• Vi har ju bytt forum och det finns säkert en del att förbättra. Har du problem? Titta först i forumet Felrapporter om felet redan är känt. Om inte så kan du starta en ny tråd där. Har du förslag på förbättringar eller andra synpunkter så passar ett inlägg i Funktionsförslag bättre.

Lullihavagge-passage

Är i gång med att planera lite inför vandringar till sommaren. Har bland annat tänkt mig passera norr om Påstemassivet enligt kartbilden nedan. Jag tar tacksamt emot synpunkter på min tänkta rutt.
 

Bilagor

Det är rätt brant ner mot Lullihavagge där, men det ser inte alls omöjligt ut. Har för mig att det finns en artikel eller bloginlägg någonstans här på utsidan som beskriver en tur som gick den vägen.

Så här ser det ut nerifrån (som vanligt så är det brantare i verkligheten än på bilden:) ):
 

Bilagor

Det är rätt brant ner mot Lullihavagge där, men det ser inte alls omöjligt ut. Har för mig att det finns en artikel eller bloginlägg någonstans här på utsidan som beskriver en tur som gick den vägen.

Så här ser det ut nerifrån (som vanligt så är det brantare i verkligheten än på bilden:) ):
Tack för ditt svar! Suveränt att du bifogade en bild också!
Kollade lite vad som beskrivits om detta vägval på forumet. Då framkommer att det är lättare klara den aktuella passagen i omvänd riktning. Går det att klara från väster med full packning och utan klättring?
 
Är i gång med att planera lite inför vandringar till sommaren. Har bland annat tänkt mig passera norr om Påstemassivet enligt kartbilden nedan. Jag tar tacksamt emot synpunkter på min tänkta rutt.
Jag gick den vägen 2005. Turen finns beskriven här: http://www.utsidan.se/cldoc/sarek-2005_1023.htm

Tips: Håll ganska lång norrut på väg ner i Lullihavagge, i närheten av jokken och de snölegor som brukar finnas där. Att försöka gena medför att du hamnar i än värre stenbråte med en hel del lösa stenar. Men även den norra delen är givetvis stenrik.

Innan jag begav mig ut på min tur sökte jag lite info på Utsidan. Jag fick då kontakt med tysken Lukas Hellerman som vandrat sträckan i motsatt riktning. Du får en del info och bilder i den tråden. Finns här: http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=30852

Lycka till!

HåkanF

PS Här har du tv bilder från området. Den första är tagen en bit uåå mot pass 1544 och visar utsikten västerut, över Luottolahko: http://www.utsidan.se/albums/admin/editpic.htm?ID=18230

Den andra visar själva toppen - 1544: http://www.utsidan.se/albums/admin/editpic.htm?ID=18212
 
Jag gick den vägen 2005. Turen finns beskriven här: http://www.utsidan.se/cldoc/sarek-2005_1023.htm

Tips: Håll ganska lång norrut på väg ner i Lullihavagge, i närheten av jokken och de snölegor som brukar finnas där. Att försöka gena medför att du hamnar i än värre stenbråte med en hel del lösa stenar. Men även den norra delen är givetvis stenrik.

Innan jag begav mig ut på min tur sökte jag lite info på Utsidan. Jag fick då kontakt med tysken Lukas Hellerman som vandrat sträckan i motsatt riktning. Du får en del info och bilder i den tråden. Finns här: http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=30852

Lycka till!

HåkanF

PS Här har du tv bilder från området. Den första är tagen en bit uåå mot pass 1544 och visar utsikten västerut, över Luottolahko: http://www.utsidan.se/albums/admin/editpic.htm?ID=18230

Den andra visar själva toppen - 1544: http://www.utsidan.se/albums/admin/editpic.htm?ID=18212
Tack Håkan, du är en klippa!;) Precis den information jag sökte! Har nu tillräckligt för att fortsätta planeringen.
 
Lite kompletteringar till Håkans utmärkta information och paerls goda foto.

Dansken Hans Christensen skriver om denna passage i sin nyligen publicerade artikel, se
http://www.utsidan.se/cldoc/olika-danska-intryck-fran-vandringar.htm
Sök på 1544 så hittar du stället i den långa artikeln.

