Säkerhet, hålla andan i kallt vatten.

[Kal-P-Dal]

Eftersom det ofta frågas om källor så vill jag klargöra att det bara var ett populärvetenskapligt TV-program härom kvällen. Jag kommer inte ens ihåg vilken kanal.

Det handlade om människokroppens funktion i vatten. Kan ju vara av visst intresse för paddlare.

Det mest intressanta var ett "test" på hur länge man kunde hålla andan i kallt vatten. Det sas som en sanning att nästan alla människor kan hålla andan 1 minut under vatten. Personligen tror jag i alla fall att väldigt många snabbt kan lära sig det. Programledaren, Kevin Fong, hävdade att han utan problem kunde hålla andan i 1 minut under vatten och nu skulle han prova att hålla andan i kallt vatten. Han sänktes, ganska sakta, ner i 12 gradigt vatten med näsklämma och ett mätmunstycke i munnen. Till axlarna, huvudet var aldrig under vatten. Fast han koncentrerade sig på att hålla andan klarade han bara 12 sekunder. Det ansågs av mät-teknikern vara ett bra resultat. Normalt resultat var 6 sekunder. Därefter drog han stora 2 liters andetag, som han inte kunde styra. Det sas också att 1 andetag, draget under vattnet, på ca 1,5 liter, ledde till drunkning.

Programmet verkade vederhäftigt.

Två saker överraskade mig. Dels att vattnet inte var kallare än 12 grader vilket nog är en ganska normal temperaturnivå för många paddlare i svenska vatten. Dels den väldigt korta tiden som testpersonen kunde hålla andan.
Eftersom han sänktes ner i vattnet, tolkar jag att det inte var frågan om den reflex som får människokroppen att dra ett andetag när den plötsligt hamnar i kallt vatten.

Det är uppenbart att val av kläder är viktigt även i relativt "varma" vatten.

Var det någon annan som såg programmet? Anser ni att det var trovärdigt?
Egna erfarenheter? Någon som sitter på fakta?

thomas

 

[sih]

Var inandning helt ofrivillig? Alltså inte att han bestämde sig för att han inte klarade mer. Händer samma sak under vatten? Eller är det lättare att hålla andan då?

 

[Tord Hoppe]

Är ingen kanotist, men som ex-militär från Boden har jag utfört ett antal isvaksbad. Detta är mina åsikter. Lycka till med att hålla andan någon längre stund. De flesta som rasar ner i kallt vatten gör det fort och ofta hamnar ansiktet under vattenytan, beror mest på hur isen brister, om du vandrar eller har skidor på dig.
Ansiktet/huvudet är mer känsligt som köldreceptor jämfört med övriga kroppen. Köldchocken mot kroppen lindras naturligtvis om klädseln är så pass tät att den långsamt släpper in vatten mot huden. Ansiktet har inte heller detta skydd. Instinkten för de som går genom is är att få upp huvudet över vattenytan. Den påföljande hyperventileringen går att förkorta, främst genom att få testa på hur den fysiska och mentala chocken känns och påverkar kroppen men även vetskapen att den går över ganska fort när det insipprade vattnet värms upp av kroppen, d.v.s. när kläderna börjar fungera som en våtdräkt. När man väl nått det stadiet är inte kylan ett akut problem, d.v.s. du klarar dig några minuter innan du börjar tappa främst förmågan att hålla i saker (läs rep) med händerna. Akut kan ju vara ett relativt begrepp

Jag har som sagt var ingen erfarenhet av kanoter eller av att hamna under kallt vatten utan möjlighet att snabbt, enstaka sekunder, få upp huvudet ovanför vattenytan. Jag är rätt övertygad om att en kanotist är i större fara att ofrivilligt dra in vatten i lungorna än t.ex. en skridskoåkare pga dels det snabbare förloppet och dels att det är betydligt svårare/tar längre tid att få upp ansiktet ovanför vattnet. Att långsamt sänkas ner i vatten som i tv-programmet är ju en väldigt teoretisk situation, imo. I verkligheten tar det kanske 0,5 till 1,5 sekunder innan man är nere i vattnet. Jag såg inte programmet, var personen naken eller klädd? Det du beskriver känns absolut trovärdigt för en mer eller mindre naken person som relativt långsamt sänks ner i kallt vatten, men i en verklig situation tror jag också att det är ännu större risk för att dra in vatten.

 

[JohanWild]

Länk?

Finns det någon länk till programmet, på t ex SVT-play?
Johan

 

[Sarvi]

Låter som BBC:s "Horizon", avsnittet som handlade om hypotermi?

 

[thureb]

Finns klassiska

försök av Keatinge på 50-talet där nakna ellee badbyxförsedda brittiska ca 20 åriga män slängdes i ca +5gradigt vatten. 20% drog in vatten och sjönk till bassängens botten. http://www.amazon.com/gp/aw/d/0632052805/ref=redir_mdp_mobile/190-1568783-9305256

Man kan hämma inandningsreflexen genom att fylla lungorna innan man skär vattenytan. Hyperventilationen kan hämmas på liknande sätt.

