Vandring på IDA

Lusten att vandra på IDA föddes 1976, när jag var på bröllopsresa och under inflygningen till Iraklion för första gången såg berget mot den klarblå himlen på fyra-fem mils avstånd.

  Från Nidasplatån söderut,stupbranter....vända! 

  Från Fourfouras mot Ö....branter....gamar.....VÄNDA!           

2009 gjorde jag  två misslyckade försök, det första från Nidasplatån och det andra från Fourfouras SV om toppen.Vid  det första tillfället kom jag för långt söderut innan jag kunde svänga upp mot sadelområdet Ö Kolita-sänkan och därmed blev tiden knapp för bestigning av toppen.Vid andra förösket var leden mycket sparsamt skyltad i början, jag kom ännu en gång för långt åt S och fick backa i branterna under Dhasos Phardi.Här träffade jag på fyra gåsgamar!!Sen fick jag vända.

EN RIKTIG GÅSGAM!

 Den 12 oktober i år blev det så dags igen, denna gång med utgångspunkt i Chania. Steg upp i svinottan, frukosterade i mörkret med utsikt över det gråa men lugna Medelhavet och körde stora kustvägen förbi Rethimnon och Anoghia den 14 mil långa turen fram till "fjällstationen" på Nidasplatån. Här kan man parkera bilen, men så här års var det ingen aktivitet i stationen.

Man följer en grusväg upp emot ett litet kapell ,Analipsi, och i andra svängen

börjar E4-leden som böjer av mot söder på skrå över block och phryganavegetation (dvärgbuskar, kuddliknande med vassa taggar, t ex timjan, salvia,berberis, ljung, citus m fl). Långa grova fjällbrallor samt högskaftade Lundhagare räddade mig från alltför många skavsår, liksom ett par kraftiga teleskopstavar (ett MÅSTE!). Leden är dock svår att hitta i början, men efter ett tag, när man kommer in i en ravin som stiger mot V, går det lättare. Efter ca 2 km kommer man upp på en liten passhöjd på ca 1900 m ö h, där man har storslagen utsikt över Kolita-sänkan och Agathias, 2424. Här finns resterna av en liten stenbyggnad, markerade också på kartan.

Man går ned mot sänkan åt SV först och hittar en sönderskjuten skylt, som många skyttar tydligen tagit för byte!

Går vidare mot NV genom torrdalen i lättgången terräng.

 Torrdalen upp emot Vouloumenou 2267.

Östra förtoppen, Psiloritis och Stolistra,2336.

Uppe på tröskeln NO om Agathias har man fina vyer mot N och mot själva Psiloritistoppen.Det vackra vädret från starten hade nu lämnat mig, och i stället blåste en kraftig vind från S. När jag besteg förtoppen fick vinden faktiskt orkanstyrka! Sikten nedåt var dock ganska OK hela tiden.           

Toppen,2456, har ett litet kapell, Timios Stavros, som var fyllt med guldljustakar och andra, förmodar jag, rituella föremål. Dessutom otaliga flaskor med vätskeoffer, gissar på vin. Kollade inte detta närmare.

Psiloritistoppen med leden fr. Ö.

Toppkapellet, Timios Stavros

 Toppen hade också en brunn, försedd med ett rejält lock! Hur och varifrån det vattnet kommer skulle vara intressant att veta. Bra täckning var det i alla fall och jag fick iväg en del SMS och tel utan problem.

Det tog mig fyra timmar att nå toppen från start, terrängen, som varit svårgången i början, blev efterhand lättare att tas med, bortsett från vinden. Jag valde för enkelhetens skull samma väg tillbaka och kom ner till utgångsläget utan missöden vid halvsextiden, alltså ca 3. 5 timmar för nedfärden. Men det blev ju mkt pauser för vatten, käk och foto.

Djurlivet var inte dåligt heller, såg väl fyra-fem gåsgamar över Kolitasänkan och marken hela vägen upp härifrån var belamrad med NYCKELPIGOR!

Sluttningarna var översållade med s k Pharyngavegetation, taggiga, snåriga kuddliknande växter och

en del krokus och så den här, en slags tidlösa? Återkommer framöver med lite vegetationsbilder och hoppas på hjälp med identifieringen:)

Kalinichta!

Källa: ANAVASI HikingMapsTopo 25.Psiloritis.www.mountains.gr