I Min Karta står namnet Ráhpajåhkå för flödet nedanför Skarja och en bit söderut för att sedan byta namn till Ráhpaädno. Vad är bakgrunden till skiftet från jåhkå till ädno? Axel Hamberg kallar hela sträckan Rapaälven och skrev i sin lilla röda:
Rapadalen eller Rapavuobme (= Rapaskogen på lapska) sträcker sig lika långt som Rapaälven (= Rapaätno). Man torde lämpligen kunna lägga den övre gränsen vid det branta fallet nedanför Akajokks inflöde i Kuoperjokk. Därifrån sträcker sig dalen till Laitaure.
I Laponia skrivs: ”Dalgången brukar kallas för Sareks pulsåder. På samiska heter den Ráhpavuobme på svenska känd som Rapadalen.”. Men vuobme betyder ju skog.
Svante Lundgren skriver i sin bok ”Sarek: Färder och iakttagelser i fjällen mellan luleälvarna”:
Man kan undra varför Rapadalen inte heter Rapavagge på ordentlig lapska. Sannolikt är det björkskogens fel. För dess skull glömde lapparna, då de fordomdags flyttade igenom här, att det var en vagge stigen följde. De var ständigt invärvda i ett grönt trassel, och de fick ständigt röja för att hindra stigens lilla slingrande spricka i vegetationen att klämmas samman av det allerstädes uppträngande björkslyet. Och de talade bara om Rapavuobme, ibland också Skårkas, där det gamla rengärdet av sten var byggt mellan bergsbranten och älven. Men något kollektivnamn för det fem mil långa dalföret hade de inte.
Enligt Svante Lundgren kan Ráhpavuobme inte likställas med Rapadalen. Men hur långt sträcker sig Ráhpavuobme? Bernt Jansson skriver i Trekkingpath: ”De översta delarna av Rahpavuobme når ungefär hit i jämnhöjd med Pielavaratj.”. Detta stämmer väl överens med markeringen av skog i Min Karta. Tyvärr är Bielavárásj felaktigt utsatt i Min Karta, den ligger här: https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v1.0/?e=618488&n=7471966&z=11&mapprofile=karta&background=1&boundaries=false.
Jag slogs då av tanken – tänk om Ráhpajåhkå byter namn till Ráhpaädno vid gränsen för Ráhpavuobme? Då skulle allt stämma och vi skulle skilja mellan samernas skog och ”vår” Rapadal.
I VISS (VattenInformationssystem Sverige) finns information om vattendragen. Här är vattenkartan för området:
Det går att fastställa var, enligt VISS, Ráhpajåhkå byter namn till Ráhpaädno. Här slutar Ráhpajåhkå (den ljusblå linjen).
Och här börjar Ráhpaädno.
VNAMN står för vattendragsnamn. Det är det namn vattendraget har vid mynningen. RNAMN står för rinnsträckenamn. Ráhpajåhkå är alltså enligt VISS rinnsträckan från sammanflödet Smájlajjåhkå och Guopperjåhkå ända ned till där jåhken svänger åt öster. Precis här: https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v1.0/?e=618355&n=7464755&z=11&mapprofile=karta&background=1&boundaries=false. Så Ráhpajåhkå byter inte namn till Ráhpaädno vid gränsen för Ráhpavuobme. Här börjar Rapadalen och långt ned i bild slutar Ráhpavuobme.
En annan dal man skulle kunnat vänta sig samma namnfenomen är ju Njoatsosvágge. Men ingen vuobme står att finna annat än längst upp - Vuobmegiehtje (=skogens slut).
Amma Grufvisar berättade att allt landet öst om Högfjällen der lapparne hade sina höstvisten kallades Tjärrolanta det omfattade i trakten Kabbla, Rittakvoubme den låga delen af Pårtefjället Subbatvoubme, Rapavoubme ända till Vassjabäcken.
Enligt Amma slutar alltså Ráhpavuobme redan vid Rapaselets ände. Min ”argumentation” är mer primitiv, jag utgår från att kartans uppgifter om ”Skog av fjälltyp” är korrekt. Om vuobme ska tolkas som skog når Ráhpavuobme inte upp till Rapadalens början.