Att eskimåsväng funkar både frivilligt och ofrivilligt i sub 10gradigt vatten iklädd paddeljacka eller våtdräkt har jag personlig erfarenhet av.

Thure

 

[Kal-P-Dal]

@sih
Jag fick intrycket av att testpersonen (Kevin Fong) inte klarade att hålla andan längre fast han var både motiverad och ansträngde sig. Men det var nog inte en reflexmässig inandning. Det framgick inte om det var lättare att hålla andan i kallt vatten. I detta test var huvudet över vatten. Han var klädd i badbyxor om jag minns rätt.

@Tord Hoppe
Tack för dina erfarenheter. Jag tror att den långsamma (jämfört med att trilla i) nedsänkningen i det kalla vattnet var avsiktlig för att visa att inte var reflexmässiga effekter det handlade om. Förmågan att hålla andan var kraftigt försämrad även utan chockverkan och att kyla ned ansikte/huvud. Temperaturen var dessutom inte kallare än 12 grader vilket är betydligt varmare än isvak och närmast kan jämföras med svensk ytterskärgård juni och sen augusti. Ibland även juli om det varit hård blåst.

@JohanWild
Jag har ingen länk. Jag tror det var TV10. Kevin Fong är däremot, hittar man med google.

@Sarvi
Det kan mycket väl stämma att det en BBC produktion. Däremot vet jag inte om den huvudsakligen handlade om hypotermi, snarare om människokroppens funktioner i vatten, arbeten under vatten, förmågan att kunna hålla andan länge under vatten osv.

@thureb
Jag har också läst om den mycket otäcka reflexen att dra in andan pga köldchock i samband med att man hamnar i kallt vatten. Som du säjer så är rätt kläder viktiga för att klara en roll i kallt vatten. Min överraskning var att redan vid 12 grader och UTAN chock var förmågan att hålla andan SÅ nedsatt. Jag kan tänka mig att (jag har inte övat på detta) re-entry med roll up ändå innebär att man måste hålla andan när man kliver i kajaken underifrån. Man har inte lång tid på sig att rolla upp sen om det är kallt i vattnet. Testpersonen såg inte så glad ut i det 12 gradiga vattnet och han hade en okontrollerad andning där han drog 2-liters andetag hela tiden efter sitt försök att hålla andan. Du har tydligen lyckats rolla i kallt vatten, måste vara skönt att veta att det fungerar.

thomas

 

[Kal-P-Dal]

Hittade en länk till detta!

http://www.liveleak.com/view?i=719_1326746303&comments=1

thomas

 

[Sarvi]

Intressant, hyperventileringen när man går igenom isen vid en plurrning är nog något som känns igen av de flesta skridskoåkare. Jag har oftast lyckats hålla huvudet över vattnet vid råkövergångsplurr då ryggsäck och luft i kläderna gjort att plurrningsförloppet gått lite långsammare. Men kör man ut på t.ex. en nyfrusen vindbrunn blir plurrningen hastigare och huvudet går med stor sannolikhet under ytan vilket nog kan leda till en ordentlig kallsup, men man flyter ju upp som en kork igen så...

Samtidigt visar ju empirin att många klarar en kapsejsning/roll även i kallt vatten utan att drunkna. Annars hade det inte funnits många grönländska kajakpaddlare kvar, ja inte många rollande kajakpaddlare alls norr om Medelhavet eller så. Och det finns ju bevisligen gott om forspaddlare, rollentusiaster, rockhoppers mfl personer som verkar överleva trots flitiga besök under vattenytan även i kyligare vatten?

En våtdräkt/paddeljacka/tuiliq, kapell och roll innebär ju att köldchocken begränsas till huvudet eller i bästa fall bara ansiktet, vilket jag antar att det har betydelse för hur omfattande de här ofrivilliga andningsreflexerna blir. ThureB har ju tillgång till litteraturen, finns det några studier om hur "klädfaktorn" påverkar de här ofrivilliga andningsrörelserna?

 

[thureb]

Att det påverkar

med kläder kan nog många intyga. Men hur mycket och om det är studerat avseende hyperventilation vet jag inte skall försöka slå lite i böcker och söka i litteraturen via datorn.

Överlevnadsdräkter är förstås välstuderade avseende hur länge kroppstemperaturen bibehålles.

När det är kallt i luften är ansiktet och icke mösstäckta delar av huvudet redan nedkylda varför det inte blir så stor skillnad för hudreceptorerna där när man hamnar i kallt vatten. Tvärtom så signalerar inte receptorerna alls vid 0-gradig hudtemperatur.

