Test av andningen hos olika membran?
- Trådstartare PerHenrik
- Start datum
ifp/tefo rapport on Isotex
The test we had done on our product Isotex
is called.
The water-vapour permeability,according to
CGSB 2.4 48-1977 (dish method)
conditoning climate (20+2) and 65+2)%rh
What it means is the water vapour flow repesents an
amount which can pass the tested material if it was the only barrier for penitration.It should
be considered an upper limit,which is never achived in
practise.On the calculations of our isotex
fabric the skin temerature is assumed at 32
degees and the RH betweed skin & isotex specimen 75%
and the result
water vapour permeability water vapour resistence
20 degees 50% RH
g/m2h Pa,m2/w
390* 9,2
In the UK they have a Btitish Standard for
breathability & waterproofness (Isotex is tested to BS 7209 and BSEN 20811)
I dont think they have such a standard here in Sweden but i would be interested here if they do.
The test we had done on our product Isotex
is called.
The water-vapour permeability,according to
CGSB 2.4 48-1977 (dish method)
conditoning climate (20+2) and 65+2)%rh
What it means is the water vapour flow repesents an
amount which can pass the tested material if it was the only barrier for penitration.It should
be considered an upper limit,which is never achived in
practise.On the calculations of our isotex
fabric the skin temerature is assumed at 32
degees and the RH betweed skin & isotex specimen 75%
and the result
water vapour permeability water vapour resistence
20 degees 50% RH
g/m2h Pa,m2/w
390* 9,2
In the UK they have a Btitish Standard for
breathability & waterproofness (Isotex is tested to BS 7209 and BSEN 20811)
I dont think they have such a standard here in Sweden but i would be interested here if they do.
Klurigt...
Problemet runt frågeställningen är:
1) Det finns ett gäng olika testmetoder. Exempel;
Upright cupmethod, Inverted cupmethod, Skinmodel osv.
Svårigheten ligger i att alla leverantörer och varumärken inte använder samma metod.
2) Skall man göra ett rättvist prov/test mellan
olika laminat/beläggningar måste man antingen testa laminatet/beläggningen i sig själv utan bärare/tyg och det finns det ingen möjlighet till i alla fallen. Eller prova/testa olika laminat/beläggningar med samma bärare/tyg. Det är inte fabrikörerna/leverantörena så pigga på att sammordna.
Som sagt det är väldigt svår att få fram information om olika laminat/beläggningars prestanda som konsument, tyvär.
Problemet runt frågeställningen är:
1) Det finns ett gäng olika testmetoder. Exempel;
Upright cupmethod, Inverted cupmethod, Skinmodel osv.
Svårigheten ligger i att alla leverantörer och varumärken inte använder samma metod.
2) Skall man göra ett rättvist prov/test mellan
olika laminat/beläggningar måste man antingen testa laminatet/beläggningen i sig själv utan bärare/tyg och det finns det ingen möjlighet till i alla fallen. Eller prova/testa olika laminat/beläggningar med samma bärare/tyg. Det är inte fabrikörerna/leverantörena så pigga på att sammordna.
Som sagt det är väldigt svår att få fram information om olika laminat/beläggningars prestanda som konsument, tyvär.
re breathable waterproof fabric
As i said above in the UK the have a set
of standards i think we should have a
european standard it wont solve the proble
to the above question what it would do is show
the consumer that the product has passed a standard .
of breathability/waterproofness.
In the UK they have a Btitish Standard for
breathability & waterproofness (Isotex is tested to BS 7209 and BSEN 20811)
As i said above in the UK the have a set
of standards i think we should have a
european standard it wont solve the proble
to the above question what it would do is show
the consumer that the product has passed a standard .
of breathability/waterproofness.
In the UK they have a Btitish Standard for
breathability & waterproofness (Isotex is tested to BS 7209 and BSEN 20811)
Svar till Regatta snubben...
Jag ville belysa problematiken av ovanstående fråga.
