Efter en stund tystnar prasslet och ut i månstrimman kommer på ljudlösa små tassar en liten skogsmus. Den springer snabbt fram till sovsäcken. ”Du skulle bara våga ta dig en tugga av min dyra Mountain Equipment” tänker jag innan den tar ett skutt upp. Men tydligen blir den paff över det fluffiga underlaget så i nästa bråkdel skuttar den bakåt igen och tassar sen in i mörkret mot mig.

Innan jag fortsätter ska jag först ”ursäkta” mig lite för att jag varit så frånvarnade här en tid. Mitt Utsidande har släpat efter. Plötsligt inser man att man inte hänger med. Altför många fina artiklar och blogginlägg ligger olästa. Ett styng av dåligt samvete smyger sig på.

Som tur är, var jag och min fru så naiva att vi inte satsade på något centralvärmesystem när vi renoverade vårt gamla hus. Så nu måste jag under en stor del av året börja varje morgon med att tända två brasor, en i kaminen och en i vedspisen i köket.