln blir för lång och oöverskådlig.

1. När jag tog upp de japanska stålsorterna som VG-10 så ville jag få fram att för ett normalbra stål så är dessa någorlunda finkorniga. Men vad som inte framgick var att de är ganska grovkorniga jämfört med de flesta kolstålssorter.

2. I denna del så ville jag få fram en jämförelse mellan de japanska och de amerikanska pulverstålen. Inte heller det framgick med tydlighet i det här stycket. När jag säger så pass grovkorniga så syftar jag på den särskilda metod under vilken dessa stål tillverkas. De borde egentligen inte finnas ur ett vanligt metallurgiskt tänkande.

Vad som heller inte framgick är att pulverstålen rent allmänt är mycket finkornigare jämfört med vanliga rfr stålsorter beroende just på denna något udda tillv. metoden.

3. Här gjorde jag en jämförelse med de tidigare nämnda pulverstålen, inte heller det framgick med tydlighet.

Jag märker att när man skriver om så här pass komplicerade jämförelser så är det lätt att krångla till det. Jag lät därför en kamrat läsa igenom artikeln varvid han ansåg att jag skulle ändra dessa detaljer i texten.

~Paul~
 
Överhuvud taget märker jag att kritiken är riktig. Jag får börja med de lättaste frågorna.

1. Fråga: "Vad är skillnaden mellan ett enkelt järn och stål?

Svar: Till skillnad från vanligt järn måste stål innehålla kol. Obs, stål kan både vara rostfritt och kolstål.

2. Fråga: "Vad är det som utmärker rfr stål?"

Svar: För att kunna kallas rostfritt måste stålet innehålla minst 13% krom

3. Fråga: "Vilken roll spelar kolet?"

Svar: Kolet har en viktig roll för styrkan i stålet och utan det skulle det inte gå att härda stål överhuvudtaget.

4. Fråga: "På min kniv står det Chrome-Vanadium. Vad betyder det?"

Svar: Krom bidrar till stålets rostskydd, nötningstålighet och hjälper till i samband med härdning. I stora mängder ökar dock skörheten i stålet, varför en ytterst noggrann avvägning är nödvändig.

Vanadium ökar nötningståligheten och segheten, samt förenklar härdningen.

5. Fråga: "På min kniv står det High Carbon Steel. Vad betyder det?"

Svar: Det betyder att stålet innhåller minst 0,5% kol. Ju högre procentuell siffra, desto större hårdhet kan man uppnå.

6. Fråga: "Vad betyder texten HRC 58 på min kniv?"

Svar: Det betyder hårdhet i stål mätt i Rockwell C (i det här fallet är indexet 58, vilket motsvarar ett normalhårt knivblad i samband med knivar). Denna metod är den vanligaste men det förekommer andra.

Den utförs genom att man pressar in en konformad nål i stålet med ett visst tryck och därefter mäter djupet på intrycket. Ju djupare hål, desto mjukare stål.

Ok, det här var början. Önska gärna fler enkla förklaringar,

~Paul~
 
Å vilket stål är "bäst" då?

Paul, hur skulle du rangordna de olika stålstorter du räknat upp? (visst, omöjligt, men försök, häkta gärna på en motivering oxå för varje sort.
 
Re: Å vilket stål är

Lars_P; sa:
Paul, hur skulle du rangordna de olika stålstorter du räknat upp? (visst, omöjligt, men försök, häkta gärna på en motivering oxå för varje sort.
Lars, det går inte att säga. Bäst till vad? I vilket sammanhang? Det blir enklare om du talar om för mig vad du hade tänkt dig använda kniven till.

~Paul~
 
OK, jag gör ett försök och väljer mina favoritstålsorter för respektive typ av knivar (väldigt subjektivt).

1. Liten fällkniv:
* Crucible CPM 15V
* Crucible MPL1 (Supracor)
* Crucible Rex M4
* Uddeholm Vanadis 15
* Daido Corporation Cowry X
* Daido Corporation Cowry Y

2. Jaktkniv med fast blad (Morastorlek)
* Crucible CPM 3V med coating
* Crucible CPM M4HCHS
* Crucible CPM S30V
* Benchmade M2

3. Stor kniv, huggare av någon typ
* Busse Infi med eller utan coating
* S7 med coating
* L6 med coating
* O1 med coating
* Crucible CPM 3V (igen) med coating

4. Köks/kockknivar
Samma som i grupp 1

~Paul~
 

Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre

Ibland får man ut mer av naturupplevelser när man tar ut svängarna. Fjälledaren Oskar berättar hur han hittar en större frihetskänsla utomhus.