Som svar på ditt resonemang så hjälpr det inte så mycket att ett material provas mot en standard, skall man kuna jämföra olika materials ångmotstånd( i folkmun "andning") så är det kanska bra om det är samma ändelse på resultatet.
Den Brittiska standarden går för övrigt utmärkt att använda även i vårt land.
För att understryka det lite tydligare så spelar det ingen roll om alla länder har en egen standard, om alla leverantörer använder samma standard, först då kan konsumenten få en mer rättvis jämförelse mellan olika laminats/belägningars prestanda.
För att strula till det lite mer...
det finns både bra och mindre bra standars.
Man får även inte glömma att ett test resultat inte går att översätta till verklighet då så många faktorer spelar in för en bra eller dålig ånggenomgång till ex. luftfuktighet, temperatur, aktivitet osv.
Vad man fär ut av ett resultat är enbart av intresse när man jämför det med ett annat.
Som sagt igen, vill belysa problematiken.
Jag ville belysa problematiken av ovanstående fråga.
Som svar på ditt resonemang så hjälpr det inte så mycket att ett material provas mot en standard, skall man kuna jämföra olika materials ångmotstånd( i folkmun "andning") så är det kanska bra om det är samma ändelse på resultatet.
Den Brittiska standarden går för övrigt utmärkt att använda även i vårt land.
För att understryka det lite tydligare så spelar det ingen roll om alla länder har en egen standard, om alla leverantörer använder samma standard, först då kan konsumenten få en mer rättvis jämförelse mellan olika laminats/belägningars prestanda.
För att strula till det lite mer...
det finns både bra och mindre bra standars.
Man får även inte glömma att ett test resultat inte går att översätta till verklighet då så många faktorer spelar in för en bra eller dålig ånggenomgång till ex. luftfuktighet, temperatur, aktivitet osv.
Vad man fär ut av ett resultat är enbart av intresse när man jämför det med ett annat.
Som sagt igen, vill belysa problematiken.
polymer testing
Hejsan
den som vill kan ju alltid registrera sig som medlem på http://polymer.chemweb.com
och där finna nedanstående publicerade test.
// Ronny
-------------------------------------------------------
Effect of temperature on water vapor transport through polymer membrane laminates
Phillip W. Gibsona
[Full Length Article] Polymer Testing 2000, 19:6:673-691
US Army Soldier Systems Center, Natick, MA 01760-5020, USA
a Tel.: +1-508-233-4273; fax: +1-508-233-5521; e-mail: pgibson@natick-amed02.army.mil
Abstract
This paper determines the extent to which the water vapor transport properties of nine different polymer membranes and membrane/textile laminates are affected by temperature. A particular test method, the Dynamic Moisture Permeation Cell (DMPC), is ideally suited for this type of study, owing to its complete control over the humidity and gas flow rate on the two sides of the test sample, and the ability to control the temperature of the test system. This allows temperature-dependent effects to be separated from concentration-dependent effects on mass transfer phenomena. The DMPC permits the experimenter to explore the temperature dependence of the diffusion behavior at different points on the vapor sorption isotherm of the hydrophilic polymer component of a polymer film or membrane laminate. Temperature effects are shown to be much less important than concentration-dependent effects in a hydrophilic polymer layer. Observed changes in water vapor flux at different temperatures are primarily due to the relationship between temperature and the saturation vapor pressure of water, and not to intrinsic changes in polymer permeability.
Hejsan
den som vill kan ju alltid registrera sig som medlem på http://polymer.chemweb.com
och där finna nedanstående publicerade test.
