Kommer det nya förslaget påverka även dom som är uppe och vandrar i fjällvärlden?

Instämmer i det du skriver. Tänkte på det men orkade inte skriva mer i ett redan långt inlägg. Jag är inte så glad i hur Girjas förvaltat fisket och jag tycker att en lokal förvaltning måste följa vissa riktlinjer.
Jag kan förstå att Girjasdomen känns som en seger för samebyarna. Kanske indirekt för många andra samer också, även om det, som vi vet, är blandade reaktioner där. I vilket fall har domen inneburit att frågor rörande samerna tas på stort allvar och inte kan viftas bort. Men när den juridiska segern nu är vunnen så gäller det ju att sköta den praktiska förvaltningen på ett bra sätt också. Vad jag förstår av det som bl a du skrivit så var inte heller lst:s hantering av fiskeförvaltningen invändningsfri. Frågan är om Girjas i framtiden kommer ha samma prioriteringar med fisket som hittills (t ex att inga utanför Norbotten får fiska, som Stövarn skriver) eller om Girjas kan komma på ett sätt som känns mer rättvist för fler. Jag uppfattade av media att de hade ambitionen att tillmötesgå så långt som möjligt.

Om man ska ta hänsyn till alla faktorer, både naturvården, fiskbeståndet och det allmänna fiskeintresset så låter det som en mycket svår och kvalificerad uppgift. Är det möjligt för en enda instans (som t ex en sameby) att reda ut det på egen hand eller krävs samarbete med till exempel myndigheter? (Frågar en som själv inte fiskat mycket sedan ungdomen.)
 
Frågan är om Girjas i framtiden kommer ha samma prioriteringar med fisket som hittills (t ex att inga utanför Norbotten får fiska, som Stövarn skriver) eller om Girjas kan komma på ett sätt som känns mer rättvist för fler. Jag uppfattade av media att de hade ambitionen att tillmötesgå så långt som möjligt.

Om man ska ta hänsyn till alla faktorer, både naturvården, fiskbeståndet och det allmänna fiskeintresset så låter det som en mycket svår och kvalificerad uppgift. Är det möjligt för en enda instans (som t ex en sameby) att reda ut det på egen hand eller krävs samarbete med till exempel myndigheter? (Frågar en som själv inte fiskat mycket sedan ungdomen.)

Nej, frågan är inte vad Girjas kommer att besluta, frågan är om det är rätt vissa utvalda företag med som alla företagare ekonomiska intressen ska ha mandat att besluta om vilka i befolkningen som ges rätt att fiska i Statens vatten och jaga på Satens mark.

Naturligtvis sådana beslut ligga under en myndighet.
 
Nej, frågan är inte vad Girjas kommer att besluta, frågan är om det är rätt vissa utvalda företag med som alla företagare ekonomiska intressen ska ha mandat att besluta om vilka i befolkningen som ges rätt att fiska i Statens vatten och jaga på Satens mark.

Naturligtvis sådana beslut ligga under en myndighet.
Hur det kommer att bli vet vi ju inte än. Och fortfarande är det väl så att Girjas handhar jakt- och fiskerätten inom samebyns område?
 
Hur det kommer att bli vet vi ju inte än. Och fortfarande är det väl så att Girjas handhar jakt- och fiskerätten inom samebyns område?

Detta påminner mig om en sak. Det finns faktiskt en möjlighet för icke-norrbottningar att fiska på Girjas fast jag skrev att det så inte är fallet.
För Tjounajokks fiskecamp ligger ju på området. Det pratades om att dom skulle tvingas stänga när Girjasdomen kom, men faktum är att man kommit överens med Girjas på något sätt, och för de med brutalt fet plånbok finns faktiskt möjlighet att fiska där!
Jag vet även att ägaren av Tjounajokk nu ser detta som en fullträff då det exklusiva fisket verkligen går ta betalt för! för det mest bokade paketet enligt ägaren själva kostar 4 dagars fiske med boende och helikopter för 2 personer 58000:- Det finns mera exklusiva paket! :)
Jag låter nog lite bitter, men egentligen inte, jag tror nog oavsett vem som förvaltar att det gott kan få vara några exlusiva vatten som dom med pengar kan få fiska vid, och pengarna faktiskt går till arbetstillfällen som i Tjounajokkfallet.
Problematiken är att det som i fallet Girjas inte finns någon känsla för biologiska faktorer, ja jag pratar ännu vatten, utan bara att hålla borta folk utom dom med pengar.
Om samebyarna får fiske och jakträtt måste det regleras i lagstiftning hur de vattnen ska förvaltas, för Girjas visar ju klart på att man inte klarar detta själv!
 