Så artikeln. Som jag fattar är den om var ett vattendrag byter namn och var Rapadalens gräns ligger. Tanken är att dalgränsen är kopplad platsen för namnbytet.
Det samiska namnskiftet på vattendraget beror på att en egenskap hos Rapaädnos strandkant ändras. Den går från att vara skogbevuxen till något annat. Där ligger den samiska gränsen för Rapadalen. Det svenska namnskiftet beror på att en egenskap hos själva vattendraget ändras. Rapajåhkå får ett såpass stort tillflöde från bifloden Sarvesjåhkå att vattendraget kan sägas ändras från en å till en älv. Så verkar kartritarna tänkt. Och där ligger den svenska gränsen för Rapadalen.
Är det så man skall tänka? Isf tycker jag att den samiska dalgränsen är bättre placerad än den svenska. Jag vet inte men dalen verkar också ändra karaktär ungefär där. Enligt kartan är den rejält bredare. Ett brett skaft på ett Y vars ena gren är den smalare Rapadalen.
Men kartmyndigheten (Lantmäteriet) brukar inte fästa något avseende vid förändringar på land (bortanför strandkanterna) vid namnändringar av ett vattendrags delar. Namnändringar brukar förekomma efter ett vattendrags passage genom en sjö eller där ett annat större vattendrag ansluter (i det här fallet Sarvesjåhkå).
En viss förståelse kan man ha för de samiska aspekterna på namngivningen eftersom nästan alla naturobjekt i fjällen har samiska namn. Men här rör det sig om en "hydrologisk princip" och om den ska vara annorlunda i samiska områden än i övriga Sverige? Namnen på vattendragets delar är ju fortfarande samiska oavsett var namnbytet sker.
Samtidigt är det naturligtvis kulturgeografiskt intressant att känna till hur samerna tänkte kring namngivningsfrågor, även om en del blir tolkningar av oklara källor.
En dalgång genom vilken Ráhpaädno rinner i Jokkmokks kommun, Lappland, Norrbottens län. Dalen kan sägas börja vid myrområdet Skárjja mitt i Sarek-massivet och mynna ut i ett deltaland som avslutas med sjön Lájtávrre.
Namngivningen i Min Karta och i RNAMN i VISS borde innebära att gränsen för Ráhpavuobme går vid Ráhpaädnos början. Det vi kallar övre Rapadalen ingår då inte i Ráhpavuobme. Min slutsats tidigare att Ráhpajåhkå inte byter namn till Ráhpaädno vid gränsen för Ráhpavuobme är felaktig. Namnbytet sker vid denna gräns och ”likställningen mellan Ráhpavuobme med Rapadalen kan ifrågasättas”.
Lantmäteriet säger sig eftersträva att så långt som möjligt återge det lokala bruket av ortnamn och för minoritetsspråkens ortnamn i synnerhet. Här ett exempel på hur hanteringen kan gå till när ett beslut fattas om ett ortnamn:
Lantmäteriet har remitterat ärendet för yttrande till Sametinget som har kontrollerat namnet mot samisktalande inom Jåhkagaska tjiellde vilka bekräftar att namnet brukas än idag för vattenfallet. Mot denna bakgrund, samt att namnet även bekräftas av äldre upptecknade uppgifter och kartor, önskar Sametinget att ortnamnet Sjielmagårttje återinförs med korrekt lulesamisk stavning och placering i Lantmäteriets grundläggande geodata samt på de allmänna kartorna.
Jag kanske är petig och frågan om likställningen Ráhpavuobme/Rapadalen relativt ointressant. För mig ger de samiska namnen en fördjupad mening åt detta kulturlandskap.
Men om de får för sig att tycka att även Jokkmokks Kronoöverloppsmark norr om Padjelanta ska ingå i Padjelanta av kulturhistoriska skäl så blir det nog stopp pga äganderättsförhållanden. Dvs Sametinget får rumstera om på kartan så länge det inte kostar något. :-)