Bästa dubbelpiken? Pikmakarn eller Lundhags?

Jag tycker

att Pikmakarns standardhandtag är bra och tycker också att Lundhags fyrkants koniska pikhuvud funkar bra.

Efter att ha provat rätt mycket olika varianter genom åren har jag dock inte varit nöjd med några köpepikar utan bygger egna i stället.

Här nedan först tre bilder på förra generationen:
Min nuvarande pik har aluminiumhuvud med hårdmetallspets se bilderna nedan klicka på respektive bildlänk för bildtext

http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?id=11117
pic_11117.jpg



http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?id=11118
pic_11118.jpg



http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?id=11138
pic_11138.jpg





Och här ett par bilder på den senaste gerenationen:
http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?ID=23390
pic_23390.jpg


http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?id=23393
pic_23393.jpg


2004 i en annan piktråd sammanfattade jag önskemål på egenskaper hos pikar. Listan såg ut som följer. Den pik som för mig bäst uppfyller önskemålen är min senaste hembyggda pik.

1 Vara bra på finbedömning av bärigt icke bärigt dvs på hård kärnis diffa millimeter för millimeter i intervallet 30 - 50 mm tjock is med god precision.

2 På mjuk is tex skärgårdsis, snöis eller våris är det svårare att diffa mellan bärigt och icke bärigt men en pik med ett relativt tjockt huvud underlättar bedömningen.

3 Utformningen skall tillåta pikning i farten utan att skaftet går av eller böjs och i möjligaste mån utan att pikhuvudet fastnar.

4 Lämplig utformning för att tillåta en hel skridskodags pikande utan överbelastning på handled och arm.

5 Handtagets utfomning skall gärna vara lämpligt för stakning och det är bra om man kan fatta piken på olika höjd.

6 Pålitlig dvs piken skall hålla några år utan problem.

7 Gott stöd för balansen i vrakis etc.

8 Reflex.

9 Skruv på ovansidan av hjälpstaven med stativgänga för att tillåta användning som enbensstativ för fotografering och filmning. Paketet pik-stav skall vara lätthanterligt vid ickepikning-icke stakning för att inte vara ivägen vid fotografering eller kartläsning i farten.

9 Skaftet skall vara tillräckligt kraftigt för att kunna användas som del i bår.

10 Bra stakförmåga för att kunna driva på vid trögt före.

Här en länk till ett gäng tidigare trådar. Pikar är ett kärt ämne.
http://www.utsidan.se/forum/search.php?searchid=669228





Thure
 
Senast ändrad:
är mycket nöjdpikmakareanvändare sedan en kortare tid tillbaka men hade tidigare lundhags som var precis som andra beskrivit felkonstruerade. Jag rekommenderar Pikmakarnas men vet ej om man korrigerat modellen på Lunds.
 
Smaken är som baken

Hej!
Piken ska passa individen. Något generellt råd är svårt att ge. Jag åkte många år med Pikmakarpik och trivdes bra med handtag och den enkla kopplingen. Däremot blev jag aldrig säker i min isbedömning när jag pikade. Efter byte till tyngre pik med kraftigare spets gör jag bättre bedömningar.
Karin

Jag har samma erfarenhet, men tvärtom

Hade en Lundhags fyrkantspetspik en tid men bytte till en pikmakarpik för att få bra fallskydd och slippa åka omkull och det visade sig att jag även blev säkrare i isbedömningen Så olika kan det vara Jag tycker också att det har gått lite troll i diskutionen om pikspetsar, vikter mm.När man åkt ett tag och fått viss erfarenhet så läser man ju is till 95% med syn och hörsel och varför skall man då ha en tung ock klumpig pik
 
Senast ändrad:
Prylar och personer

Jag har samma erfarenhet, men tvärtom
När man åkt ett tag och fått viss erfarenhet så läser man ju is till 95% med syn och hörsel och varför skall man då ha en tung ock klumpig pik

Du har en poäng men det finns situationer på mjuk och svårläst is där det inte finns något alternativ till en bra pik. Med bra menar jag då relativt styv och så grov i pikhuvudet att det blir ett påtagligt motstånd när man trycker piken genom isen.

Där duger inga stavliknande pikar.