58000:- låter väl överkomligt för en vanlig Svensk familj som vill fiska en vecka i fjällen.....tycker ni inte det ? ;)

Klart att vi ska låta marknaden fritt sätta priserna för fiske i Statens vatten. ;)

Undrar vad det kommer att kosta när den dagen kommer när det ska införas "ledavgifter" där dom går genom "känsliga Renbetesområden" (läs typ 1/4 av Sveriges yta) ?
 
Dom där fiskecamperna som finns är ju svindyra, så har det alltid varit. Kommersiella företag som inriktar sig på rika europeer.
Gissar lite. Att förvalta fiskebeståndet på ett bra sätt kräver ganska mkt. Vetenskapliga undersökningar, erfarenhet, analyser, beräkningar, provfiske, osv. En hel del duktiga personer som ägnar sig åt detta. Bra regler, och sen kontrollanter som ser till att det efterlevs.
Så har Samebyarna kunskap & energi & personal att fixa detta ? Tvivlar. Så då blir det istället någon braindead regel som att bara dom som bor i x och är kompis med y får fiska.
 
Nu är det ju inte fisket i sig som kostar 58000 (jag hittar dock inte det paketet på webbsidan - de har dock ett paket med 7 dagars harrfiske för 43000). Det är ju dock ett helhetspaket med hkp-transport, fiskeguide, boende och alla måltider. Visst, det är en slant men det är ju inte orimligt prissatt i sig.

Räknar jag in vad sju dagars fiske med transporter, hkp, käk osv går på så blir det ju en bra slant även om jag ordnar allt själv och bor i tält. Det är ju heller inte så att det saknas möjligheter för barnfamiljen att prova på fjällfiske i landet och så ska det ju vara, problemet är väl dock det motsatta; att det saknas barnfamiljer som vill prova på fjällfiske.

Personligen har jag inget problem med en prisdifferentiering och att företag har möjlighet att skapa en hållbar verksamhet - tvärtom; det skapar incitament för bevarande och ett hållbart fisketryck även lokalt. Ser jag över några decennier så tycker jag det skett en hel del positivt när det gäller fiske och besöksnäring vilket också gör att det finns möjligheter att skapa verksamheter runt fisket som genererar arbetstillfällen och ekonomi lokalt. Öringfisket i Vindelälven, Ammarnäs och laxfisket i Torneälven är bra exempel.

Exakt hur fisket ska förvaltas i stort har jag inget riktigt bra svar på mer än att jag hellre ser mer lokal förvaltning som utgår ifrån människors ideella och entreprenöriella drivkrafter (eftersom jag är en varm anhängare av landsbygdsutveckling i Norrbotten). Kanske en blandmodell skulle kunna vara tillämplig där man har en myndighet som utfärdar förvaltarskap under vissa premisser.
 
Problemet med den här diskussionen är att den spretar åt många håll och att mycket tenderar att dras till sin spets.
Jag bodde 2016 till 2021 i Jokkmokk efter att ha jobbat i huvudstaden några år. Jag kan inte nog betona den värme och öppenhjärtlighet som jag möttes av från många samer. Jag har lärt känna många som nu är vänner, både renskötare och andra med "vanliga" jobb; som jobbar inom besöksnäring, eller är duktiga entreprenörer på olika sätt. Jag har varit med på sarvslakt i Guorbak, fått ovärderliga tips på fiskevatten, cykelvägar, lägerplatser osv. Jag känner därför inte igen mig riktigt i mycket av det som skrivs i tråden.
Som jag hoppas att det framgått i mina tidigare inlägg så har jag inget emot samer. Jag vil linte ens använda generaliserande uttryck alls för människor grundat på etnicitet eller annat. Varje människa får stå för sig. Om jag träffar en person så försöker jag (med varierande framgång som allt annat man vill) undvika att generalisera den persons egenskaper till etnicitet, sexuell läggning, kön eller annat. Även positiva egenskaper. Min argumentation riktar sig mot samebyars retorik, inte samers.

När det gäller rennäringen så är den inte att betrakta som vilken näring som helst. Den är oerhört central i den samiska kulturen, det är en kulturbärare som är en viktig del i det som är att betrakta som samiskt - renägare eller ej. Den är central i den lokala matkulturen, i den traditionella slöjden - duodji, i berättelserna, jojkerna och konsten. Förhållandet till renen i den samiska kulturen har ringar på vattnet som går betydligt vidare ut i kulturen på ett helt annat sätt än andra näringar. Det är också ett av fundamenten som UNESCO har som grund för världsarvet Laponia (och på det sättet är det relativt unikt då det bygger både på natur- och kulturvärden).
Men det jag inte förstår är varför man ska se rennäringen och samisk kultur som en sorts konservburk. Jag upplever det som att vissa personer som diskuterar i denna tråd är smittade av exotism och urfolksromantik. För kanske halvannat sekel sedan så var småjordbruk en stor del av den svenska kulturen, kanske lika viktigt som kulturbärare som rennäringen är för samisk kultur. Men allt förändras och det kanske inte är rimligt att leva på renskötsel på det sätt man har gjort tidigare, precis som att det inte går att leva på jordbruk på det traditionella sättet. Jordbruk går ju inte ens att leva på som för bara några decennier sedan.
Att dra till med stora släggan och argumentera för att rennäringen ska bära sina egna kostnader som andra näringar (fastän så sker ju heller inte; det finns ju massor med stöd/bidrag osv för andra näringar också) känns lite naivt. Och inte så fruktbart i grundfrågan heller, för det kommer ju knappast ske. På den ekonomiska plussidan bör man ju också ha i baktanke att samisk kultur är en av de absolut viktigaste reseanledningarna till vår nordliga besöksregion - fjällvandring i all ära, men det är en väldigt liten del av besöksnäringen i stort.
Inte så fruktbart kanske, men min reaktion är till stor del känslomässig. Jag uppfattar ett påtagligt hot i närtid mot något som har viktigt för mig en stor del av mitt liv. Det är väl klart att jag reagerar.
Grundfrågan är ju dock relevant och intressant och i de juridiska kommentarer jag läst angående Girjasdomen så har man varit tydlig med att det gällde just i det fallet och att det inte juridiskt gick att översätta rakt av till hela fjällkedjan. Det finns ju exempelvis områden med ättlingar till tvångsförflyttade samer där andra skulle kunna hävda att man har haft en längre koppling till området. Därför blir det intressant att se vad den här kommittén kommer fram till. Jag är inte negativ till lokal förvaltning; tvärtom jag skulle vilja se det i högre grad - om det också leder till ökad grad av lokal ekonomisk hållbarhet; det ser man inte minst i fiskevärlden; kan man sätta en prislapp på fiskeupplevelsen som skapar en lokal ekonomi så ökar incitamentet att behålla fisken i vattnet, snarare än att näta upp den.
Som flugfiskare tycker jag inte det varit bra tidigare heller. Jag tycker inte det är hållbart att kunna köpa "Kirunakortet" för en spotstyver och kunna fiska i princip helt fritt i ett område stort som dubbla Belgien. När ryktet har gått om att ett vatten är bra så ska "alla" dit och när trycket blivit för högt så drar länsstyrelsen i nödbromsen och kvoterar - så gick det med rödingfisket i Välijokk, med harren i Pirttemysjokken, med öringen i Terttojokken. Kvoteringen innebär i princip att man "stänger" vattnet och det blir ett nästa omöjligt lotteri om man vill fiska där. Jag hade hellre sett en tydligare differentiering där fiske i trofévatten är dyrare och har extremt stränga uttagsregler, medan man i vattendrag som inte är lika känsliga kan ha en annan prislapp. Helst bör också intäkterna i högre grad stanna lokalt för att öka bevarandeincitamentet. På det sättet hade man kunna reglera ner besöks/fisketrycket och samtidigt skapa lokala intäkter.
Nej, jag tycker heller inte att det fungerat bra tidigare. Dock tror jag inte på att någon med privata ekonomiska intressen (som samebyar) kommer att göra det bättre, tvärtom. Och visst kan lotten vara orättvis men kanske ändå det bästa sättet att fördela chanserna. För några år sedan fick jag ta del av oddsen att få en tilldelning av fiskedagar och så omöjligt verkar det inte. Jag minns inga exakta siffror nu, men tex för Tavvaetno var chansen ca 50/50. Bättre det än att fisket förbehålls rika personer och företagsrepresentation. Jag skulle gärna se fler skyddade vatten, hårdare uttagsregler, mer tillsyn och kanske total stängning av slitna vatten periodvis. Men att bli avstängd helt från fisket på grund av att jag är född i fel del av landet eller har fel etnicitet? Helt oacceptabelt.
 
