Inga långturer

[brigas]

Jag har ofta tänkt att prova vara ute nån vecka,men det blir aldrig.
4 nätter verkar vara "den magiska gränsen" för mej,sen vill jag hem.
De flesta är ute en hel vecka,en del två,har träffat folk som varit ute en hel månad,ofta med sällskap av olika personer på vägen.
Jag blir less,längtar efter riktig mat och varm dusch etc.
Behöver väl inte "koppla ned" från vardagen så mycket.
nackdelen är att det blir många promenader på väg till och från det område man vill se när man inte går en långrunda.

 

[millimeter]

Hur många turer gör du per år?

Du bor ju i Jokkmokk, så man kan anta att du får din beskärda del av fjällen ganska lätt Om man, som jag, bor i södra Sverige så får man klämma in maximalt antal dagar under den korta tid man kan ge sig av.

Jag har iofs aldrig gjort någon tvåveckorstur heller. Snarare två, tre kortare (ca 4-6 dagar) turer per sommar.

 

[avslutad210712]

Har gjort alltifrån femdagars till en fyraveckorstur och jag kan säga att efter fyra veckor längtade vi INTE hem till dusch, TV, dator och tidningar (inte ens till utsidan) utan det var med stort vemod och sorg som vi tältade sista natten i Abisko.

Så funderingarna är faktiskt att försöka klämma in en ännu längre tur (i dagar räknat) om det finns möjlighet. Problemet är att det inte finns fiskekort som täcker alla fjällkommunerna och att enbart vandra utan vilo/fiske-dagar blir lite ensidigt.

 

[Hedman]

Avståndet har betydelse

Håller med om att det säkert är skillnad om man bor fjällnära eller inte. Som stockholmare vill jag vara så länge som möjligt i fjällen när möjlighet ges. Och för mig tar det minst två-tre nätter innan jag kommer in i rätt tempo. Så lång tid tar det innan jag har varvat ner och i lugn och ro kan njuta av fjällvandringen på allvar (gäller även paddling). En övre gräns har jag nog kring tio nätter, då längtar jag efter god mat och dusch, men INTE efter resten av civilisationen (läs datorer, jobb, folkvimmel etc). Nu längtar jag till v. 34 då det bär av till Kebnekaise igen!

 

[tbergman]

Jag kommer alltid fram en dag tidigare än jag planerat (det inträffar numera varje tur så jag har börjat betrakta det förhållandet som en lag).

I kartrek-läget är det lätt att planera in vilodagar, kortare dagsetapper och liknande, men då jag väl tagit det första steget på vandringen förändras inställningen. Helt plötsligt ska den planerade vandringen avklaras på kortast möjliga tid. När jag nått målet inträder en tillfällig tillfredsställelse, men på väg hem kommer tvehågsenheten; när jag väl var på fjället, varför passade jag inte på att njuta mer och ta det lugnt?

 

[avslutad210712]

När det gäller dusch/bastu kan man alltid klämma in en sån i Abisko, Nikkaluokta, Kebnekaise, Ritsem, Kvikkjokk, Alesjaure, Sälka och säkert några fler ställen jag missat så helt utan den delen behöver man inte vara. Och man kan också klämma in en tvättmaskin eller två så man får lite renare kläder.

 

[avslutad210712]

Jag kommer alltid fram en dag tidigare än jag planerat (det inträffar numera varje tur så jag har börjat betrakta det förhållandet som en lag).

I kartrek-läget är det lätt att planera in vilodagar, kortare dagsetapper och liknande, men då jag väl tagit det första steget på vandringen förändras inställningen. Helt plötsligt ska den planerade vandringen avklaras på kortast möjliga tid. När jag nått målet inträder en tillfällig tillfredsställelse, men på väg hem kommer tvehågsenheten; när jag väl var på fjället, varför passade jag inte på att njuta mer och ta det lugnt?

Vi har extremt lös planering och av den anledningen åker jag helst inte bil till fjällen även om det har sina fördelar speciellt om man har hund. Vi planerar aldrig vilken dag vi skall åka hem, oftast brukar vandringen ändras rätt friskt under resans gång, antalet dagar är alltid tilltaget i överkant vilket tyvärr innebär tyngre packning pga mer mat men det är skönt att slå upp tältet när det börjar regna även om man bara gått några kilometer den dagen. Luncherna är alltid en källa till rast och vila och så varmt som det var i fjol så var tre timmars luncher mer regel än undantag etc. Så för oss är fjällvandrandet definitivt en källa till njutning och att ta det lugnt.

