Hur långt går man på skidor per timme

[såg]

Hur långt går man på skidor med ryggsäck på ryggen som väger.
Mins när man tävlade i längdåkning att man gjorde 2,5 km på 30 min och då hade man tävlingsskidor och dräkt.

hur länge tror ni 15 km med packning på 15 kg ta?

 

[undvall]

Omöjlig fråga....

Hur långt går man på skidor med ryggsäck på ryggen som väger.
Mins när man tävlade i längdåkning att man gjorde 2,5 km på 30 min och då hade man tävlingsskidor och dräkt.

hur länge tror ni 15 km med packning på 15 kg ta?

Hejsan,

Att försöka bedöma vilket tempo man håller när man går på tur är i princip omöjligt, då förhållandena kan skilja sig så mycket från gång till gång. Vissa dagar åker man 15 km innan lunch utan några större problem.....3-4 dm nysnö + segföre senare och man får vara glad om man tar sig fram 15 km över huvud taget. Det ska dock påpekas att om man skidar uppe på kalfjället är skidföret oftast ganska bra, snön brukar packa ihop sig av vinden. Dock kan det ju bli svårt att ta sig fram på grund av just vinden

En annan faktor som givetvis spelar in är hur stark skidåkare man är. Du får räkna med att maximalt tempo med turskidor + 15 packning är ungefär 1/3-del av vad man kan hålla i maskingjorda spår. Så om du åker c:a 5 km / timme då du tävlar, enligt ditt uttalande ovan, så kommer det minst ta 9 timmar att åka 15 km med 15 kg på ryggen. Troligtvis längre!

/ Stefan

 

[tomhylsan]

Hur långt går man på skidor med ryggsäck på ryggen som väger.
Mins när man tävlade i längdåkning att man gjorde 2,5 km på 30 min och då hade man tävlingsskidor och dräkt.

hur länge tror ni 15 km med packning på 15 kg ta?

Lite OT men jag tror nog det inte blev helt rätt. En medelbra vasaloppsåkare åker en mil på en timme, alltså 5 km på en halvtimme.

 

[thureb]

Vid bra före

så åker jag kanske 5 -7 km/ timme när det är flackt. men det är det ju inte så ofta på långtur.

Vid riktigt besvärliga fören kan det t o m vara bäst att vända. Har träffat en mycket erfaren åkare som helt enkelt inte kunde ta sig uppför i ospårad terräng strax under trädgränsen under högvintern med "bottenlös" snö och vanliga fjällskidor med stålkanter.

2-3 mil per dag är ofta en lämplig dagsetapp. Men hastigheten under de olika timmarna under en sån dag varierar mycket.

Thure

 

[fafner]

Oj svårt har 4km på en dag i tät dimma med riktigt klibbföre som sämst och Keb-Nikka på under två timmar på perfekt skejtföre (och lie vind i ryggen och nedförsbacke).

Går jag brant uppför är det enklare att räkna höjdmeter, i bästa förhållanden kan jag göra ca 1000 höjdmeter i timman (dock inte mer än nån timme;-) , men är det tungt så gör jag kanske 200. Brant nedför beror på teknik, så länge det inte är bristande skare går det ju fort nedför...

har gått med nybörjare från blåhammaren och det tog betydligt längre tid nedför en uppför, fast det är ganska flackt från från blåhammaren mot Storlien...

Jag brukar räkna på 20 km om dan om man vill ta det lungt och vara förberedd för det mesta, tre mil om jag vill gå längre, då är det behagliga etapper.

Med blodsmak i mun och minimal packning har jag kört 20 km (inklusive 2000+ höjdmeter) på under tre timmar, men det var inte direkt behaglig tur! Skejtskidor, två draghundar sdom hjälper till och perfekt skejtföre så är 20 km något man gör under 2h med ett leende på läpparna;-)

 

[seobserver]

Bär inte dina skidor måste du över vallgraven lössnö kan du bruka timmen utan att i princip röra dig i distans. Har du skarföre är det lätt att få upp farten, blir det motvind hjälper inget underlag.

Precis som Stefan och Thure skrivit är det konditionerna som begränsar, vida mer än din förmåga.

Med ryggsäck på ryggen/pulka bakom sig gäller det att välja kostigen med måttliga höjdkurvor.

Det gäller bara att ta lagom stora bitar och skall man slå läger, göra det i tid.
go tur

 

[luktafotogen]

Med 32 kg packning och helt ospårad terräng i flacka småland gjorde jag drygt tre mil på ca nio timmar. Det var dock ett rent uthållighetstest och jag gjorde inget mer den helgen. Vi har gjort liknande etapper i fjällen men både jag och sambon tar en Svensk klassiker som en klackspark. Fast jag har inte gjort den.

"Vallgraven lössnö" har dräpt både mitt och min före detta alpinistväns självförtroende men man kommer förbi med eller utan feber. Ovanför väntar himmel eller helvete och någon gång har vi fått vända ner igen.

 

[seobserver]

Vallgraven lössnö kan ju vara kamouflerad med ett bristande lager skare, men den brukar ta slut. Sen är alltid frågan vem som är mest slut.