% include_once "layout/gps.php" %>
<%beginHead()%>Besöktes först av Per Ytterberg 30/7 2001
Efter att ha förklarat för min svåger vad "korspunktsjakten" var
för något var han genast med på noterna. Nog för att jag kunnat genomföra
detta som en soloexpedition men det är alltid roligare med sällskap.
Måndagen den 30 juli gav vi oss av och styrde mot trakterna av Tierp,
närmare bestämt Strömsbergs bruk och ännu närmare bestämt 1600000-6700000.
Sista delen av vägen var en liten grusväg som slingrade sig fram mellan
gårdarna. En kilometer innan punkten stöter man på den alltför vanliga
förbudsskylten och vägbommen. Visserligen var den öppen men vi stannade
ändå före bommen. Dels gick det bra att parkera och så kunde ju någon komma
på idén att låsa om vi körde in. Längs vägen hade vi kört förbi några
av traktens urinvånare, om det nu inte var sommargäster. Vi skojade en del om
vad de kunde tänkas tro om denna mystiska bil som aldrig tidigare kört på
deras väg. (Man vet väl vad man själv tänker om folk som kör på min väg!)
Vi fortsatte alltså till fots. När vi gått en dryg halvkilometer längs den
spikraka skogsvägen kom vi till ett hygge och jag tänkte att om punkten ligger
där borde vi i alla fall ha god mottagning. GPS:ens pil pekade dock in mot
skogen på andra sidan. Där var det nyligen gallrat och vi fick kliva över
traktorspår, kvistar och grövre grenar som lämnats kvar. När det var knappt
hundra meter kvar blev skogen tätare och våtare. Stövlarna var kvar i bilen
men det hade ni väl kunnat gissa även om jag inte talat om det. Så småningom
kom vi ut i ett riktigt alkärr med träden på små öar. Turligt nog var det
nästan uttorkat. Det gick bra utan stövlar.
Framme vid korspunkten var det inte lika träskaktigt, men det visade sig
vara svårt att få den exakta positionen. Mottagningen var tydligen inte den
bästa. En kort sekund visade min GPS helt rätt men det hann jag inte
fotografera. Ju mer vi försökte korrigera desto värre blev det. Jag fick
nöja mig med en meter fel i nordsydlig riktning.
Naturen runt om själva punkten. Hygget kan anas i den vänstra bilden.
Nästa gång är det nog den här skogen som går...
Efter väl förrättat värv återvände vi till bilen och körde tillbaka
till Strömsbergs bruk för lite turistande och en kopp kaffe. (Den som vill kan
läsa mer om vallonbruken på http://www.vallonbruken.nu
)
Några av husen i Strömsbergs bruk. Järntillverkningen här lades ner
1920. Det lilla huset är faktiskt en stor våg där man vägde järnet. Nu är
det turistinformation enligt "tag själv"-principen. Bland annat kunde
man läsa att det var här som delar av "Den goda viljan" spelades in.
Färden till korspunkten hade gått på stora landsvägen utom de sista
två kilometrarna. Vägen tillbaka tog vi genom skogen på de minsta vägar som
syns på en vanlig bilkarta. Men det var inga obygder! Längs grusvägarna som
var så smala att man verkligen fick hålla åt sig vid möte fanns det
busshållplatser.
Vägen tog oss bland annat förbi ett av mina favoritområden i Uppland,
nämligen Florarna som är ett stort myrområde. Läs mer på Länstyrelsens
webb http://www.c.lst.se (Sida med
"ramar", klicka dig fram till "Natur och miljö".) Vi kunde
också konstatera att det trots torka fanns vatten i Nybroån som kommer från
Finnsjön. Detta vatten rinner vidare mot Lövstabruk och byter så småningom
namn till Forsmarksån. Det är ett av Upplands bättre
"inlandskanotvatten", så bra att det inte är någon led. Kortfattad
beskrivning finns på: http://www.frilufts.se/uppsala/tips/kanot/uppland.html#fors
Per Ytterberg
Här är bildbevisen:
GPS position |
Omgivning |
Strömsbergs bruk, huset är en våg där man tidigare vägde järnet, numera Turistinformation enligt "tag själv"- principen |
<% endBody() %>