Kräver god kondition och sunt förnuft
Hej!
Jojo-leden är en av våra vackraste vandringar. Särskilt när vädret är fint.
Däremot måste man har respekt för hur terrängen ser ut. Och det varierar från år till år pga snöförhållanden, väder för tillfället o.dyl.
Man får nog inte vara främmande för att avbryta och ta en reservväg, om så skulle behövas.
Från Unna Räita-stugan går man på ett ganska exponerat snöfält/glaciär, som kan vara lite riskabel om ytan inte är uppluckrad. Ett fall kan resultera i rutschning ner i blockterräng. Nu är vägen rätt frekventerad, så normalt sett bör det inte vara några besvär. Bra sulgrepp krävs (inga slitna gummistövlar, alltså) !
Nervägen från passet till Kaskasavagge är antingen på behagliga snöfält, eller, om sommaren är varm, blockterräng. I Kaskasavagge finns möjlighet att tälta nästan bara på ett ställe, som är synligt i dalbottnen.
Nästa pass (mot Koupervagge) är lite enklare, snöfält på båda sidor. Koupervagge är knappt tältbar. Det finns en röjd grusig plats halvvägs ner i dalen. Vid sjöns östra strand finns också tältplatser, troligen något blöta. Ras från Kaskasatjåkko förekommer.
Sista passet erbjuder eventuellt knixigheter på nerfärden mot Tarfala. Man måste gå ut på glaciären. Finns det snö är det inga problem. Det gäller en sträcka på ca 150 - 300 m. Men härom året när sommaren varit blöt och varm, var sträckan rätt omöjlig utan stegjärn. Snön var borta och det var ren brant blankis.
Men, som sagt, värt ett försök. Ett gott råd: Ha reservtid. Tänk om ni måste gå runt!
Hör av dig om du har fler frågor
Med fjällhälsning
Bert