Rekordår för fjällrävarna i Härjedalen och Jämtand

2015 har blivit ett rekordår för fjällrävarna i Jämtland och Härjedalen. Det visar inventeringarna som pågår, i fjällmassivet Helags har 29 valpkullar registrerats och 8 stycken i Stekenjokk.
– Det här är otroligt roligt, säger naturbevakaren Lars Liljemark på Länsstyrelsen Jämtlands län.

Foto: Lars Liljemark, Länsstyrelsen Jämtlands län

Från att ha varit på gränsen till utrotning för 15 år sedan, har fjällrävarna återhämtat sig mycket bra.  Antalet kullar har mångdubblats bland annat tack vare ett flerårigt, svenskt-norskt samarbete.

År 2001 då länet hade ett riktigt bra lämmelår, fanns det 2 kullar i Helagsområdet. Det senaste riktigt bra lämmelåret, 2011, fanns det 27 kullar i samma område.

– Vi har på en 10-årsperiod lyckats mer än tiodubbla antalet fjällrävar i Helagsområdet. Dessutom har många fjällrävar födda i Helags vandrat ut till andra fjällområden i Skandinavien som norska Dovrefjäll och Sösjö- och Offerdalsfjällen i Sverige. Det berättar Lars Liljemark som arbetar som naturbevakare på Länsstyrelsen i Östersund.

Naturbevakarnas arbete med fjällrävarna sker främst genom utfodring av torrfoder och hundmat under sommaren. Det läggs i foderautomater vid bebodda lyor. Vintertid körs slaktrester och trafikdödade älgar ut. Även veterinärbesiktade slaktrester från renar används.

I Jämtlands län finns drygt 50 foderautomater på fjället. Oftast står de i närheten av bebodda fjällrävslyor. Varje automat fylls med 150 kilo hundfoder per år så drygt 7 ton levereras och läggs ut, ett arbete som är extra viktigt de år det inte finns mycket sork och lämmel.

– Kostnaden för detta uppgår till dryga 100 000 kronor per år men varierar från år till år, berättar Lars.

Svenska Turistföreningen, STF, bidrar också till fjällrävarnas överlevnad. Det sker genom att Helags fjällstation har guidade turer till en bebodd fjällrävslya.  Pengar som de får in på det köper Länsstyrelsen foder för. 2014 blev summan 50 000 kronor.

Även Världsnaturfonden, WWF, bidrar med pengar varje år, något som självklart uppskattas av naturbevakarna.

Naturbevakarnas insats avgörande

– Utan naturbevakarnas insatser hade vi inte alls nått lika långt i arbetet med att rädda fjällräven som art, säger Tom Arnbom, naturvårdsexpert på WWF. Nu måste vi säkerställa att fjällrävarna överlever vintern. Därför kommer vi att starta en insamling i augusti i WWF:s regi så att medel finns för mat för fjällrävarna till vintern.

En annan åtgärd som naturbevakarna gör är att genom jakt minska antalet rödrävar på kalfjället. Lars Liljemark berättar att rödräven tränger undan den hälften så stora fjällräven från de bästa områdena och tar över lyorna och boplatserna. Dessutom kan rödrävar vara smittbärare av rävskabb och det händer också att de dödar fjällrävar.

Arbetet med att rädda fjällräven tar mycket tid – och planering. Länsstyrelsen Jämtlands län lägger cirka 500 timmar i år, en summa som bara räcker till utfodringen. Timmarna är fördelade på 10 naturbevakare plus en extra rödrävsjägare i ett av fjällmassiven.

– Man måste jobba både effektivt och lite ideellt. Vi kombinerar annat jobb, exempelvis ledarbete, med fjällrävsarbetet. Det gäller att se till att alltid ha med sig rävmat i skoterkälken när man ska göra andra jobb på fjället. Likadant är det med rödrävsjakten. Man får ha med sig bössan för säkerhets skull om man skulle råka få syn på rödräv när man ändå är ute, berättar Lars.

Vad betyder det att ni jobbar ideellt?

– Man blir nästan religiös när man får uppleva detta djur på nära håll. Därför blir det helt enkelt så att många av oss naturbevakare med stort intresse för fjällrävarna även lägger ner mycket egen tid på fjällrävarna, fritid helt enkelt.