När man läser artikeln kan man ju fundera över om det spelar någon roll hur snöläget är. Hård snö gör att passagen går lätt. Fast om det är isigt den sista branta biten får man själv ha is i magen!

Om snön däremot är lös så kan man (som Hans Ch) riskera att trampa igenom och skrapa foten. Men det går säkert om man tar det lugnt.

Om det inte är någon snö alls har man "bara" en massa blockterräng. Försiktighet där också.

Själv har jag gått där med lagom hård snö. För en som du med tidigare Sarekvana är det inget att tveka om, tycker jag.

/Hans

PS. Efter lite letande fann jag denna artikel från Fjällkubben:
http://www.fjallklubben.org/fjallet/artiklar/3-99art1.htm

De var tydligen uppe på Luohttoláhko för tidigt och hade en massa snö (jag förstår dem) och prövade på denna passage. De hade en del jobbigheter fram till passagen och nere i den, men jag tycker inte man ska avskräckas av det.
 
Senast ändrad:
Spännande!

Lite kompletteringar till Håkans utmärkta information och paerls goda foto.

Dansken Hans Christensen skriver om denna passage i sin nyligen publicerade artikel, se
http://www.utsidan.se/cldoc/olika-danska-intryck-fran-vandringar.htm
Sök på 1544 så hittar du stället i den långa artikeln.

När man läser artikeln kan man ju fundera över om det spelar någon roll hur snöläget är. Hård snö gör att passagen går lätt. Fast om det är isigt den sista branta biten får man själv ha is i magen!

Om snön däremot är lös så kan man (som Hans Ch) riskera att trampa igenom och skrapa foten. Men det går säkert om man tar det lugnt.

Om det inte är någon snö alls har man "bara" en massa blockterräng. Försiktighet där också.

Själv har jag gått där med lagom hård snö. För en som du med tidigare Sarekvana är det inget att tveka om, tycker jag.

/Hans

PS. Efter lite letande fann jag denna artikel från Fjällkubben:
http://www.fjallklubben.org/fjallet/artiklar/3-99art1.htm

De var tydligen uppe på Luohttoláhko för tidigt och hade en massa snö (jag förstår dem) och prövade på denna passage. De hade en del jobbigheter fram till passagen och nere i den, men jag tycker inte man ska avskräckas av det.
Det är en jobbig och riskfylld passage har jag förstått. Det blev ännu mer tydligt efter att ha läst de artiklar du hänvisade till. Branter är ofta inga större problem om man får forcera dem nerifrån. I mitt fall så blir det tvärtom. Hmmm?
Möjligheten att ta den lite längre vägen till Lullihavagge via Nåitevagge finns ju också.
De aktuella väderförhållandena och det rådande föret, får bli avgörande för mitt vägval när jag är på plats.
Tack så mycket för länkarna och informationen!
 
Jag håller fast vid att denna passage är fullt möjlig, man ska bara var lite försiktig och ta det lugnt.

Jag gick där 2003 (tror jag) utan att ha hört talas om den innan. Idén kom när vi satt och läste kartan, det såg möjligt ut i teorin. När vi hade läger på Louhttoláhko tyckte vi att vi ändå borde kolla innan vi tog packningarna nästa dag så vi gick dit på kvällen och rekade.

Början uppe vid 1544 såg helt OK ut, men nederdelen gick inte att överblicka utan var ett frågetecken. Så vi gick ner ända till slutet för att bli säkra på att det skulle gå bra nästa dag. Visst är nederdelen brant, men Lullihavágge är ju också rätt brant när man ska skråa i dess nederdel från Noajdevágge. Det kändes lite pirrigt att gå på brant snöfält, men sedan har jag gått i betydligt värre områden.

När vi gick där hade någon gått före oss, spåren syntes i snön. Den personen måste ha gått där förr, det såg ut som han/hon helt obekymrat hade tagit genaste vägen genom alltihop och dykt ner i Lulli. Vi valde noga ut det minst branta, men det hade den andre inte gjort.

Jag tycker detta är en bra väg för den som har en del vana av lite blandade strapatser. Men kanske inte för den som är helt ovan vid fjällterräng.

/Hans
 
Jag håller fast vid att denna passage är fullt möjlig, man ska bara var lite försiktig och ta det lugnt.