// Ronny
-------------------------------------------------------
Effect of temperature on water vapor transport through polymer membrane laminates
Phillip W. Gibsona
[Full Length Article] Polymer Testing 2000, 19:6:673-691
US Army Soldier Systems Center, Natick, MA 01760-5020, USA
a Tel.: +1-508-233-4273; fax: +1-508-233-5521; e-mail: pgibson@natick-amed02.army.mil
Abstract
This paper determines the extent to which the water vapor transport properties of nine different polymer membranes and membrane/textile laminates are affected by temperature. A particular test method, the Dynamic Moisture Permeation Cell (DMPC), is ideally suited for this type of study, owing to its complete control over the humidity and gas flow rate on the two sides of the test sample, and the ability to control the temperature of the test system. This allows temperature-dependent effects to be separated from concentration-dependent effects on mass transfer phenomena. The DMPC permits the experimenter to explore the temperature dependence of the diffusion behavior at different points on the vapor sorption isotherm of the hydrophilic polymer component of a polymer film or membrane laminate. Temperature effects are shown to be much less important than concentration-dependent effects in a hydrophilic polymer layer. Observed changes in water vapor flux at different temperatures are primarily due to the relationship between temperature and the saturation vapor pressure of water, and not to intrinsic changes in polymer permeability.
inte relevant test
Jag är skeptisk till det där testet, det avser ju ett hydofilt polymerlager. Är inte Goretex hydrofobt, dvs vattenavvisande ?
De kommer dessutom fram till att diffusionsförmågan är mindre temperaturbeoende än koncentrationen. Jag tror inte det är applicerbart på Goretex.
Vad är argumentet FÖR att testet är användbart på jack-material ?
Kliv ut ur labbet och ge dig ut i naturen istället !
MVH Mats
Jag är skeptisk till det där testet, det avser ju ett hydofilt polymerlager. Är inte Goretex hydrofobt, dvs vattenavvisande ?
De kommer dessutom fram till att diffusionsförmågan är mindre temperaturbeoende än koncentrationen. Jag tror inte det är applicerbart på Goretex.
Vad är argumentet FÖR att testet är användbart på jack-material ?
Kliv ut ur labbet och ge dig ut i naturen istället !
MVH Mats
en till kommentar
I labförsöket separerar de ju inverkan av temperatur och koncentration (av vattenånga) på andningsförmågan. I verkligheten samverkar dessa faktorer.
Hög aktivitet ger hög temperatur och hög koncentration av vattenånga (=stor svettning). Låg aktivitet i samma temperatur ger ju låg koncentration av vattenånga (dock högre där ryggsäcken sitter åt).
En konstant aktivitetsnivå (vandring i samma fart med samma ansträngningsgrad) i varierande temperatur skulle kunna ge en konstant koncentration av vattenånga (dvs ungefär samma svettning). Man bör ju reglera sin klädsel så att denna koncentration av vattenånga är hyfsat konstant, och helst under den kritiska koncentrationen då inte materialet kan transportera tillräckligt och obehag (av värme) uppstår. Det intressanta är väl att överföra denna kritiska vattenångskoncentration till praktisk användbarhet.Och det tror jag att man bara kan göra med hjälp av praktisk erfarenhet på fjället.
Dvs graden av aktivitet vid en viss temperatur ger ju helt olika koncentration av vattenånga.
Jag ser ingen anledning att lägga någon vikt överhuvudtaget vid den här typen av test. Det är bara ett sätt att slippa använda kläderna på fjället. Det enda man behöver lära sig på fjället, är att ta av och på kläder vid rätt tillfällen, så att man hela tiden håller sig lagom varm. Jag tycker att det är helt sjukt denna enorma fokusering på skalplaggets fysikaliska egenskaper, som ju mesta tiden inte används ! Lär er att klä er rätt under istället, med rätt coolmax-tshirt, och rätt mellanlager.
Man behöver också lära sig att ventilera. En viktig sak när man köper jackor är ju möjligheterna till ventilation, möjlighet till skorstenseffekt vid kragen, möjlighet till att ventilera under ärmarna, möjlighet till att ventilera vid handleden (att jackan är VID där), samt eventuellt ventilation genom nätfickor. Glöm inte det, och låt inte vetenskapen ta över ! Materialet i sig duger inte för att ventilera den svett som bildas.
