Vi föreställer oss scenariot där man får endast ha med ett hugg- eller röjningsverktyg som ska användas i samtliga klimatzoner. Verktyget man använder ska åtminstonde kunna täcka tre användningsområden. Exemplen vi använder är givetvis allmänsyftets storlekar, alltså inte en vikingayxa eller ceremonikhukri (båda mycket stora).
Nu ska jag försöka skriva ner hur jag resonerar, och ber på förhand om ursäkt för oklarhet:
Yxan tilltalar mig genast. Det kanske är mitt nordiska blod som kallar, men jag känner mig trygg med en yxa. Den är stabil och hållbar. Mycket effektiv för att hugga både grenar och stockar till ved, baksidan kan användas för att slå ner te.x. tältpinnar och annat i marken. Däremot skulle den inte vara speciellt effektiv vid sydligare breddgrader och på långa resor kan den kännas klumpig.
Macheten och khukrin är två verktyg som inte fungerar för mig. Macheten är ett smalt och ibland svagt blad, endast avsett för att rensa tät vegetation i tropikerna och liknande. Khukrin däremot (ett relativt tjockt, böjt blad, liknande parang eller machete) är tjockare, ska fungera för machetens syfte och hugga tjockare grenar.
Parangen är det andra verktyget som kallar på mig. En parang har ett blad med tre funktioner. Det främre för att flå och skära, mitten för att hugga, nedre för att tälja och sådant. Den främre delen sägs vara oslagbart smidig, och mitten ska vara start nog för att hugga ner nordiska träd.
Det låter kanske självklart när man framhåller parangen som alla tre i ett, men jag vet inte... Är verkligen det sant? Det är ju ändå ett smalt blad, och jag har sett buddistiska munkar som slår sönder metallbitar mot pannan. Skulle vilja se dem försöka göra det med ett yxa, ifall ni förstår vad jag menar... Dessutom skulle en person säkert kunna röra sig smidigt genom en djungel utan att behöva hugga ner allt med parang...
Äsch, ni ser mitt mentala dilemma: Ge mig nu era tankar!
PS: Ni kan läsa mer här:
Machete: http://en.wikipedia.org/wiki/Machete
Khukri: http://en.wikipedia.org/wiki/Khukri
Parang (bristande information): http://en.wikipedia.org/wiki/Parang_(knife)
Yxa (inte får det diskrimineras): http://en.wikipedia.org/wiki/Axe
Nu ska jag försöka skriva ner hur jag resonerar, och ber på förhand om ursäkt för oklarhet:
Yxan tilltalar mig genast. Det kanske är mitt nordiska blod som kallar, men jag känner mig trygg med en yxa. Den är stabil och hållbar. Mycket effektiv för att hugga både grenar och stockar till ved, baksidan kan användas för att slå ner te.x. tältpinnar och annat i marken. Däremot skulle den inte vara speciellt effektiv vid sydligare breddgrader och på långa resor kan den kännas klumpig.
Macheten och khukrin är två verktyg som inte fungerar för mig. Macheten är ett smalt och ibland svagt blad, endast avsett för att rensa tät vegetation i tropikerna och liknande. Khukrin däremot (ett relativt tjockt, böjt blad, liknande parang eller machete) är tjockare, ska fungera för machetens syfte och hugga tjockare grenar.
Parangen är det andra verktyget som kallar på mig. En parang har ett blad med tre funktioner. Det främre för att flå och skära, mitten för att hugga, nedre för att tälja och sådant. Den främre delen sägs vara oslagbart smidig, och mitten ska vara start nog för att hugga ner nordiska träd.
Det låter kanske självklart när man framhåller parangen som alla tre i ett, men jag vet inte... Är verkligen det sant? Det är ju ändå ett smalt blad, och jag har sett buddistiska munkar som slår sönder metallbitar mot pannan. Skulle vilja se dem försöka göra det med ett yxa, ifall ni förstår vad jag menar... Dessutom skulle en person säkert kunna röra sig smidigt genom en djungel utan att behöva hugga ner allt med parang...
Äsch, ni ser mitt mentala dilemma: Ge mig nu era tankar!
PS: Ni kan läsa mer här:
Machete: http://en.wikipedia.org/wiki/Machete
Khukri: http://en.wikipedia.org/wiki/Khukri
Parang (bristande information): http://en.wikipedia.org/wiki/Parang_(knife)
Yxa (inte får det diskrimineras): http://en.wikipedia.org/wiki/Axe
Senast ändrad:
