Gas på hög höjd?

[owahlund]

Kan tillägga att de blå gastuberna jag pratar om är de stora runda klumparna som används till husvagnar o dylikt samt de termos-stora till gasolbrännare för verkstadsbruk.

http://www.aga.se/international/web.../docbyalias/nav_products_propane_cylindertype

 

[Polarnatt]

Kan tillägga att de blå gastuberna jag pratar om är de stora runda klumparna som används till husvagnar o dylikt samt de termos-stora till gasolbrännare för verkstadsbruk.

http://www.aga.se/international/web.../docbyalias/nav_products_propane_cylindertype

Men bara flaskan i sig, dvs. tom väger ju 1 kg - och pratar vi om den minsta varianten vars volym ligger på 0.8L. Man lär ju inte orka släpa på alltför många av dessa.

Mvh /Joel

 

[dredds]

Værmare till gasen.

Jag fick tips av en erfaren alpinist att gøra værmeslingor till gasen.
Ta en tjockre kopparkabel som bockas från lågan och ver till gastuben.
Klipp upp en tom gasbehållare och klæm den runt gastuben. Den ær en skyddplåt før att liggunderlaget inte ska smælta.
Klipp till en strumpa av liggunderlag som træs på hela paketet.
Jag har anvænt køket ner till -15 grader och det fungerar ungefær som på sommaren.
Lægg ett finger på gastuben nån gång då och då. Blir den før varm så dra bort koppartråden så tuben får kallna.
Inget som tilverkare av gas eller køk rekomenderar. Exprementera dig fram till det du tycker funkar.
/T

 

[owahlund]

tom väger ju 1 kg - och pratar vi om den minsta varianten vars volym ligger på 0.8L.
Mvh /Joel[/QUOTE]

Jo precis, de är tunga. 0,8L propan räcker dock betydligt längre än en butanflaska. Poängen var fortfarande att vikten är nackdelen... köp 30butan/70propan i vanliga, lätta gasbehållare.
Gigapower gör dem, vita med röd text. Finns i vanliga 250 o 450g med vanlig standardgänga för gaskök.
http://www.globetrotter.de/de/shop/detail.php?mod_nr=yi_01201&k_id=1205&hot=0

Annars; köp gaskök med värmeslinga för bränslet och håll gasbehållaren varm.

 

[Pask]

Gas används ofta på hög höjd. En anledning är att det låga lufttrycket gör att gasen (som är i vätskeform i flaskan) förgasar sig vid betydligt lägre temperatur än vid havsnivå. Gasen klarar alltså kylan bättre på hög än på låg höjd.

En annan anledning är nog att gasköken ofta är lätta konstruktioner, samt att gas innehåller MER energi per viktsenhet bränsle än bensin / fotogen. Gaskök är också lätta att använda, man bara öppnar kranen och tänder.

Peter

 

[lleberg]

Tricket med gas på hög höjd borde (teoretiskt sätt) vara att den tryckförlust man får i tuben vid låga temperaturer kompenseras av det låga lufttrycket utanför tuben på hög höjd. Som bekant så kokar ju vatten vid lägre temperatur på hög höjd (runt 70 grader C på Mt Everests topp). Precis som vatten förångas lättare så gör även gasen (vätskan) i tuben det.

/Tor

Med tanke på att en tom tub inte skrynklas ihop eller att en full sprängs så tror jag att du har fel.
Trycket i och utanför tuben påverkar inte varandra..

Det är väl helt enkelt det kritiska trycket som förändras med temperaturen i flaskan.

Nu skulle jag kunna argumentera för det här på rätt lösa kemiska kunskaper så jag låter nog bli och avslutar med ett:

Tror jag.

 

[owahlund]

Självklart påverkar trycket i atmosfären gasen i flaskan!

Om du skulle ha ett lika högt tryck i atmosfären som i flaskan skulle inte gasen komma ut i gasform utan i flytande form som i gasflaskan. Vartefter trycket sjunker i flaskan när man förbrukat gasen så övergår gasen till gasform istället för flytande i flaskan. När man då har ett lägre tryck i atmosfären på hög höjd blir tryckskillnaden större och gasen kommer ut lättare. Flaskan är av metall för att tåla dessa tryckskillnader.

