Köpa gamla grejer?

[Bloggomann]

En polare till mig höll på rejält med klättring på 90-talet, men har mer eller mindre lagt ned. Hela hans utrustning (som vårdades väl när han höll på) har legat orörd i en ryggsäck i hans källare i något decennium. Vad jag nu undrar är om det är något som är värt / oriskabelt att köpa? Att rep etc ska kasseras förstår både jag och han, jag är mer nyfiken på saker som hexxor, kilar, friends, karbiner etc. KAn man köpa hans QD-karbiner och byta slingor i, eller ska även metallgrejer kasseras efter så här lång tid?

 

[-Patric-]

jag har alltid fört logg.. man säger generellt att alla mjuka delar ska bytas efter 10 år även om dom legat i garderoben.. när det gäller metall så borde en noggrann okulärbesktning kunna avgöra om det är kasta eller spara som gäller

http://www.theuiaa.org/upload_area/files/1/About_Ageing_of_Climbing_Ropes.pdf
http://www.mammut.ch/images/Climbing_Harnesses_051013.pdf

http://dmmclimbing.com/knowledge/

 

[achtminus]

Jag håller med -Patric-. Jag har 20 år gamla karbiner som jag använder utan att blinka, men byt slingorna.

Om friendsen har sydda slingor är det en delikatare fråga vad du skall göra med dessa. Knyter du slingor istället för de sydda slingorna så blir det förmodligen en försvagning, särskilt om slingorna aldrig utsatts för ljus och extrema temperaturer.

 

[Mezzner]

Håller med om att metallgrejer inte har nåt bästföredatum. Kamslingor är ju alltid ett litet problem, eftersom det inte verkar vara nån som syr slingor i Sverige.
(Har själv gjort nåt taffligt försök att sy en slinga som jag provdragit och den höll långt över förväntan, och bättre än det normala kravet på slingor, men det är onekligen ytterligare ett steg till att sy slingor själv och lita på dem, för sig och sin repkamrat.)

När det gäller metallgrejerna så är det väl tyvärr så att vikt och hållfasthet vid tillverkningen har blivit lite bättre på 20 år (på karbiner och kamsäkringar), men om det är lite helgklättring på hemmaklipporna så har ju vikten mindre betydelse.

 

[lillajag]

Om friendsen har sydda slingor är det en delikatare fråga vad du skall göra med dessa. Knyter du slingor istället för de sydda slingorna så blir det förmodligen en försvagning...

Men man kan ju köpa en sydd slinga, stoppa den genom hålet i kamkilen och sen sy en söm "längsmed" de två lika långa halvorna av slingan. Notera att en sådan söm inte har nånting att göra med hållfastheten eftersom man klipper båda ändarna av slingan med en karbin (man behöver inte ens sömmen, men den underlättar lite grann). Funkar tjohejsans utmärkt (såvida inte hålet i kamkilen är för litet).
Alternativt kan man köra med en lärkfot, men den tycks vara bannlyst i Svea Rikes Klättersällskap.

 

[Maurits]

Men man kan ju köpa en sydd slinga, stoppa den genom hålet i kamkilen och sen sy en söm "längsmed" de två lika långa halvorna av slingan. Notera att en sådan söm inte har nånting att göra med hållfastheten eftersom man klipper båda ändarna av slingan med en karbin (man behöver inte ens sömmen, men den underlättar lite grann). Funkar tjohejsans utmärkt (såvida inte hålet i kamkilen är för litet).
Alternativt kan man köra med en lärkfot, men den tycks vara bannlyst i Svea Rikes Klättersällskap.

Tja, om jag inte missminner mig (sitter på jobbet och boken är hemma) påstår bland andra John Long att lärkfoten närmast halverar slingans dragstyrka. Ett hyggligt skäl att låta bli att använda den, får man väl säga (men lika förbannat använder jag lärkfot alldeles för ofta).

 

[Anders V]

Tja, om jag inte missminner mig (sitter på jobbet och boken är hemma) påstår bland andra John Long att lärkfoten närmast halverar slingans dragstyrka. Ett hyggligt skäl att låta bli att använda den, får man väl säga (men lika förbannat använder jag lärkfot alldeles för ofta).

http://trango.se/skf/sak_generation3_2009/tekniker/larkhuvud.html

 

[luktafotogen]

Men man kan ju köpa en sydd slinga, stoppa den genom hålet i kamkilen och sen sy en söm "längsmed" de två lika långa halvorna av slingan. Notera att en sådan söm inte har nånting att göra med hållfastheten eftersom man klipper båda ändarna av slingan med en karbin (man behöver inte ens sömmen, men den underlättar lite grann). Funkar tjohejsans utmärkt (såvida inte hålet i kamkilen är för litet).
Alternativt kan man köra med en lärkfot, men den tycks vara bannlyst i Svea Rikes Klättersällskap.

Att sy i bärande material kräver specialnål som inte kapar fibrer.

 

[magwo]

Att sy i bärande material kräver specialnål som inte kapar fibrer.

Finns väl andra lösningar i så fall.. t ex sådana där gummiprylar som man har på quickdraws. Men givetvis lite obehagligt att det går att klippa kammen fel, varpå den blir verkningslös.

 

[lillajag]

Tja, om jag inte missminner mig påstår bland andra John Long att lärkfoten närmast halverar slingans dragstyrka...

http://trango.se/skf/sak_generation3_2009/tekniker/larkhuvud.html

Så enligt länken så ges en styrkeminskning från 22kN till 16kN med en korrekt lärkfot. Visa gärna hur du knyter ett vanligt band med bättre prestanda. Vilken knut som helst minskar väl styrkan till 16kN eller mindre (70-80% har jag sett en siffra på för de bästa knoparna och detta ger ju ca 15-18kN)?
Så kan vi ju även titta lite på styrkorna av säkringar. De flesta stora kilar ligger på 10kN, de mindre på 4-6kN och jag har nog ingen kamkil som har bättre än 16kN angivet.
Detta är anledningen till att jag själv utan minsta tvekan kör med lärkfötter överallt.

Att sy i bärande material kräver specialnål som inte kapar fibrer.

Det är en intressant iakttagelse! Gäller detta även då det bärande materialet är lågfriktionerat nylon eller spectra så att nålen kanske kan 'glida av' fibrerna?
Hur byggs en specialnål?

 

[Kolkritan]

Hur byggs en specialnål?

Jag ska inte svära på att det stämmer, men jag gissar att det är en nål där "spetsen" inte är spetsig, utan rundad.

 

[johnliungman]

Jag använder samma metod, men tejpar bara ihop den dubblerade slingan. Då slipper du problemet med sömnad, och det blir väldigt tydligt att det inte är bärande! (se bild, tejpen skall förstås viras tajt - jag använder silvertejp). Men man MÅSTE förstås klippa både looparna (de kan också tejpas ihop om man vill försäkra sig om detta).

I övrigt är det inte så problematiskt med nylon idag. Modernt nylon åldras inte på hyllan som äldre varianter (se UIAA länk ovan). Ser de helt fräscha ut så hade jag behållit slingorna, och repet kan man ha som topprep. Särskilt om de legat mörkt och svalt.

Sen finns ju alltid den mentala biten av att klättra på grejer som man VET är 100. Varför inte provdra några slingor, hade varit kul med "facit".