Om att paddla

Om att paddla

mest om kajakfärd dock.

av Karin Mentzing

Jag säger som Johan Wagner, som i sin tur citerade Zappfe (i hans fall gällde det dock bergsklättring)

"Paddling är som livet för övrigt, helt utan egentlig mening"

Ja, det är ju en sorts sanning….
Men kanske är det just det "meningslösa" som gör paddlingen så härlig? Att göra något bara för sitt eget höga nöjes skull. Och egentligen är det väl just det som är meningsfullt, även om det inte var så Luther hade tänkt sig…? Så se till att du har kul när du paddlar! Prova på det som du tycker verkar skoj att kunna, oavsett vad andra säger!

Tyvärr florerar det –åtminstone på en del håll inom kajakfärdskretsar- en del myter, som t.ex. att eskimåsväng skulle vara någon sorts överkurs som man inte alls behöver lära sig. Nä, man behöver naturligtvis inte lära sig någonting härilivet, men det är kul att lära sig nya saker, det stärker självkänslan och det öppnar nya möjligheter.

Börjar du –likt t.ex. Jim Danielsson- att paddla när du är uppemot 50-års åldern eller över, så kommer det troligen att ta dig lite längre tid att lära nya saker, än det gör för en 20-åring. Men jag kan intyga att tiden går fort när man har roligt! Och när du börjar lära dig lite mer, så vill du säkert testa att tänja en aning på dina gränser. Det är spännande och det styrker självkänslan ytterligare när man klarar det "omöjliga".

Detta "omöjliga" är ju också väldigt olika från person till person, vad det innebär. För någon kan det vara att paddla över en ocean, för någon annan att ge sig ut ensam vid hemmabryggan för första gången. Det är ovesäntligt vilket, bara det får dig att känna glädje och stolthet.

Nä, låt aldrig någon hindra dig att lära dig det du känner dig nyfiken på och låt heller aldrig någon fnysa och tycka att "det var väl inget, då skulle du se när jag…."

Att paddla kajak ute i skärgård och hav kan vara så många olika saker, och det är en del av det fantastiska med denna sysselsättning. Alla möjligheterna. Man kan paddla långt och länge, eller man kan stanna hela dagen på en vacker ö, strosa runt, läsa en bok, ta kajaken på en kort sväng och komma tillbaka. Det är olika sorts njutningar och man kan variera dessa i det oändliga.

Själva paddlingen är ofta väldigt meditativ. Det är ett enformigt arbete kroppen utför och tankarna kan vandra fritt där mellan himmel och hav.

Paddlingen kan också vara en liten upptäcktsresa in bland kobbar och skär, med nya överraskningar bakom varje sten, eller det kan vara en yster lek i fräsande bränningar.

Inget sätt är fel, inget är bättre eller sämre än det andra, så utnyttja möjligheterna och variera din paddling!

Var nyfiken, se dig omkring och upptäck hur andra kajakister bär sig åt med det ena och det andra, det ger inspiration och nya idéer.

Jag önskar dig många fina turer i kajaken!