Lär er att skaljackan ska ligga i ryggsäcken, tills "full-on precipitation" råder, som Marmot så fyndigt skriver i sin katalog.Under vandringen har jag ytterst sällan skaljackan på. I duggregn så har jag gärna en vindtät löparjacka (Newline) eller Marmots DriClime windshirt på, och de är inte vattentäta men däremot är andningsförmågan bättre än alla Goretexmaterial.Börjar det störtregna så åker min 3-lagers Goretexjacka på men jag ser detta som mest en regnjacka. Jag vandrar alltid med ärmhålsventilationen helt öppen, det funkar bra vad gäller transport av överskottsvärme.
MVH Mats
I labförsöket separerar de ju inverkan av temperatur och koncentration (av vattenånga) på andningsförmågan. I verkligheten samverkar dessa faktorer.
Hög aktivitet ger hög temperatur och hög koncentration av vattenånga (=stor svettning). Låg aktivitet i samma temperatur ger ju låg koncentration av vattenånga (dock högre där ryggsäcken sitter åt).
En konstant aktivitetsnivå (vandring i samma fart med samma ansträngningsgrad) i varierande temperatur skulle kunna ge en konstant koncentration av vattenånga (dvs ungefär samma svettning). Man bör ju reglera sin klädsel så att denna koncentration av vattenånga är hyfsat konstant, och helst under den kritiska koncentrationen då inte materialet kan transportera tillräckligt och obehag (av värme) uppstår. Det intressanta är väl att överföra denna kritiska vattenångskoncentration till praktisk användbarhet.Och det tror jag att man bara kan göra med hjälp av praktisk erfarenhet på fjället.
Dvs graden av aktivitet vid en viss temperatur ger ju helt olika koncentration av vattenånga.
Jag ser ingen anledning att lägga någon vikt överhuvudtaget vid den här typen av test. Det är bara ett sätt att slippa använda kläderna på fjället. Det enda man behöver lära sig på fjället, är att ta av och på kläder vid rätt tillfällen, så att man hela tiden håller sig lagom varm. Jag tycker att det är helt sjukt denna enorma fokusering på skalplaggets fysikaliska egenskaper, som ju mesta tiden inte används ! Lär er att klä er rätt under istället, med rätt coolmax-tshirt, och rätt mellanlager.
Man behöver också lära sig att ventilera. En viktig sak när man köper jackor är ju möjligheterna till ventilation, möjlighet till skorstenseffekt vid kragen, möjlighet till att ventilera under ärmarna, möjlighet till att ventilera vid handleden (att jackan är VID där), samt eventuellt ventilation genom nätfickor. Glöm inte det, och låt inte vetenskapen ta över ! Materialet i sig duger inte för att ventilera den svett som bildas.
Lär er att skaljackan ska ligga i ryggsäcken, tills "full-on precipitation" råder, som Marmot så fyndigt skriver i sin katalog.Under vandringen har jag ytterst sällan skaljackan på. I duggregn så har jag gärna en vindtät löparjacka (Newline) eller Marmots DriClime windshirt på, och de är inte vattentäta men däremot är andningsförmågan bättre än alla Goretexmaterial.Börjar det störtregna så åker min 3-lagers Goretexjacka på men jag ser detta som mest en regnjacka. Jag vandrar alltid med ärmhålsventilationen helt öppen, det funkar bra vad gäller transport av överskottsvärme.
MVH Mats
Jo dt funkar ju men....
Jag håller md om att typ Winstopper material är suveräna. Grejen är dt att jag inte hittat en sådan jacka md dugligt tyg o huva för otäck vind som ofta förkommer på vintern o sommarn högre upp i bergen.
Nån som har ett tipps på jacka md bra huva i dessa material? O då menar jag ingen eländig TNF Huva.
Jag håller md om att typ Winstopper material är suveräna. Grejen är dt att jag inte hittat en sådan jacka md dugligt tyg o huva för otäck vind som ofta förkommer på vintern o sommarn högre upp i bergen.
Nån som har ett tipps på jacka md bra huva i dessa material? O då menar jag ingen eländig TNF Huva.
