Otrogen

klätterpojken

klätterpojken

Från början tittade jag mest av ren nyfikenhet tyckte du inte verkade så speciel. Men snart så övergick detta till att jag tog kontakt och började flirta med dej lite. Jag kände att du svarade och att vi hadde en del gemensamt. Vi började umgås mer och mer utan att tänka på konsekvenserna. Det tog inte lång tid för en vi tydligt hadde fattat tycke för varandra Jag känner att jag måste säga vem det är jag har träffat i smyg 127 crags. Jag vill tacka dej Sverigeföraren för alla fina år vi hadde tillsammans och jag vet att du ständigt förbättrar dej men det är som man brukar säga, det är inte du det är jag. Idag lever jag med min nya livskamrat 127 crags men jag kommer alldrig glömma det vi hadde Sverigeföraren det var något specielt. Hoppas du förstår detta, jag kommer fortfarande och säga hej när jag har vägarna förbi. Lycka till med det nya du får gärna kontakta mej om du behöver prata.

Ha de. // Micke
 
lyckegard

lyckegard

Jo, jag har inte tänkt gå över till 27 crags, men efter att de våldförde sig på, och totalt förstörde sverigeföraren, och nu verkar ha gett upp hela projektet, börjar jag också se mig omkring efter en ny livskamrat.
 
Mezzner

Mezzner

Det hann ju vara några år då man kunde minnas lite och skrockande tala om hur (illa) det var INNAN Sverigeföraren fanns. Hade ju inte direkt trott att det skulle bli en tid EFTER att Sverigeföraren fanns...
Fast det är väl stor risk för att det ändå blivit så nu.
 
Mike C

Mike C

Jag har inte kommit över dig ännu, inte riktigt kunnat ta mig vidare. Det finns ingen annan som dig, den du var. Du var fin nog, inte behövde du genomgå alla dessa skönthetsoperationer, du var vacker som du var! Men det är inte därför jag lämnade dig, så ytlig är jag inte, det är din inre som ändrats. Förrut kunde du svara rakt på sak, det var så lätt att prata med dig, men nu känns det som du helt enkelt inte bryr dig om mig längre. Det dröjer så länge innan du svarar, om du ens svarar, och då är det för det mesta bara förvirrande. Du är inte lika öppen längre, du känns instängd och förvirrad, och det mesta av det gamla du är borta. Det är bara frustrerande att prata med dig nu för tiden.

Inombords finns en förhoppning om du en gång kan bli lika fin som den du var, lika vacker, lika rapp med dina precisa svar, rakt på sak och öppenhjärtad. Men nu är du endast ett omgjort ansikte, ett tomt skal, med bara små spår av ditt en gång så fina inre kvar. Det gör för ont att prata med dig, därför lämnade jag dig. Jag vet att jag borde ställt upp med mitt stöd, så som du alltid ställt upp för mig när jag fumlat i mörkret, men tyvär är jag för feg och svag för att ge dig den stöd du behöver på din resa. Jag försökte stanna vid din sida, men jag klarade inte det längre. Hör jag av bekanta att du börjar likna ditt gamla jag igen kanske jag tar kontakt med dig igen, bara för att se hur du har det, men annars önskar jag dig all lycka i världen. Du förtjänar verkligen det.
 
Du måste logga in eller registrera dig för att svara här.
Topp

Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre

Ibland får man ut mer av naturupplevelser när man tar ut svängarna. Fjälledaren Oskar berättar hur han hittar en större frihetskänsla utomhus.
Till artikeln