Nu är jag tillbaka igen efter min vandring:Vistas- Unna Räita-Nallo-Sielmavaggi-Tjäkta-Alesjaure-Vistas.
Det blev en lyckad tur, så jag vill dela med mig av mina erfarenheter som tack för de fina tips jag fick från flera på Utsidan.
Fick höra varnande ord angående vadet i jåkken från glaciären/vattenfallet,men hoppades att vattenläget skulle vara bättre än då det flödade som bäst omkring den 10 juli och det stämde. Ganska långt ner finns lugnare vatten och t o m ett röse som visade vägen. Vatten till knäna och KALLT, men det gick bra den 29 juli!
Den 30 juli tog jag mig runt sjön i östra Unna Räita och upp över branten. Vadet före sjön var bara skval, inget problem. Man ska hålla högt upp längs sluttningen från början, längs de övre kanterna av snöpartierna. Neråt i mitten finns rasvallar som ser lösa ut och bör undvikas. Närmare branten följde jag kanten av ett snöfält så att jag hade ett bra avstånd till själva stupet. När jag kom upp såg jag både den passerade dalen och Unna Räitastugan. Härligt! Vandringen/klängningen tog ca 2 timmar, men det känns längre när man tar ett steg i taget bland stenblock och i lutning.
Sielmavaggi, mellan Nallo och Tjäkta, börjar med en brant stigning bredvid vattenfallet på 'alpängar', men sen blir det bara sten och block. Jag fick fina tips av stugvärden; bl a att vada jåkken efter sjön (inga problem) och sen gå uppför branten på vänster sida av den. Höger sida är en rasbrant och passar nog bättre för skidor på vintern. Mycket sten och block i flera vallar innan man kommer upp till dalens platå.
Jåkken rinner under snön på flera ställen så jag vågade inte utnyttja snön att gå på ifall den inte skulle bära. Från sjön strax efter höjdplatån blir det mer lättvandrat, men fortfarande bara sten.
Vädret var mulet och grått med lätta regnskurar de här dagarna, så jag tycker det räcker att ha sett dessa dalar en gång och veta att jag klarat av att ta mig uppför branterna. Är det vackert väder får kanske upplevelsen även ett skönhetsvärde av ett annat slag.
Som helhet var den här turens sträckning mycket omväxlande, med skiftande naturscenerier och en stor fjällupplevelse.
Det blev en lyckad tur, så jag vill dela med mig av mina erfarenheter som tack för de fina tips jag fick från flera på Utsidan.
Fick höra varnande ord angående vadet i jåkken från glaciären/vattenfallet,men hoppades att vattenläget skulle vara bättre än då det flödade som bäst omkring den 10 juli och det stämde. Ganska långt ner finns lugnare vatten och t o m ett röse som visade vägen. Vatten till knäna och KALLT, men det gick bra den 29 juli!
Den 30 juli tog jag mig runt sjön i östra Unna Räita och upp över branten. Vadet före sjön var bara skval, inget problem. Man ska hålla högt upp längs sluttningen från början, längs de övre kanterna av snöpartierna. Neråt i mitten finns rasvallar som ser lösa ut och bör undvikas. Närmare branten följde jag kanten av ett snöfält så att jag hade ett bra avstånd till själva stupet. När jag kom upp såg jag både den passerade dalen och Unna Räitastugan. Härligt! Vandringen/klängningen tog ca 2 timmar, men det känns längre när man tar ett steg i taget bland stenblock och i lutning.
Sielmavaggi, mellan Nallo och Tjäkta, börjar med en brant stigning bredvid vattenfallet på 'alpängar', men sen blir det bara sten och block. Jag fick fina tips av stugvärden; bl a att vada jåkken efter sjön (inga problem) och sen gå uppför branten på vänster sida av den. Höger sida är en rasbrant och passar nog bättre för skidor på vintern. Mycket sten och block i flera vallar innan man kommer upp till dalens platå.
Jåkken rinner under snön på flera ställen så jag vågade inte utnyttja snön att gå på ifall den inte skulle bära. Från sjön strax efter höjdplatån blir det mer lättvandrat, men fortfarande bara sten.
Vädret var mulet och grått med lätta regnskurar de här dagarna, så jag tycker det räcker att ha sett dessa dalar en gång och veta att jag klarat av att ta mig uppför branterna. Är det vackert väder får kanske upplevelsen även ett skönhetsvärde av ett annat slag.
Som helhet var den här turens sträckning mycket omväxlande, med skiftande naturscenerier och en stor fjällupplevelse.