En med propangas måste tåla mycket större tryckskillnader och är således kraftigare konstruerad och tyngre.
Annat exempel; en luftflaska för dykning kan vara testad upp till 900bar, alltså 900ggr det atmosfäriska trycket vid havsnivå....de väger ganska mycket även helt tomma på luft. När man andas tryckluft ett tiotal meter under vattnet där trycket är ovsevärt mycket högre förbrukas mer luft vid varje andetag än vid havsnivå. Ju längre ned du dyker desto mer luft måste du ha med dig för att andas lika många andetag. Motsatsen; ju högre upp i atmosfären du kommer desto mindre gas behöver du för att köra köket lika länge. Att tänka på; du får mer gas ur flaskan på hög höjd men det är lika många partiklar i flaskan som på havsnivå. Alltså blir den totala energimängden per tid som kommer ur köket mindre än på havsnivå och köket måste köras längre tid för att värma lika mycket. Ett bensinkök däremot lämnar ifrån sig lika mycket bränsle oavsett höjd, med nackdelen att förbränningen blir ofullständig på hög höjd för att syrenivån är lägre. Det är huvudorsaken till att gaskök är bättre på hög höjd. Sen är det kanske lite mer bekvämt om man är ovan vid bensinkök.

Varför skriva vad "man tror" i en diskussion där folk vill ha svar på hur det faktiskt är?
(PS. Tar tillbaka att bensin innehåller mer energi än gas, jag syftade på att det krävs mindre mängd

 

[Pask]

Ett bensinkök däremot lämnar ifrån sig lika mycket bränsle oavsett höjd, med nackdelen att förbränningen blir ofullständig på hög höjd för att syrenivån är lägre. Det är huvudorsaken till att gaskök är bättre på hög höjd.

Jag har kört bensinkök upp till 5200 m, och det var fortfarande bra ös på köket på denna höjd. Det sotade ingenting (som man kanske kunde misstänka om förbränningen var ofullständig) och effekten var inte mycket lägre än vid havsnivå. Möjligen händer det mer med effekten hos bensinkök på ännu högre höjder?

 

[tor_selden]

De lägre trycket i atmosfären innebär ju att gasen (och vattnet) får lägre kokpunkt. Alltså motverkas den negativa effekten den låga yttertemperaturen med en kokpunktssäkning.

/TS

Men hur det sen är i pratiken har jag faktiskt ingen aning om vill jag tillägga!

 

[lleberg]

Självklart påverkar trycket i atmosfären gasen i flaskan!

Om du skulle ha ett lika högt tryck i atmosfären som i flaskan skulle inte gasen komma ut i gasform utan i flytande form som i gasflaskan. Vartefter trycket sjunker i flaskan när man förbrukat gasen så övergår gasen till gasform istället för flytande i flaskan. När man då har ett lägre tryck i atmosfären på hög höjd blir tryckskillnaden större och gasen kommer ut lättare. Flaskan är av metall för att tåla dessa tryckskillnader.

En med propangas måste tåla mycket större tryckskillnader och är således kraftigare konstruerad och tyngre.
Annat exempel; en luftflaska för dykning kan vara testad upp till 900bar, alltså 900ggr det atmosfäriska trycket vid havsnivå....de väger ganska mycket även helt tomma på luft. När man andas tryckluft ett tiotal meter under vattnet där trycket är ovsevärt mycket högre förbrukas mer luft vid varje andetag än vid havsnivå. Ju längre ned du dyker desto mer luft måste du ha med dig för att andas lika många andetag. Motsatsen; ju högre upp i atmosfären du kommer desto mindre gas behöver du för att köra köket lika länge. Att tänka på; du får mer gas ur flaskan på hög höjd men det är lika många partiklar i flaskan som på havsnivå. Alltså blir den totala energimängden per tid som kommer ur köket mindre än på havsnivå och köket måste köras längre tid för att värma lika mycket. Ett bensinkök däremot lämnar ifrån sig lika mycket bränsle oavsett höjd, med nackdelen att förbränningen blir ofullständig på hög höjd för att syrenivån är lägre. Det är huvudorsaken till att gaskök är bättre på hög höjd. Sen är det kanske lite mer bekvämt om man är ovan vid bensinkök.

Varför skriva vad "man tror" i en diskussion där folk vill ha svar på hur det faktiskt är?
(PS. Tar tillbaka att bensin innehåller mer energi än gas, jag syftade på att det krävs mindre mängd

Att jag skriver att jag _tror_ var väl mer för att understryka hur seriös den här diskussionen verkar vara.

Men det finns säkert fördelar med gas på hög höjd.
Whatever floats your boat