Jag håller med dig som den aktiva fjällfiskare jag är.
Kloka ord.
Jag skulle kunna se en "lokal" förvaltning om den bedrivs på seriösa grunder. Jag har inga problem med det.

Men problematiken är ju hur det skulle bli?
Vi ser ju hur Girjas sameby som fått chansen att förvalta detta hanterar det.
Man stänger ute alla förutom norrbottningar från fiske och jakt!

De vatten som tidigare kvoterats på grund av biologiska skäl, problematik med nedskräpning osv av länsstyrelsen, som varje år utreder och bestämmer vad som ska gälla för kommande år sköts nu med samebyns goda vilja som verkligen inte bygger på biologiska grunder.

Du nämner Tertojokk, en jokk jag fiskat en del i när den var kvoterad. Den är kvoterad på grund av att den är liten och känslig och har en fin stam av storvuxen öring. Det är en viktig lekplats för Kaitumälvens vandringsöringar. Det i kombination av hårt fisketryck främst på senare delen av säsongen gjorde det väl motiverat även om kvoterat är lite trist, med lotteri men...
30 fiskare per år hade under LST:s kvotering tillstånd att fiska 3 dagar, dvs 90 fiskedygn. Jag har tidigare på de 4 gånger jag fiskat där aldrig träffat någon annan fiskare längs Terto, vilket är ganska naturligt om man tänker på att de flesta som åker dit är 2-4 st så det är kanske 10 sällskap som fiskar 3 dygn typ? Slåp ut det på 2 månader så....
Jag får dock inte fiska där numera då min fastighet ligger ca 6 km från norrbottengränsen, men kamraterna åkte utan mig när Girjas tog över då dom bor på rätt sida av gränsen.
Dom träffade 21 personer på de 3 dagar dom fiskade där på en liten sträcka av jokken! Antingen hade dom extremt otur, eller så ser Girjas annorlunda på fisketrycket i Terto och hur den kvoteras?

För att ytterligare krångla till detta, så förstår jag Girjas reglering av området till stor del, det var för mycket folk på många ställen, men hur det skett tycker jag både är tjurskalligt och oseriöst.
För ska Samebyarna få förvaltningen måste den regleras noga HUR dom förvaltar detta, för Girjasexemplet visar att det annars blir bollibompa. Det måste ju skötas på seriösa grunder!
Det finns samebyar vars ledning jag oroar mig för mer än Girjas faktiskt, även om de flesta samebyar jag har känningar i har ganska sunda värderingar, och inte har att stänga ute turister som prio ett, utan mer ser till sakfrågan.
Just sakfrågan, historik, är givetvis intressant, men det får andra som är insatta diskutera, jag läser dock debatten med intresse! Men det jag är intresserad av och fokuserar på är snarare hur förvaltningen av vatten och natur i vår underbara fjällvärld sköts.