Thure

 

[davidvpt]

De som dyker i våra vatten vintertid brukar nog blöta hela ansiktet innan dyket, just för att chocken som en tappad mask skulle ge annars skulle kunna få dykaren att tappa fattningen. Att bara doppa ansiktet innan dyk är inga större problem och det finns många studier på statisk apnea där man bara blöter just ansiktet i vatten med olika temperatur. Iskallt vatten är inte optimalt, men ett kallt vatten som inte ger huvudvärk kan förbättra resultatet.
Däremot kan jag mycket väl tänka mig att ett ofrivillig helkroppsdopp inte förbättrar resultatet det minsta, snarare tvärt om. För de som paddlar i (på) kallare vatten är alltså en torrdräkt ingen dum investering för att förlänga säsongen, även om man inte paddlar när vattentemperaturen sjunker under 10-graderssträcket.
Självklart klarar man inga längre stunder i 10-gradigt vatten utan vettiga kläder, men en wet exit kan ändå leda till en så pass stor chock att paddlaren snart kan få problem med att komma upp i kajaken igen, och då kan tiden bli knapp att komma iland och hinna torka innan man förlorat för mycket kroppsvärme.

 

[Mezzner]

Jag har den största respekt för kallt vatten och problemet med styra andningen.

Jag har dock en gång blivit rammad av en båt, och kastats i vattnet vilket var en intressant erfarenhet. Som jag uppfattade det fattade jag inte att jag hade hamnat i vattnet förrän jag var under ytan. Jag låg och stuvade en fock efter en kappsegling, och hörde eller såg inte mycket när vi blev påkörda av en motorbåt som träffade mig på typ örat och axeln.

Min första tanke när jag var nere i vattnet och möjligen också hade hunnit inse att jag skulle komma att bli överkörd av motorbåten, var: Man kan alltid hålla andan i 1 minut. (Mycket lustigt att det mer eller mindre ordagrannt var vad som sade i TV-programmet som nämndes av TS.)

Jag hade koll på att jag brukade klara längre tid än så, så därför var det rent mentalt en skön och viktig tanke.

Jag har ingen koll på hur lång tid det sedan blev, men jag blev överkörd av en båt som var 7-8 meter, och den rörde sig avstannande eftersom den kört in i vår nästan stillastående Safir (ca 2,5 ton). Jag "dök" en bit nedåt eftersom jag var rädd för propellern, men jag hade faktiskt svårt att hålla mig från skrovet.
Jag kom så småningom upp en bit bakom motorbåten och minns faktiskt inte andan som ett jätteproblem. Eftersom båtarna ändå rörde sig bortåt fick jag en oönskat lång simtur, och då kändes temperaturen som ett tilltagande problem. Jag upplevde att jag stelnade till och hann oroa mig lite för att jag inte skulle ta mig till närmaste båt. Jag simmade väl sämre p g a ett välbrutet nyckelben, vilket jag dock inte hade koll på just då.
Det tog senare lång tid att få upp värmen, men är jag ärlig kan det ju också ha berott på chock; jag frös som jag minns i timmar efter händelsen, men jag var blöt ganska länge också.

Jag hade bara tunna byxor, en långärmad bommulströja och inte just nåt mer (inte flytväst). Det var i maj 1991(?). Det refereras ibland tlll denna vår som den kallaste på väldigt lång tid. Det var i Mälaren i kanalen vid Södertälje - och jag är ganska säker på att tempen var betydligt under 12 grader, men jag vet inte. Jag var klart nöjd med hur det gick, det kunde förstås ha slutat sämre.

Detta var en händelse som möjligen är lite lugnande för oron över vad som händer när man plurrar, men det är som jag uppfattar det inte bara individuellt, utan även beroende av "dagsformen" hur man klarar sånt här. Jag har försökt fridyka en del i varmare vatten - men fortfarande som jag tyckt, obekvämt kallt vatten, och jag har blivit frustrerad av hur paniken att ta sig upp kommer så fort man påbörjat dyket.

Jag har även hoppat i med huvudet före i mycket god fart från änden av en brygga, och fått "köldchock" som iofs inte inneburit att jag dragit in vatten, men jag hade problem att simma ordentligt, troligen p g a jag hade alldeles för lite luft i lungorna. Jag antar att jag hyperventilerade när jag desperat simmade tillbaka till bryggan, och jag hann aldrig fatta att jag borde tvingat mig att dra in ordentligt med luft. Temperaturen vid det tillfället var troligen inte lägre än vid båtolyckan. Det satt fullt med folk runt bryggans alla kanter men ingen badade - det var anledningen till det i och för sig eleganta hoppet över raden av sittande människor på bryggkanten. Det kändes inte HELT lyckat när jag simmade tillbaka mot bryggan så att det skummade i vattnet... Alltid lär man sig nåt, det där var i min ungdom och nu är jag en förståndig badkruka som knappt doppar mig en sommar som den vi haft i år.

PS. Jag har även plurrat vid provpaddling i kanot på hösten. Det var då soligt och 12,5 grader i vattnet vid bryggan, jag plurrade iförd t-shirt och shorts, simmade 25(?) m tillbaka till bryggan med kanoten och kunde sedan paddla en sväng utan att byta om. Solen värmde och jag minns det inte som det minsta obehagligt trots nesan.