Efter att ha ändrat vandringsplanerna så innebar det att denna dag skulle ägnas åt enbart fiske. I och med att en stor del av syftet med resan var att fiska så kändes det som ett riktigt beslut att ta efter den tuffa inledningsdagen. Kvällen innan hade blivit ganska sen och därför blev det en liten sovmorgon vilket innebar revelj omkring halv nio. Morgonen bjöd på vackert väder och det såg ut att bli en fin dag (en fin dag för människan däremot en sämre dag för rödingfiskaren). Att fiska röding i strålande solsken är sällan en lyckad kombination men vädret går ju inte att påverka och att klaga över att solen skiner i fjällen kändes inte riktigt rätt.

Frukosten intogs i ett stilla tempo, vi hade ju inte direkt bråttom att testa fisket. Skulle vi få fisk tidigt på dagen så skulle vi ju ändå få släppa tillbaks dem i och med solskenet annars skulle fisken vara förstörd innan middagen. Vitsen med fjällfisket är ju bland annat att få äta purfärsk fisk när den är som allra godast. Vi hade gjort en kortare rekognoscering kvällen före och konstaterat att Övre Sölvskardvatnet såg betydligt trevligare ut än Nedre så det var uppströms kosan skulle gå.

Solskensfiske på förmiddagen 

Eftersom Övre Sölvskardvatnet är en stor och djup sjö så lämnades våra nätta flugfiskeutrustningar vid tältet till förmån för haspelutrustningen. I och för sig ganska nätta grejer där också, UL-fiske är oftast rätta melodin i fjällen. Vi travade iväg upp mot sjön med sikte på den norra sidan. Planen för dagen var att gå norra sidan först, runda den östra kanten och sedan ta den södra sidan tillbaks. Sjön är ungefär 1,5km lång så hela slingan blir omkring 5km.

Vädret var som sagt bra och sikten i vattnet var alldeles förträfflig med otroligt klart och fint vatten. Vi såg en del mindre vak och hade en del lättare napp under förmiddagen men inget som fick oss att känna den där sköna nerven som man är ute efter när man fiskar. Alltid när vi är iväg brukar vi leta efter badstenar som det går att hoppa från om man behöver ta ett bad. Denna sjö bjöd på en massa fina badstenar men att vi skulle hitta rena badklippor trodde vi inte. Efter bara ett par hundra meter längs den norra stranden fanns det en klippa som stupade rakt ner i vattnet. När man satte sig på klippan närmast vattnet så var det ungefär 2 meter ner till vattenytan och efter lodande konstaterade jag att det var minst 7 meter ner till bottnen. Helt otrolig badsten med andra ord!

"Badklippan" i centrum av bilden

Fisket gick trögt men vädret var fint så kring tolvtiden blev det lunch ute på en udde som sticker ut till mitten av sjön. Efter lunchen blev det rast och vila och ganska snart hade vi somnat i den varma sommarsolen. Två timmar senare vaknade vi upp ur vår "koma" och packade ihop lunchattiraljerna för fortsatt fiske. Vi testade lite här och där men utan resultat. Lite större fiskar började göra entré med vak men de var alldeles för långt ut i sjön för att vi skulle kunna nå med våra lätta grejor. Tyvärr är det ju ett dilemma med fiske under varma sommardagar att fiskarna ofta går långt ut och skyggar för det mesta.

Stenigt landskap även runt sjön 

Svante byter bete. Ragotoppen skymtar i mitten. 

Men vi var egentligen inte så värst oroliga i alla fall, dagen var långt ifrån slut och normalt sett så är det tidigt på morgonen eller kvällar som de bästa chanserna ges under fjällfisket. Längs i princip hela sjön såg vi nästan inga spår efter människor, normalt sett brukar det finnas små stigar längs strandkanterna där fiskare gått men denna sjö var fri från stigar. Det är alltid roligt att gå omkring och känna att man kanske är först på en plats även om det egentligen inte är så troligt i dessa tider. Första tecknet på mänsklig närvaro fann vi på den södra sidan uppe på en kulle där vi hittade rester efter 2 stekta rödingar. Tyvärr var det riktigt små rödingar så hoppet om att få en riktig matfisk sjönk litegrann efter den upptäckten. 

Svante djupt koncentrerad

Vi gav dock inte upp och fortsatte hela den södra sidan och vände upp mot utloppet där vi skulle vada över jåkken för att komma över på rätt sida. Trots att vi fiskat hela norra och södra sidan så hade vi fortfarande inte fått något av värde. Skulle vi verkligen få gå tomhänta hem? Det hade aldrig hänt förut och vi började känna av desperationen från 1999 när vi också befann oss vid en norsk rödingsjö. Då hade vi precis börjat vänja oss vid tanken på potatismos och hårdbröd när jag fick upp en röding på 1,8kg. Men det var som sagt var en annan resa, detta var här och nu och fisk skulle vi ha till middagen på ett eller annat sätt.

Inloppet i öster 

Vid den västra stranden, som är ett par hundra meter lång, finns det ett par mindre uddar som sticker ut i sjön. Vi parkerad på varsin udde och började gå igenom betessortimentet en sista gång. Vad skulle man kunna använda för att lura rödingarna? De lite större rödingvaken som varit längre ut hade sakta men säkert krupit närmare under eftermiddagen och nu framåt middagstid så var dom inom kastavstånd. Men vad ville dom ha?

Jag hittade en gammal Droppen i min låda som fick bli mitt hemliga vapen men jag hann inte ens börja innan Svante ropade att nu var det fisk på. Ganska snabbt sprattlade en fin röding på stranden. Ingen rekordfisk direkt och med sina 30cm skulle den inte ha varit godkänd i de flesta svenska vatten men som tur var har norrmännen en helt annan syn på fiske efter dessa typer av fiskar. Jag testade med min Droppen men utan resultat. Kort därefter skrek Svante att det var mer fisk på gång och snart hade han en likadan röding uppe. Middagen var därmed räddad men hur var det med min fiskeära, skulle jag bli utan fisk?

Men jag behövde inte vara nervös alltför länge utan fick snart upp en röding i ungefär samma storlek som Svantes och med en trippel 30-centimetersrödingar så kände vi oss ganska nöjda. Det verkade som att rödingarna känt samma sak för nu flyttades vaken ut igen utom kasthåll. Klockan var nu ganska sent och magen kurrade ganska högt. Vi vadade jåkken och gick ner till tältet för att fixa middag.

Medan Svante förberedde rödingarna så förberedde jag efterrätten. Till middag blev det potatismos och stekt röding som vi bara grovfileat. Efterrätten bestod av "äppelpaj" och vaniljsås. Blötlagda torkade äppelbitar och förberedd smulpaj steks i stekpannan och det blev en bra avrundning på en bra middag och en riktigt bra dag.

 
Äntligen fiskmiddag på gång.....

Fortsättning följer......