 

[tbergman]

Vi har extremt lös planering och av den anledningen åker jag helst inte bil till fjällen även om det har sina fördelar speciellt om man har hund. Vi planerar aldrig vilken dag vi skall åka hem, oftast brukar vandringen ändras rätt friskt under resans gång, antalet dagar är alltid tilltaget i överkant vilket tyvärr innebär tyngre packning pga mer mat men det är skönt att slå upp tältet när det börjar regna även om man bara gått några kilometer den dagen. Luncherna är alltid en källa till rast och vila och så varmt som det var i fjol så var tre timmars luncher mer regel än undantag etc. Så för oss är fjällvandrandet definitivt en källa till njutning och att ta det lugnt.

Det är bara att gratulera! Jag jobbar på att nå sådana höjder av sinnesfrid, men har en bit kvar.

Jag tror att mycket av mitt problem består i en rigida planeringen (på samma sätt som Nirvana-avslutad210712s frälsning bygger på en extremt lös planering). Jag har full koll på vilka svårigheter som väntar under en vandring; till exempel vad. Och då jag väl ska ta det lugnt så börjar jag oroa mig för de kommande svårigheterna; "tänk om det blir dimma imorgon då jag ska gå på Luottolahko?"

I den rigida planeringen ingår även fastställda dagsetapper. Jag fixerar alltför hårt vid dessa och om jag kommer fram till slutmålet för en dags vandring lite tidigare än beräknat, tar jag ofta tillfället att vandra lite extra och beta av bitar av nästa dags etapp. Resonemanget blir då: "jag kan ju ta det lugnt imorgon". Det slutar med att jag samlar alla extra dagsetapper till sista dagen, men då är jag redan framme.

 

[brigas]

bo nära och korta turer

självklart underlätter min bostádsort att det är enkelt att ofta vara ute,och jag är ofta ute,men ändå;även med långt reseavstånd skulle jag nog känna att det tar på att vara ute länge.speciellt om jag gick en solotur.
Å andra sidan har jag inte åkt till Thailand/Egypten för två dyk eller Kenya enbart för två safaridagar...

 

[Puttri]

självklart underlätter min bostádsort att det är enkelt att ofta vara ute,och jag är ofta ute,men ändå;även med långt reseavstånd skulle jag nog känna att det tar på att vara ute länge.speciellt om jag gick en solotur.
Å andra sidan har jag inte åkt till Thailand/Egypten för två dyk eller Kenya enbart för två safaridagar...

Det är väl inget fel i det! Du är inte en sämnre människa för det . Förhoppningsvis gör all människor det som de får mest tillfredställelse, det finns inget självändamål i att vara ute längre än vad man själv känner för (bara för att andra är det). Är oxå den typer som har svårt att ladda om när jag väl har nått mitt mål, men då tänker jag varför skall jag stanna längra om jag faktiskt inte vill!

Det är min filosofi iaf.
/Petri

 

[avslutad210712]

Det är bara att gratulera! Jag jobbar på att nå sådana höjder av sinnesfrid, men har en bit kvar.

Titta på ditt födelseår och mitt så inser du att det troligen blir så för dig också så småningom *L*

Även om vi inte har fastslagna dagsetapper så brukar jag (min sambo vet inte om min lilla princip) räkna med 10 km per dag men försöker gå 15 km och på det sättet får jag/vi en "extra" vilodag var tredje dag som kan användas till slappning, regndag, fiske eller liknande. Nu behöver det (och blir heller aldrig) just var tredje dag men det fungerar bra på lite längre vandringar. Kortare vandringar (i dagar räknat) är man oftast lite mer låst til att försöka avverka lite distans varje dag.

 

[avslutad210712]

Det är väl inget fel i det! Du är inte en sämnre människa för det . Förhoppningsvis gör all människor det som de får mest tillfredställelse, det finns inget självändamål i att vara ute längre än vad man själv känner för (bara för att andra är det). Är oxå den typer som har svårt att ladda om när jag väl har nått mitt mål, men då tänker jag varför skall jag stanna längra om jag faktiskt inte vill!

Det är min filosofi iaf.
/Petri

Så länge man gör som man själv känner för så gör man rätt. Vill man inte gå en vecka i sträck skall man inte göra det bara för att "alla andra" gör det. Vill man bo i Abisko på fjällstationen och bara gå dagsetapper ser jag heller inget fel i det bara man själv tycker att det är det man vill göra.