Att hela denna fråga är känsligt och väcker debatt och olika åsikter tycker jag är sunt, Att vandra, fiska eller jaga i fjällen är ju något som är en oerhört stor del i mångas liv!
Min oro är ju att, som det första inlägget i denna tråd antyder, samma sak kommer att drabba allt fjällfiske. Det vore ju fullständig katastrof för många människor i Sverige. Risken är också att känsliga vatten fiskas sönder helt när samebyar vill mjölka pengar ur rika turister, men även att motsättningar och rasism förstärks och allt i slutändan slår tillbaka mot alla samer och deras rättigheter. Vi ska inte glömma att vi eventuellt har en regering i höst där ett av partierna har en ganska skruvad syn på samer. Björn Söder sa ju ganska nyligen att man inte kan vara svensk och same samtidigt och han är väl fortfarande vice talman i riksdagen och medlem i partiet.
 
Tycker oxå att det är suveränt med lokala företag som säljer (svindyra) upplevelser till turister. Bra för samhället. Ishotellet, fiskecamps, hundslädsturer med glamping.

Själv är jag för snål för sånt och gillar att åka runt och tälta gratis. Vill man fiska så är fiskekort för stora områden fortfarande billigt.
Sen kan man ju vandra till Tjuonajåkk, paddla över till södra sidan utanför Girjas, och fiska från S sidan av Kaitumälven för en billig slant, förutom en kort kvoterad bit. ( Om jag fattat det hela rätt... ) 220 sek för en vecka pp, istället för de extrema priserna som en fiskecamp tar ut.
 
Tycker oxå att det är suveränt med lokala företag som säljer (svindyra) upplevelser till turister. Bra för samhället. Ishotellet, fiskecamps, hundslädsturer med glamping.

Själv är jag för snål för sånt och gillar att åka runt och tälta gratis. Vill man fiska så är fiskekort för stora områden fortfarande billigt.
Sen kan man ju vandra till Tjuonajåkk, paddla över till södra sidan utanför Girjas, och fiska från S sidan av Kaitumälven för en billig slant, förutom en kort kvoterad bit. ( Om jag fattat det hela rätt... ) 220 sek för en vecka pp, istället för de extrema priserna som en fiskecamp tar ut.

Problemet att om Statens fjällfiske ska förvaltas och formas av vinstdrivande företag så finns sannolikt ringa intresse av att upplåta fiskekort till folk som varken är intresserade av boende/all-inclusive-mat/transport mm utan hellre vill vandra till vattnet och sköta egen självhushållning.......vart ligger ekonomiska vinsten i det ?

Möjligen något "skitvatten" lång bort med ringa intresse för dom stadd vid kassa blir i bästa fall det man får hålla tillgodo med om ens det.

Själv tycker jag tidigare upplägg varit helt ok.
 
Eftersom jag inte bor i norra delen av landet kan jag inte riktigt gissa i detaljerna vad som skulle hända om Renmarkskommittén föreslår att samebyarna ska förvalta fjällfisket. Men jag ser hur det är nu. På lst i Norrbotten läser jag att priserna på fiskekort i Girjas fiskevatten är samma som lst har på sina fjällfiskevatten. Girjas använder sig också av tjänsten NatureIT för att sälja fiskekorten, precis som lst. Den största skillnaden tycks vara att på Girjas område kan bara boende i Norrbotten köpa fiskekort. Men det finns kanske fler skillnader?

Om Renmarkskommittén kommer föreslå den förändring som man talar om så kan ju knappast samebyarna fungera som isolerade öar, skilda från stat och myndigheter. Det måste läggas upp ett fungerande samarbete mellan samebyar, länsstyrelser och andra statliga organisationer som t ex Naturvårdsverket. Har svårt att tänka mig att Renmarkskommittén skulle gå på någon annan linje. Sedan är det intresseorganisationerna. Frågan är om Renmarkskommittén kommer fundera över deras roll.
 
Senast ändrad:

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.