Kälberget
Beskrivning
Läge och landskap
Kälberget är beläget ca 30 km sydsydost om Dorotea på gränsen till Västernorrlands och Jämtlands län. Området omfattar Kälbergets två toppar och deras ostsluttningar. Terrängen är kuperad och längst i öster är sluttningen riktigt brant med inslag av lodytor. I norr dominerar den stora öppna myren Källbergs-Stormyran som fick klass 3 i Våtmarksinventeringen. I norr gränsar området mot en skogsbilväg vilket gör området lättillgängligt. Höjden över havet varierar från 420 till 590 meter.
Geologi
Jordarterna består av morän och täcket är inom vissa delar tunt med inslag av berg i dagen. På bergets nordvästra sida finns några isälvsrännor som löper mot norr och som bildats av smältvatten vid isavsmältningen.
Skogsmark
Skogen i området består av gammal grannaturskog med inslag av björk och sälg. Det hårda klimatet märks tydligt på bergets övre delar där skogen får karaktären av en höjdlägesgranskog där gott om granar har glesa, tynande eller brutna toppar. Nedanför höjdlägesskogarna finns betydligt mer produktiva miljöer med grov granskog. Det finns allmänt till rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier inom hela området och särskilt rikligt i de norra och centrala delarna. Utöver torrträd och lågor är högstubbar och förrötade träd vanliga. Skogen är mycket rik på hänglavar, främst garnlav och tagellav. I den östra och södra delen är spåren av äldre plockhuggning tydliga. Träden är gamla men beståndet är något glesare och det är längre mellan de döda träden än i övriga delar. Inom området finns också ett fint sumpskogsparti samt ett par hyggen och en ungskog med stora aspkloner.
Våtmarker
Våtmarkerna utgörs av små och medelstora myrar som är utspridda i områdets flacka delar. Den största heter Källbergs-Stormyran och ingick i Våtmarksinventeringen där den fick klass 3. Norra delen är glest skogsbevuxen medan mellersta delen är öppnare och blötare. Källbergs-Stormyran är liksom flertalet andra myrar i området opåverkade av dikning. I områdets sydöstra hörn finns ett dike som påverkat den lilla myren som ligger där.
Naturvårdsarter
Området utgör en mycket lämplig miljö för arter knutna till gammal grannaturskog. Följande naturvårdsarter har påträffats (hotkategori enligt Artdatabankens rödlista 2015 inom parentes där NT = nära hotad och VU = sårbar):
Androdiella pallasii (VU), doftskinn (NT), gammelgransskål (NT), gräns-ticka (NT), harticka (NT), lappticka (VU), ostticka (VU), rosenticka (NT), rynkskinn (VU), stjärntagging (NT), trådticka, ullticka (NT), garnlav (NT), lunglav (NT), skinnlav, stuplav.
Kälberget är beläget ca 30 km sydsydost om Dorotea på gränsen till Västernorrlands och Jämtlands län. Området omfattar Kälbergets två toppar och deras ostsluttningar. Terrängen är kuperad och längst i öster är sluttningen riktigt brant med inslag av lodytor. I norr dominerar den stora öppna myren Källbergs-Stormyran som fick klass 3 i Våtmarksinventeringen. I norr gränsar området mot en skogsbilväg vilket gör området lättillgängligt. Höjden över havet varierar från 420 till 590 meter.
Geologi
Jordarterna består av morän och täcket är inom vissa delar tunt med inslag av berg i dagen. På bergets nordvästra sida finns några isälvsrännor som löper mot norr och som bildats av smältvatten vid isavsmältningen.
Skogsmark
Skogen i området består av gammal grannaturskog med inslag av björk och sälg. Det hårda klimatet märks tydligt på bergets övre delar där skogen får karaktären av en höjdlägesgranskog där gott om granar har glesa, tynande eller brutna toppar. Nedanför höjdlägesskogarna finns betydligt mer produktiva miljöer med grov granskog. Det finns allmänt till rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier inom hela området och särskilt rikligt i de norra och centrala delarna. Utöver torrträd och lågor är högstubbar och förrötade träd vanliga. Skogen är mycket rik på hänglavar, främst garnlav och tagellav. I den östra och södra delen är spåren av äldre plockhuggning tydliga. Träden är gamla men beståndet är något glesare och det är längre mellan de döda träden än i övriga delar. Inom området finns också ett fint sumpskogsparti samt ett par hyggen och en ungskog med stora aspkloner.
Våtmarker
Våtmarkerna utgörs av små och medelstora myrar som är utspridda i områdets flacka delar. Den största heter Källbergs-Stormyran och ingick i Våtmarksinventeringen där den fick klass 3. Norra delen är glest skogsbevuxen medan mellersta delen är öppnare och blötare. Källbergs-Stormyran är liksom flertalet andra myrar i området opåverkade av dikning. I områdets sydöstra hörn finns ett dike som påverkat den lilla myren som ligger där.
Naturvårdsarter
Området utgör en mycket lämplig miljö för arter knutna till gammal grannaturskog. Följande naturvårdsarter har påträffats (hotkategori enligt Artdatabankens rödlista 2015 inom parentes där NT = nära hotad och VU = sårbar):
Androdiella pallasii (VU), doftskinn (NT), gammelgransskål (NT), gräns-ticka (NT), harticka (NT), lappticka (VU), ostticka (VU), rosenticka (NT), rynkskinn (VU), stjärntagging (NT), trådticka, ullticka (NT), garnlav (NT), lunglav (NT), skinnlav, stuplav.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Västerbottens län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
125,69
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
179,16
Areal totalt (hektar)
179,65
(Logga in för att skriva en kommentar)