Annars håller jag med dig om att huvudsakliga isbedömningen görs med synen, hörseln och med känseln när isen bågnar eller gungningar med kroppsvikten åstadkommer vågbildningar i isen och i öppningar i isen.

En rätt generell sanning på isar är att det är inte exakt vilken pryl, utan hur man använder den, och vem som använder den som är avgörande. Samt att man har en känsla för nackdelar och fördelar med både enskilda prylar och strategier.

Men det hindrar inte att man kan säga rätt mycket om just prylar.

Thure
 
Att känna sin pik

"
Du har en poäng men det finns situationer på mjuk och svårläst is där det inte finns något alternativ till en bra pik. Med bra menar jag då relativt styv och så grov i pikhuvudet att det blir ett påtagligt motstånd när man trycker piken genom isen.

Där duger inga stavliknande pikar."

Jo, just så är min erfarenhet. På mjuk och svårläst is går Pikmakarns pik rakt igenom som i mjuk ost. Informationen blir 0!

Det kan också vara så att jag som kvinna måste lägga relativt större kraft i pikningen än vad ni män gör. Med en tyngre pik spar jag kraft.

Pikmakarns handtag är bra men kan väl knappast vara något fallskydd om man kör ner i en spricka.

Karin
 
A propos leksaker (liten trådkapning - sorry)

Jag hittade en liten kompass avsedd att trä på ett band för att fästas t.ex. runt handleden. Själv roade jag mig (och andra) med att trä den genom tåbandet på mina glappare. Funkar riktigt bra faktiskt ännu efter två säsonger.

T
 
Jag känner min pik men känner den mig?

"
Du har en poäng men det finns situationer på mjuk och svårläst is där det inte finns något alternativ till en bra pik. Med bra menar jag då relativt styv och så grov i pikhuvudet att det blir ett påtagligt motstånd när man trycker piken genom isen.

Där duger inga stavliknande pikar."

Jo, just så är min erfarenhet. På mjuk och svårläst is går Pikmakarns pik rakt igenom som i mjuk ost. Informationen blir 0!

Det kan också vara så att jag som kvinna måste lägga relativt större kraft i pikningen än vad ni män gör. Med en tyngre pik spar jag kraft.

Pikmakarns handtag är bra men kan väl knappast vara något fallskydd om man kör ner i en spricka.

Karin

Att känna sin pik är nog det som gäller.Har åkt lite här och var i landet och de flesta skridskoledare har ju valt pikmakarpikar och dom verkar inte ha nåt problem med isbedömning men det är mycket tycke och smak Håller med om att om man fastnar i en spricka så hjälper ingenting,man åker omkull, men annars så klarar man faktiskt det mesta i snubbelväg
 
Jo, just så är min erfarenhet. På mjuk och svårläst is går Pikmakarns pik rakt igenom som i mjuk ost. Informationen blir 0!

Pikmakarpikarna är ju kända som "pessimistpikar": avstår man från att åka där dom pikarna går igenom så är man rejält säker från plurr. Det man missar med Pikmakarpikarna är de tunnaste eller mjukaste möjliga isarna man kan åka på - den som vill åka så på marginalen upplever det förstås som en förlust, men den som vill ha lite större marginaler kan istället känna det som en trygghet. "Your mileage may vary"....

Personligen tycker jag inte denna "nollinformation" på mjuka isar är någon större förlust - sådana isar är ändå inte särskilt njutbara att åka på. Så om Pikmakarpiken går igenom isen som mjuk ost, då avstår jag helst från att åka där.
 
"

Att känna sin pik är nog det som gäller.Har åkt lite här och var i landet och de flesta skridskoledare har ju valt pikmakarpikar och dom verkar inte ha nåt problem med isbedömning men det är mycket tycke och smak Håller med om att om man fastnar i en spricka så hjälper ingenting,man åker omkull, men annars så klarar man faktiskt det mesta i snubbelväg

Fanns det bättre pikar på marknaden så tror jag ledarna skulle välja dessa (annars skulle jag anse att de vore dumma).

För övrigt så anser jag att man endast undantagsvis bör åka med en pik i vardera handen. (Typ droppen urholkar stenen Paul).

Thure
 

Liknande trådar


Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre

Ibland får man ut mer av naturupplevelser när man tar ut svängarna. Fjälledaren Oskar berättar hur han hittar en större frihetskänsla utomhus.