Rockar livet i Annelistyle.

Användarnamn: Anneli

Intressen:

Mer på profilsidan


Ett liv som professionell äventyrare 2013

Halloj. Jag har fått lite mejl mm sista tiden som frågar vad som händer, jag är ganska tyst här och ja, vad är på gång, hallå!?

Ja, hallå! Så här ser det ut i och kring februari 2013.

Annelistyle rules!

Okej. Jag gör det jag gör för att jag gillar det. Jag tycker om att ränna i bergen, jag tycker om att resa, jag tycker om lite av varje. Och det är därför jag gör det. Jag är konfigurerad så att jag inte bryr mig så värst vad andra tycker om det jag gör, eller varför jag gör det eller what ever. Jag har alltid kört mitt eget race.


En polare frågade vilken topp jag tältade på sist. Toppen av Hammarbybacken i augusti sa jag. Haha, kul men nä, på riktgt alltså, riktigt berg. Jaha, ja, det var Åreskutan i våras. Men nä, på riktigt! Jaha, det var världsrekordtopptältningen på Muztagh Ata förra sommaren då. Haha, så kul exempel på att göra något just för att man gillar det, jag fattade inte alls det här med vad som är på riktigt!! Jag var ju på Hammarbybacken i tre nätter, det var ju asballt!

För några år sedan träffade jag min lärare som jag hade i första klass. Jag frågade hur hon mindes mig. Hennes svar var att du var inte som andra. Du hängde inte med någon speciell. Så sant. Jag var inte som andra och jag hängde inte med någon speciell. För jag körde mitt eget race, gjorde det jag gillade, hängde med den jag gillade att hänga med där och då, har aldrig varit direkt med i någon grupp, var aldrig punkare eller syntare eller breakdansare i tonåren, jag lyssnade på vad jag gillade och hängde med de jag gillade, punkare, syntare, breakdansare. That´s it. Jag är sån. Har alltid varit sån. Kanske på både gott och ont men oavsett så är det sån jag är. Och det går inte att tvätta ur.


Bara ensam? Nä, inte alls!! Men jag vill inte vara del av en grupp, jag vill rocka med alla!!

Så när jag reser så gör jag som jag vill. Ofta fixar jag allt själv, jag trivs bra så. Känner mig så trygg inombords att det inte spelar någon roll var jag är i världen, kan ta dagen som den kommer. Det trivs jag med. Gillar bekväma resor också, gotteresor, bara ha det bra och njuta. Härligt det med.

Woho. Väggarna på Ola Skinnarmos lodge i Sälen. Han och jag är gamla skolkamrater och jag hänger fortfarande med hans syrra. Jag och Ola är väldigt olika som äventyrare och jag är helt ointresserad av att gå in i en diskussion vem som är äkta äventyrare eller tuffing eller what ever. Jag kör min stil och Ola kör sin stil och respekt is the shit!

Under många år reste jag utan kamera. Jag tyckte att upplevelsen blev bättre om jag inte hade kameran med, möten med mäniskor blev bättre om jag inte fotograferade dem, jag såg världen på ett helt annat sätt om jag var fri i sinnet, ingen kamera som kunde distrahera min uppmärksamhet, ingen fåfänga eller troféjakt som bilder kan bli. Bara driva runt, uppleva och ha kul och få fina möten med människor. Det var större än att kunna se bilderna efteråt. Jag tycker fortfarande bäst om att resa utan kamera men det finns andra värden som har kommit med in i bilden.

Årets Äventyrare blir socialporr

Malou von Sivers gör socialporr av Anneli Wester i Efter Tio.

Så här skrev jag på min facebook efteråt. Jag har justerat det lite. 

Det hände något i tv i går som jag tänkte att jag lämnar direkt och bara går vidare. Men nu när jag har sovit på saken så tycker jag att det är ett viktigt problem att lyfta fram.

Jag har inget betalt för att vara med i ett sånt här program. Min betalning får bli att jag får möjlighet att lyfta fram något jag tycker är viktigt.

Jag hade ett krav som handlade om ramar för samtalet. Det var att vi inte skulle fokusera på problemen utan på vägen tillbaka. Jag krävde att vi skulle börja att prata om vad jag gör i bergen. Vitsen med det är att jag vill att tittarna ska få det som ett första intryck. Sedan går vi in på det trasiga men inte mer än vad som behövs för att positionera utgångsläget inför att jag sedan börjar min väg tillbaka, och det är där fokus ligger. Att jag berättar om hur jag tänkte och hur det tog mig framåt.

Programmet har många daglediga tittare och många av dem är säkert arbetslösa eller sjukskrivna. Då blir det något positivt för tittaren. De får med sig verktyg att förändra sin egen situation, osv. Att bara prata elände är inget som ger något konstruktivt eller positivt för tittaren.

