Vandringen i Sarek tänkte jag denna gång göra själv, då min vandringskompis Johan inte hade möjlighet att följa med denna gång. Jag har vandrat själv tidigare, så det här är inte första gången.
Jag älskar fjällen och försöker fjällvandra regelbundet. Mina fötter gillar obanat...pga Mortons neurom.
Användarnamn: TottemanIntressen: Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Långfärdsskridsko, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Allt som tar tid och utmanar...
26 augusti – avresedag
Det var äntligen dags för resan till Sareks nationalpark där jag har tänkt att gå obanat i södra Rapadalen och spana efter älg och björn. Sareksälgarna är mytomspunna och imponerande stora, och jag hoppades på att få se dem. Jag hade tittat i böcker om Sarek och sett bilder på älgarna. Sådana älgar skulle jag också vilja se.
21 juli - lite Sarekfunderingar
Kan det vara så att ju mer man söker desto mer finner man? Kanske det...
I vilket fall som helst så ska jag till Sarek i slutet av augusti, och kommer att ha tolv hela dagar att göra vad jag vill i den fantastiska nationalparken.
Jag vet några saker:
1. Jag börjar och avslutar vandringen i Kvikkjokk
2. Jag ska till södra Rapadalen
3. Jag ska upp på Tjahkelij
Mer än så vet jag inte just nu, vilket känns väldigt befriande.
Jag kanske får se detta...vem vet:
Som sagt...spännande och roligt att planera.
Jag skriver lite mer senare, innan jag drar iväg.
31 juli – tillbaka till Vålådalens fjällstation
Jag vaknade tidigt igen. Dags att ta lite bilder på den tidiga morgonen.
Det finns en sak som jag tycker väldigt mycket om när jag är utomhus, och det är ljuset vid soluppgång och solnedgång. Ljuset, tillsammans med tystnaden. Det är magiskt.
30 juli - Förbi Stensdalsstugorna
Jag sov riktigt gott och vaknade tidigt på min födelsedag. Hipp, hipp, hurrra för mig! Jag stack ut huvudet ur tältöppningen och såg att solen lyste så fint på topparna. Klockan var inte mer än 04.30, och jag steg upp och slog en båge. Tog några bilder, sedan in i tältet igen.
29 juli - Västra Bunnerstöten
Jag blåste aldrig upp liggunderlaget inför natten. Det funkade rätt bra ändå. När jag vaknade, strax före kl 04.30 så var allt lugnt. Jag stack ut huvudet och mötte den tidiga morgonen. Synen var härlig. Jag var tvungen att gå ut och möta detta.