Jag gick där 2003 (tror jag) utan att ha hört talas om den innan. Idén kom när vi satt och läste kartan, det såg möjligt ut i teorin. När vi hade läger på Louhttoláhko tyckte vi att vi ändå borde kolla innan vi tog packningarna nästa dag så vi gick dit på kvällen och rekade.

Början uppe vid 1544 såg helt OK ut, men nederdelen gick inte att överblicka utan var ett frågetecken. Så vi gick ner ända till slutet för att bli säkra på att det skulle gå bra nästa dag. Visst är nederdelen brant, men Lullihavágge är ju också rätt brant när man ska skråa i dess nederdel från Noajdevágge. Det kändes lite pirrigt att gå på brant snöfält, men sedan har jag gått i betydligt värre områden.

När vi gick där hade någon gått före oss, spåren syntes i snön. Den personen måste ha gått där förr, det såg ut som han/hon helt obekymrat hade tagit genaste vägen genom alltihop och dykt ner i Lulli. Vi valde noga ut det minst branta, men det hade den andre inte gjort.

Jag tycker detta är en bra väg för den som har en del vana av lite blandade strapatser. Men kanske inte för den som är helt ovan vid fjällterräng.

/Hans
Jag gör nog ett försök att ta den nämnda vägen:cool:
/Lars
 
Gustav Cronhamn

Man ska inte överdriva problematiken. Det är lös stenskravell som i hela svenska bergskedjan. Jag tältade i passet, innan jag fortsatte över passet till Pårteglaciären. Större delen av branten ner till Lullihavágge var snöklädd och jag gick upp från Lullihavágge.

/Gustav
www.cronhamn.net
 
Ja sannt att man inte får överdramatisera brant snö och lösa sten (Gustav). Som Hans (Fowwe) skivar var det jag som skadade en fot på min andra nedfart till Lullihavagge 2008, där det inte var bara snöfält, men blandad snö- och stenfält. Men där foten skadades (= vreds) var faktiskt nedanför att snön tagit slutt, men branten var inte. En vipp-sten var årsaken, och jag låg strax på marken. Inte annat...
Jag har tittat på de andre tråden och länkar och menar fortfarende: Uppåt skal det gå, nedåt kanske. Dvs är det tidigt och snöfält hela vägen ned är det bra. Senare blir det svårt.
Jag minns från 2008 - där jag gick zigzag ned ca mitt på branten - att jag tänkte om det var lättare att ta norra sida av branten. Södra sida tyckte jag så icke-attraktiv ut, men det finns tipps och en fin bild från Lukas på rapadalen.de där.
Det svåra detta och andra brante ställen där man skal nedåt är, att det är för brant att överskåda och lägga ett vägval. Ta det lugnt - is i magen:)
Hans C./DK
 
Ja sannt att man inte får överdramatisera brant snö och lösa sten (Gustav). Som Hans (Fowwe) skivar var det jag som skadade en fot på min andra nedfart till Lullihavagge 2008, där det inte var bara snöfält, men blandad snö- och stenfält. Men där foten skadades (= vreds) var faktiskt nedanför att snön tagit slutt, men branten var inte. En vipp-sten var årsaken, och jag låg strax på marken. Inte annat...
Jag har tittat på de andre tråden och länkar och menar fortfarende: Uppåt skal det gå, nedåt kanske. Dvs är det tidigt och snöfält hela vägen ned är det bra. Senare blir det svårt.
Jag minns från 2008 - där jag gick zigzag ned ca mitt på branten - att jag tänkte om det var lättare att ta norra sida av branten. Södra sida tyckte jag så icke-attraktiv ut, men det finns tipps och en fin bild från Lukas på rapadalen.de där.
Det svåra detta och andra brante ställen där man skal nedåt är, att det är för brant att överskåda och lägga ett vägval. Ta det lugnt - is i magen:)
Hans C./DK
Tack för varningen! Jag håller med om att det är en helt annan sak att gå brant nerför, svårt att överblicka bästa vägvalet. Lösa, vickande stenar är väldigt olustiga att gå på. Det kommer att bli en spännande nerfart till Lullihavagge. Är jag möjligen dumdristig, då jag kommer att vandra ensam?
Blir faktiskt lite ambivalent av det kommer olika bud om mitt tänkta vägval.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Logga in