Microfiberjacka
Jag ville komma bort ifrån klumpiga membranplagg på vinterhalvåret som jag tyckte kändes onödigt. Jag hittade en jacka av Patagonia modell "Essenshell Jacket". Den är gjord av polyester-microfiber som är tätvävd och siliconbehandlad. Den saknar alltså både membran och innertyg vilket gör den mjuk och smidig. Tyget är ändå ganska kraftigt och fantastiskt vattenavvisande (och vindtätt). Den har också en (i mina ögon) rejäl huva med enhandsjustering och ventilerande fickor med vattentäta dragkedjor. Vad gäller förmågan att hantera "svettångor" så verkar det som att tyget är benäget att bilda kondens på insidan vid låga temperaturer och vissa vädertyper. Jag vet inte vad detta skulle kunna bero på men det känns ändå som att den ger ett bättre "kroppsklimat" än Goretex. Är det några andra som har erfarenheter av liknande plagg?
Jag ville komma bort ifrån klumpiga membranplagg på vinterhalvåret som jag tyckte kändes onödigt. Jag hittade en jacka av Patagonia modell "Essenshell Jacket". Den är gjord av polyester-microfiber som är tätvävd och siliconbehandlad. Den saknar alltså både membran och innertyg vilket gör den mjuk och smidig. Tyget är ändå ganska kraftigt och fantastiskt vattenavvisande (och vindtätt). Den har också en (i mina ögon) rejäl huva med enhandsjustering och ventilerande fickor med vattentäta dragkedjor. Vad gäller förmågan att hantera "svettångor" så verkar det som att tyget är benäget att bilda kondens på insidan vid låga temperaturer och vissa vädertyper. Jag vet inte vad detta skulle kunna bero på men det känns ändå som att den ger ett bättre "kroppsklimat" än Goretex. Är det några andra som har erfarenheter av liknande plagg?
tvärtom!
Skulle vilja ha kommentarer från människor som testat olika membran, eftersom mer vetenskapliga tester dels sällan har verklighetsförankring ens inom sitt speciella område (ång-/vätskepermeabilitet, svett/kondens), och framförallt helt saknar alla andra aspekter vad avser funktion. Tar gärna emot objektiva kommentarer på olika membran/plagg, just vad gäller genomsläpplighet för kondens.
/Anders
Skulle vilja ha kommentarer från människor som testat olika membran, eftersom mer vetenskapliga tester dels sällan har verklighetsförankring ens inom sitt speciella område (ång-/vätskepermeabilitet, svett/kondens), och framförallt helt saknar alla andra aspekter vad avser funktion. Tar gärna emot objektiva kommentarer på olika membran/plagg, just vad gäller genomsläpplighet för kondens.
/Anders
Funktionsmatrial i kläder
I din fråga glömmer du ett par väsentliga praktiska faktorer.
Slitagegrad på plagget, nytt är det ju bara första dagen i skogen...
Yttre tryck, ryggsäck, midjeväska,kikare, vegetation...
Mina erfarenheter är att pga kondensen på insidan, vinter som sommar, har jag en tunn vindtät men ej vattentät jacka/anorack med alltid...när det inte regnar....den kan dessutom göra nytta som förstärkningsplagg vid raster....
Jag har frågat på Textilforkningsinstitutet och bett dem komma ut från labben i regniga Borås, vi får väl se om de törs....
Tills dess har vi olika tillverkarstandard, olika nationella standard....och en vådligt härlig olik natur på vårt klot...
I din fråga glömmer du ett par väsentliga praktiska faktorer.
Slitagegrad på plagget, nytt är det ju bara första dagen i skogen...
Yttre tryck, ryggsäck, midjeväska,kikare, vegetation...
Mina erfarenheter är att pga kondensen på insidan, vinter som sommar, har jag en tunn vindtät men ej vattentät jacka/anorack med alltid...när det inte regnar....den kan dessutom göra nytta som förstärkningsplagg vid raster....
Jag har frågat på Textilforkningsinstitutet och bett dem komma ut från labben i regniga Borås, vi får väl se om de törs....
Tills dess har vi olika tillverkarstandard, olika nationella standard....och en vådligt härlig olik natur på vårt klot...
Liknande trådar
Liknande trådar
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.