Samiska namn ?

Jag hade gärna sett kartor med både samiska och de försvenskade namnen, det hade dessutom varit lärorikt, må vara att det blir mycket bokstäver på kartan men det brukar inte vara så trångt med platsnamn på fjällkartan. Mindre fontstorlek kanske?
Det är det vi har idag, på de ställen som Lantmäteriet tycker att den gamla fultranskriberingen har blivit tillräckligt etablerad som eget namn, se t ex just Kebnekaise.
 
Jag hade gärna sett kartor med både samiska och de försvenskade namnen, det hade dessutom varit lärorikt, må vara att det blir mycket bokstäver på kartan men det brukar inte vara så trångt med platsnamn på fjällkartan. Mindre fontstorlek kanske?


/Patrik

Precis, men helst att man kan välja antingen eller, det blir nog för mkt text annars. Både på köpta fjällkartor och på online lantmäterikartan. På den senare kan man ju då snabbt växla fram och tillbaka.
 
Lite ordning i ledet tack!

Frågan här är ju faktiskt inte om vi ska använda samiska eller svenska namn på fjälltoppar, utan hur samiska namn ska transkriberas.

Varken "Akka" eller "Kebnekaise" är "svenska" namn, utan transkriberingar till svenskt/latinskt alfabet av samiska namn.
"Áhkká" respektive "Giebmekáisi" är alternativa transkriberingar av samma namn.

Måhända är den andra transkriberingen en mer korrekt representation av hur en lulesame skulle uttala namnen idag. Ingen av stavningarna gör däremot att MITT uttal låter som en lulesames.

Min personliga åsikt är att den senare transkriberingen har prioriterat precision före användbarhet. Etymologin framgår i båda fallen. Det hade varit bättre att behålla den gamla transkriberingen.
Jag håller ju med dig i princip och önskar att vi levde i en värld där endast den sortens pragmatism fick råda. Men nu gör vi inte det och frågan har, av historiska skäl, en emotionell och politisk laddning. Så min (enda!) invändning mot ditt stringenta resonemang är att bestämmanderätten över valet av transkriberingssystem bör tillfalla dem som faktiskt talar språket. Och de vill tydligen annat än det traditionellt svenskanpassade.

Jämför med ukrainarna, som av liknande skäl önskar att vi stavade Kiyv, och belarussierna, som vill bli kallade just det, fast det betyder exakt samma sak som vitryssar. Bägge folken håller på att revidera sina språks resp. transkribering till det latinska alfabetet.

Det betyder inte att jag för egen del tycker dessa känslor är de mest konstruktiva att odla, men det är inte upp till mig att bestämma.
 
Vad ”God ortnamnssed” innefattar anges i kulturmiljölagen (1988:950). Där anges – ”namn på svenska, samiska, finska och meänkieli så långt möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.”.

De nuvarande ortografierna beslutades under 1970- och 80-talen för nord-, lule- och sydsamiska. En allmän umesamisk ortografi fastställdes 2016 och 2019 pitesamiskan. Det finns alltså en korrekt stavning precis som i svenskan.

När det gäller problemet med att få plats för alla namn eftersträvar Lantmäteriet förtätning av ortnamnen. Det innebär att alla namn syns först i förstoring i Min Karta, exempelvis Sjielmágårttje i Njoatsosvágge. När det gäller ortnamn kan och bör vi, tycker jag, hjälpas åt att bidra till att fylla i ”de vita fläckarna”, de är många. Lantmäteriet välkomnar alla inrapporterade namn. De vidarebefordras till Sametinget där de tas om hand av språkkonsulenten för vidare rekommendation till Lantmäteriet.
 
Så min (enda!) invändning mot ditt stringenta resonemang är att bestämmanderätten över valet av transkriberingssystem bör tillfalla dem som faktiskt talar språket. Och de vill tydligen annat än det traditionellt svenskanpassade.

Nope, såklart inte !! Googlade lite, det verkar vara sådär en 7-8000 personer ? i Sverige som pratar samiska. För dom flesta andra som använder kartorna (några millioner ?) borde det vara mkt enklare med försvenskade namn (tidigare transkribering). Såklart det borde finnas sådana kartor tillgängliga, så att man kan välja om man vill. Dvs båda versionerna.

Om någon förespråkar bara en version, så ska det såklart vara den som den överväldigande majoriteten fattar att använda. :):cool:
 
Senast ändrad:
(...) Dvs båda versionerna.(...)
Vore såklart idealiskt. Hur stor andel av Sveriges befolkning tror du skulle vara beredd att betala för merkostnaden, om man ordnade en omröstning? Alternativt: hur många kartköpare skulle vara beredda att betala den fulla merkostnadenför denna tjänst?
(...) Om någon förespråkar bara en version, så ska det såklart vara den som den överväldigande majoriteten fattar att använda. :):cool:
Nope. Varför har jag m fl beskrivit i tråden så jag tänker inte upprepa mig. Demokrati är inte samma sak som majoritetetens godtyckliga bestämmanderätt över minoriteten.
 
Självklart att man bör ha förståliga namn på fritidskartor osv som mängder av människor använder. Så att man kan uttala och stava osv, översatta från gamla traditionella samiska namn på ett förståligt sätt.

Yes, demokrati är att majoriteten bestämmer, du kan googla om du inte fattar. Speciellt om den är mkt stor. Men i det här fallet tycker jag att båda behövs, då kan var och en välja vad man gillar, så vad klagar du på ?
 
... När det gäller ortnamn kan och bör vi, tycker jag, hjälpas åt att bidra till att fylla i ”de vita fläckarna”, de är många. Lantmäteriet välkomnar alla inrapporterade namn. De vidarebefordras till Sametinget där de tas om hand av språkkonsulenten för vidare rekommendation till Lantmäteriet.
Väldigt informativt, men jag fattade inte det ovanstående helt. Då borde man väl skicka till sametinget rakt av? Och skummar man fjällvärldsnamnen på kartan är sannolikheten de skulle godkänna min rapport i praktiken noll.
 
Väldigt informativt, men jag fattade inte det ovanstående helt. Då borde man väl skicka till sametinget rakt av? Och skummar man fjällvärldsnamnen på kartan är sannolikheten de skulle godkänna min rapport i praktiken noll.
Se mitt tidigare inlägg - https://www.utsidan.se/forum/threads/samiska-namn.94892/#post-906514. Min erfarenhet av bemötandet från Lantmäteriet är att förslagen tas på största allvar och att de välkomnar dina förslag. Och sannolikheten att de skulle godkänna dina förslag är inte noll. Testa!

Ett exempel på hur det kan gå till ser du här
 
Senast ändrad:
Se mitt tidigare inlägg - https://www.utsidan.se/forum/threads/samiska-namn.94892/#post-906514. Min erfarenhet av bemötandet från Lantmäteriet är att förslagen tas på största allvar och att de välkomnar dina förslag. Och sannolikheten att de skulle godkänna dina förslag är inte noll. Testa!

Ett exempel på hur det kan gå till ser du här
Aha. Tack för handledning :) Jag förstod det som att sametinget har veto på namnsättning i fjällvärlden och att om man inte kan samiska så är olika sorters namnrapportering bortkastad energi.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.