Nu börjar höjden kännas! Frukosten fick intas på ren vilja, ingen vidare matlust, men annars inga problem. Däremot märktes det genast då stigningarna började, att det krävs många fler andetag för att försörja sig med syre. Dagen började beskedligt med ganska flack stig i någon timme fram tills vi kom till en lång Mani-wall (en mur med staplade stenar med inristade buddhistiska böner) och en bro över en anslutande mindre flod.  Efter denna började en envist klättrande sick-sack-stig uppför branten till Ghyaru där vi pustade ut med en kopp citronte på utkikspunkten, som gav lön för mödan. Kallt! Dunjackan fick vara på en stund efter detta stopp. Stigen fortsatte på bergssidan upp och ner, men nu utan någon ”netto-stigning”.  Blicken planade ut över boskap och fält under oss, och på bergstopparna på andra sidan floddalen. Vädret började mulna på nu strax före lunchtid, och jag började fundera på vart vi skulle ta vägen om det skulle börja storma. Vid ankomst till Ngawal började små snöflingor falla, och det kändes bitande kallt, men var antagligen inte kallare än kanske -4-5. Hotellrummet var fint med fönster åt två håll, men för att hålla värmen packade jag efter lunchen in mig i dubbla filtar, sovsäck, dunjacka, mössa och vantar med min bok i sängen. Gick bara ut en liten foto-promenad i den alldeles tysta snötäckta byn, och det verkade som att alla krupit in så gott de kunnat, för de enda jag träffade var någon enstaka turist, och så tyst iakttagande hästar, kossor och en och annan hund. Detta var den enda lodgen utan värme i matrummet, och jag retirerade efter ett par timmar i mitt kylslagna rum till ett hörn i köket där jag tittade på då middag lagades över öppen eld (inne).  Lodgen var i ö fylld av två stora franska grupper, en från UCPA, och så ngt annat trekkingföretag, och jag förstod därmed inte ett ord av vad som sas. I köket blev jag bjuden på en liten skvätt nepalesisk rom, inte helt fel! Efter middagen blev det sedvanlig tidig säng vid 19-snåret inpackad i alla varma kläder, och jag sov som en stock efter att fransmännen avslutat sitt kortspel i rummet ovanför vid 20-tiden.. Har jag sagt att ljudisolering är ngt väldigt sällsynt på denna led?

Chame (2670möh) - Pisang (3200möh).

(Redigerat inlägg efter hemkomst)

Qatar-flygning via Doha, en smula pappersexcersis i ankomsthallen, men förvånansvärt smidig visum-procedur. Växla gick också bra; mina usd var värda c:a 97 Nepal-rupies (nrs) styck, medan en svensk krona var värd 14,50nrs. 

2.5 dagar kvar till avfärd. Har jag förberett mig nog? Inte riktigt tränat så hårt som jag tänkte mig. Tagit nästan alla vaccin som jag föresatt mig. Inhandlat nästan alla prylar som jag tänkt mig att jag behöver. Vad behöver man då? Otaliga bloggar och reseberättelser har jag läst. Och så en massa egna frilufts-äventyrs-erfarenheter förstås. Men aldrig tidigare på hög höjd, aldrig tidigare ensamvandring- aldrig tidigare LÅNG vandring! och aldrig tidigare Himalaya. Jag ryser lite av välbehag när jag tänker på att jag ska få vandra där det kanske, KANSKE! har tassat en snöleopard..