Dessutom vill jag inte prata om de trasiga åren som om jag är ett offer. Jag vill göra det på ett konstruktivt sätt som kan leda till förändring. Jag kan t.ex. tänka mig att prata om brister i sjukvården och vad som behöver förändras men Efter tio är inte rätt forum för satt prata om det på ett seriöst sätt.

The Skycamper har landat!

Hallå, Anneli här, hemma från Pakistan! Jag vet inte i vilken ände jag ska börja, vilken sommar, vilken sjuheslikes jäkla sommar!!! Den roligaste sommaren i hela mitt liv, och aldrig har en resa förändrat mig som människa så mycket som den här. Detta trots att jag inte kom en endaste meter över baslägerhöjd. Utan tvekan, den som har roligast vinner!

Äventyr och media

Haha, hur man än gör så har man i alla fall änden bak. Jag har ju i många år legat lågt med media. Jag vet ju att min historia passar utmärkt i media och ibland har media fått nys om den men i alla år har jag sagt nej. Ibland nja, men det har alltid slutat med nej. Som tur är. Några grejer var på gång men urk, det hade inte blivit varken bra eller konstruktivt. Med hjälp av goda vänners råd så blev det nej.

Jag har inte haft för avsikt att ta min historia med mig i graven men jag har ingen anledning att ha bråttom. Så det har varit många nej genom åren. Det finns naturligtvis en tanke bakom. Efter förra årets världsrekord var en polare på mig och sa att jag var tvungen att skicka ut pressmedelande. Haha, sa jag, nej, det är inte min grej. Hon var på och till slut blev det ett som gick ut till några tidningar. Det blev ett porträtt i Outside och japp, sen var bollen i rullning.

Så nu har jag börjat säga ja, och tänkte att det kan bli några ja till framöver. Och jodå, fortfarande mycket nej. Sans och balans. Men nu finns det tre artiklar på Ica samtidigt. Radion står på tur nästa vecka, har för mig det är på lördag kl. 13.30 i P1, TV ringde i går, lustigt nog när jag satt i en massagestol och fick be dem återkomma - haha, glassigt värre! Och utlandet har börjat hojta. Jag är rent av lite småhet. Men jag tar det lite lagom. Man kan väl säga att jag ligger i mediaträning. Inte helt lätt och lite nervöst. Och själva media ska ju också hanteras. Sannerligen inte lätt det heller. Framöver tänker jag mig väl hellre kvalitet än kvantitet. 
  

                       
Så nu börjar det komma reaktioner. Jag var lite nervös för hur jag skulle reagera på det här, om jag skulle bli alldeles för stressad, rent av må dåligt osv. Men det går bra än så länge, ta i trä. Verkar ha intagit en ganska avslappnad relation till det hela.

Det mesta är ju naturligtvis positivt och är reaktioner på själva artiklarna. Framför allt artikeln i magasinet Filter som är ute nu har gett mycket reaktioner. Sen finns det andra sorters reaktioner. Roligast är folk som ska analysera varför man gör det ena med det tredje. Det här är intressant. Hjälp vad mycket det går att ha åsikter om. Hjälp vad det går att mala på. Och hjälp vad man kan vara ute och cykla. Hahaha! Ja, ibland kan jag inte låta bli att skratta. Inte bara åt själva kommentarerna, utan mest åt hur vi människor är. Antar att det kommer en dag då skrattet förvandlas till gråt och hur jag förmår hanterar det får jag se då.


Undrar vem som vet bäst om varför jag gör det jag gör och varför jag gillar det jag gillar och vad sjutton det går ut på. En sak är då säker, ibland är saker och ting på ett sätt som man inte har tänkt på.

Jag gör så att jag samlar på reaktionerna. Då tänker jag inte främst på sånt jag får mig tillsänt i mejl eller som kommentarer till min blogg eller artiklar, utan främst sånt som jag bara råkar snubbla över på internet eller what ever. Jag sitter inte och letar men när jag ser något som är lite extra på nåt vänster så försöker jag spara det och så kanske det kan bli en kul bok eller nåt av det framöver. Jag antar att boken kommer att kunna delas in i olika kapitel, ett om varför jag håller på med äventyr, ett om hur jag är, osv. Kan bli hur kul som helst.

Så ser du något extra kul, eller för all del okul också, så skicka det gärna till mig. För att det här inte ska bli en anslagstavla för dråpliga analyser så skicka det som meddelande eller mejl, lägg helst inte upp länkar här, snälla, respekt för varandra rules!
________________________
För er som undrar vem jag är, här finns en fantastiskt välskriven artikeln om min bakgrund i det ansedda Magasinet Filter. Jag måste varna, det är starkt!

Här har ni min engelska facebooksida
Här är min privata svenska facebook, där går det bra att följa mig.  
Och här har ni min hemsida. Där kommer snart nytt, heja!
________________________  

Sida: Första Föreg. 1 2 3 Nästa Sista 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.