Från NSD, 1 mars:
En översyn av det statliga fjälledssystemet ska inledas i år. Vissa leder ska få höjd standard, andra kan komma att läggas ned.
– Vi ska förbättra förutsättningarna för fjällturismen så man känner sig trygg när man går eller åker skidor och snöskoter efter lederna, säger Per-Olov Wikberg, Fjällsäkerhetsrådet.
Vad tror ni? Vilka kommer att läggas ned? Det blir nog främst de leder som inte går till eller från STF's fjällstugar. Några leder som jag har gått som nog kan kommer att läggas ned, tror jag:
Hösten 2010 gick jag leden från Järämä till Vuoskojaure. I gästboken i vindskyddet i Cuolmmajohka fanns det hela 2 inlägg från sommaren, samt 2 från hösten (vår inlägg inräknat). Och så kom jag förbi en mycket förvånad same som satt på en steg i Rágesváraš medan han pratade med walky-talky med sin kompis som körde rund på fyrhjuling och jagade älg. Vandrare hade han aldrig sett. Den där leden verkar nog främst användas av fyrhjulingar, synd. Förresten hade samtliga bro rasat, vi hade tur att det inte fanns större jokkar, dock jag skulle nog tveka om den där leden går att vandra tidigt på högsommaren. Dessutom låg spång ibland någon decimeter under vatten. Den fungerade enda genom att bekräfta at vi var på rätt ställe
I somras gick jag från Sjisjka till Čoavrrik/Tjåurek. På min gamla fjällkarta var det intecknat som markerad led, på min nya som omarkerad led, och den är omarkerad och ibland nästan obefintlig. Den har redan läggats ned, om den någonsin har funnits. I Čoavvrik kom vi på den markerade leden från Kaitum till Nikkaluokta, men där går nog knappast några vandrare heller.
Leden från Kaisepakte genom Bessesvággi har jag aldrig mött andra vandrare heller.
Leden från Rensjön till Rautasjaure är markerad enligt fjällkartan BD3 Rensjön–Pulsujärvi, men var inte det hösten 2009.
Men vad innehåller det egentligen att det finns en led? Jo, att ha broar över större jokkar, att inte fastna i tät, svårframkomlig vegetation (som jag gjorde vid Hárrejávrraś några kilometer öster om Čoavvrik), och att hitta vägen, främst i skogen.
En översyn av det statliga fjälledssystemet ska inledas i år. Vissa leder ska få höjd standard, andra kan komma att läggas ned.
– Vi ska förbättra förutsättningarna för fjällturismen så man känner sig trygg när man går eller åker skidor och snöskoter efter lederna, säger Per-Olov Wikberg, Fjällsäkerhetsrådet.
Vad tror ni? Vilka kommer att läggas ned? Det blir nog främst de leder som inte går till eller från STF's fjällstugar. Några leder som jag har gått som nog kan kommer att läggas ned, tror jag:
Hösten 2010 gick jag leden från Järämä till Vuoskojaure. I gästboken i vindskyddet i Cuolmmajohka fanns det hela 2 inlägg från sommaren, samt 2 från hösten (vår inlägg inräknat). Och så kom jag förbi en mycket förvånad same som satt på en steg i Rágesváraš medan han pratade med walky-talky med sin kompis som körde rund på fyrhjuling och jagade älg. Vandrare hade han aldrig sett. Den där leden verkar nog främst användas av fyrhjulingar, synd. Förresten hade samtliga bro rasat, vi hade tur att det inte fanns större jokkar, dock jag skulle nog tveka om den där leden går att vandra tidigt på högsommaren. Dessutom låg spång ibland någon decimeter under vatten. Den fungerade enda genom att bekräfta at vi var på rätt ställe
I somras gick jag från Sjisjka till Čoavrrik/Tjåurek. På min gamla fjällkarta var det intecknat som markerad led, på min nya som omarkerad led, och den är omarkerad och ibland nästan obefintlig. Den har redan läggats ned, om den någonsin har funnits. I Čoavvrik kom vi på den markerade leden från Kaitum till Nikkaluokta, men där går nog knappast några vandrare heller.
Leden från Kaisepakte genom Bessesvággi har jag aldrig mött andra vandrare heller.
Leden från Rensjön till Rautasjaure är markerad enligt fjällkartan BD3 Rensjön–Pulsujärvi, men var inte det hösten 2009.
Men vad innehåller det egentligen att det finns en led? Jo, att ha broar över större jokkar, att inte fastna i tät, svårframkomlig vegetation (som jag gjorde vid Hárrejávrraś några kilometer öster om Čoavvrik), och att hitta vägen, främst i skogen.
