Tips önskas att göra med 14 åring

[salgo60]

Tänkte ev. hitta på något med min son 19/20 december till 23 december....

Han är rel. villig att röra sig (spelar handboll 3-4 ggr i veckan) och har då han var mindre gjort lite turer både på sommar och vinter i fjällen. Känns som jag vill ge honom ett alternativ till data och ev. utförsåkning ....

Min första fundering är att gå på tur i Vålådalen
http://www.svenskaturistforeningen.se/re_display.asp?paketid=2345
Funkar bra med transport och tid/pris och snötillgången
http://www.smhi.se/sgmain/vinter/snotacke/snotacke.htm

Andra tips tas emot .....

/Magnus

 

[cykelstina]

Har ingen erfarenhet av 14-åringar, däremot av en trotsig 3,5-åring och syrrans 12-åring. Har inte heller varit i Vålådalen. Några förslag och erfarenheter:
* Viljan hos vuxna och barn kan vara olika, vi brukar kompromissa då. Det ska finnas lite tid under dagen/kvällen för att gräva i snön (3,5-åringen) eller se såpa, spela datorspel (12-åringen) mot att han/hon följer med oss vuxna på tur på dagen eller vara med på (en barnvänlig) after-ski. Stå ut med pizza en kväll mot att du får en rejäl köttbit på en bra restaurang en annan kväll.
* Klä ungen ordentligt med underställ, ullfrottesockar osv. Inget är kul om man fryser.
* Ta all packning själv, då blir du långsammare och kanske ramlar mer, vilket gör att barnet känner sig lika bra som/bättre än dig (och genast kan mycket mer).
* Gör turer till en våffelstuga eller grillplats och ha en lång paus med mycket gott fika.
* Om det är lite snö i skogen: ta liften upp och ta en tur på toppen och ta sedan en blå/grön backe ner med turskidor.
/Stina

 

[lowe]

ungar

Du har redan gjort rätt för din grabb, genom att förstå vikten av att göra något tillsammans och helst utomhus!
Då din son är rätt så gammal, så kan du väl krydda en vandring med att låta honom "ta över"; han får träna att ta ut och följa kompassriktning, göra eld/tända kök och förbereda er mat, han får föreslå dagsetappens riktning, sätta upp tältet(med en del hjälp, kanske) etc. Ett alternativ är att ni går en kurs i sportklättring tillsammans. Under flera år var jag andre-man åt min dotter som klättrade, och jag lovar att man både skrattar ihop och skäller litet på varandra! Hon blev dessutom riktigt duktig, och vi klänger lite utomhus numera när möjligheten dyker upp. Men sammantaget, en riktig höjdare avseende barn-föräldra relation.

 

[Mezzner]

Tja, en vecka på Karbin motsvarar kanske inte förväntnigngarna på frisk luft och strapaser, men fysiskt sett så funkar det nog ganska bra på så sätt att åldersskillnaden inte gör att man kommer i otakt på nåt vis. Lite beroende av hur vuxen och tung 14-åringen är kan man möjligen fundera över hur trygg du känner dig när han säkrar dig.
Sedan är det nog så för dig (mer än för honom) att om ni skulle klättra var och varrannan dag i en vecka så kommer du att vara i behov av rehablitering efter en vecka, eftersom musklerna dina är rätt ovana de ganska speciella laster de kommer att utsättas för.

Generellt kan dock klättring vara en ganska perfekt far o son sysselsättning på lång sikt. Att man kan klättra inne på vintern och ute på sommaren är ju ett stort plus.

Säkert finns andra med erfarenheter av tonårsbarn som klätterkompis. Själv har jag en 8-åring, och han säkrar ingen ännu på ett bra tag...

 

[lowe]

mmm

Anders:

Ja just det - barnet klättrar och den vuxne får säkra. Vem har sagt att förälder ska ha lika "kul" - det får ju bli lite uppoffringar ibland, och barnet får spela första fiol. Dessutom är det skitkul att kolla på sin unge, istället för att själv ta plats (det får man göra på så många andra ställen!). Det var värst vad du så många problem...

 

[Mezzner]

Problem? Nänä, när jag menar att nåt är "ganska perfekt" menar jag nånting postitivt.
Jag ska var tydligare i fortsättningen.

Däremot kan jag ärligt säga att om jag skulle klättra i en vecka skulle jag vara i behov av rehabilitering, men det betyder ju bara att jag äntligen skulle få klättra mig nöjd...
Problematiskt är det möjligen att avgöra när ens barn kan säkra så att det känns bra för alla parter. Men det är nog mest ett teoretiskt "problem", där jag inte har några rättvisa erfarenheter.
Jämfört med en vecka på tur i Vålådalen är klättring på plast kanske lite instängt, men det är ju helt en fråga om vad man är ute efter.

 

[gundj]

Idre - Grövelsjön är ju ett fint område med möjlighet till stugboende och dagsutflykter. Fina skidområden och ändå relativt mitt i landet.
Kombinera kropsaktiviteterna med fotografering av era äventyr så räcker upplevelsen ända hem i soffan oxå.

 

[Jonik]

Storulvån

Jag skulle förelså Jämtlandstriangeln, med storulvån som utgångplats. Där är det mycket fin natur och både snälla turer och vissa vassare toppturer. Dessutom är fjällstationerna och stugorna mycket fina. Grövelsjön är heller inget dåligt alternativ.

 

[lowe]

mmm

Det var ett alternativ (!) till vandring. Inte så ofta man kan slå sig fri ett par dagar med barnen, men en gemensam och "häftig" sport som både funkar fina dagar utomhus, och sämre dagar inomhus är icke att förakta.

(Jag tror inte heller att barn ska säkra vuxna utan att katapultvarning utfärdas (-

 

[Mezzner]

-lowe:
Det blir offtopic (ursäkta), och jag tror jag sett nån tråd om detta förr; men frågan är när man är stor nog att säkra. I söndags var jag på Karbin med flera kamrater och två var helt nybörjare; en vuxen och en 13-14-årig tjej. Vi lärde båda två principerna för att klättra och säkra, men när den ganska unga och lätta tjejen säkrade så drog jag repet genom min repbroms också så att hon fick pröva men utan risk. (När den vuxne började säkra var det samma procedur där också, vilket gjorde att det kändes bättre både för honom och den som klättrade.)

Självklart var det ju intressant att stå i båda ändarna av repet även för henne. Men däremot har jag ingen bestämd uppfattning om NÄR det egentligen är lämpligt. Troligen känner man detta enkelt om det är ens eget barn, eller någon ungdom man känner väl.

 

[lowe]

mmm

Anders:

Då min dotter endast var sju år (12 idag) när hon började klättra regelbundet, så blev det aldrig tal om att hon skulle säkra någon, och det höll i sig. När jag är med henne, så får jag nöja mig med att bouldra när hon tar igen sig. Och det var precis det jag menade i mitt första inlägg; vi har en aktivitet som utgår ifrån henne, pappa är andre-man i ordets alla bemärkelser, vilket var min andra poäng. (F n har dock hästintresset tagit över fullständigt...).

 

[cykelstina]

Re: mmm

...vi har en aktivitet som utgår ifrån henne, pappa är andre-man i ordets alla bemärkelser, vilket var min andra poäng.

Här tror jag nyckeln till att båda har kul ligger!
Har sett alltför många föräldrar som ska förbättra sitt ego genom barnen.

/Stina