Jag var i dagarna ute en sväng på Östgötaleden, sträckan Boxholm till Kråkeryd. Längs vägen stötte jag på en bonde som var lite förvånad över att han sett så få vandrare på leden i sommar (enligt honom var jag den första som passerat, och detta i slutet av juli!). Eftersom nämnda bonde bodde längs leden var han intresserad av hur man kunde locka ut fler människor på stigarna. Jag hade en del idéer, men det skulle vara kul att höra vad ni som hänger här tycker: hur får man fler att hitta ut på vandringslederna? Det kan gälla både marknadsföring, kringservice eller själva ledens utformning i sig. Annorlunda uttryckt: hur gör man en riktigt bra vandringsled, och hur får man folk att hitta den?
Hur göra bättre leder?
- Trådstartare bigfoot
- Start datum
Intressant frågeställning ur flera aspekter.
Att överhuvud taget få ut folk i skogen i större utsträckning är en ren kulturinsats. Med dagens aktiva skogsbruk försvinner stigar som hävdats sedan generationer, antingen genom att de förbättras och uppgraderas till körbara vägar eller helt enkelt förstörs vid markberedning. Även andra kulturlämningar försvinner som ett resultat av nonchalans och okunskap, som t.ex. gamla torpruiner, trefaldighetskällor, kolbottnar, mm.
Enligt min mening är det inte bara fornminnen i RAÄ:s register som är skyddsvärda, utan också yngre lämningar.
Alla insatser som bidrar till att säkra det kulturarv som finns omring oss är värda att uppmuntra, även underhåll av vandringsleder.
Jag har inte historiken riktigt klar för mig, men upplever att många låglandsleder kom till på 70-talet när bl.a. Sörmlandsleden blev en succe och förebild för många andra leder.
Dessvärre tycks ambitionsnivån vid en del kommuner inte räckt till att göra en ordentlig inventering av befintliga stigar och besöksmål, utan leder är dragna där inte ens lokalbefolkningen har anledning att röra sig. Nyttjandet av en del ledavsnitt blir därmed för lågt och leden växer igen.
Så här är läget i alla fall för många delar av Gästrikeleden som jag gått eller cyklat.
Men hur göra bättre leder?
Jag inser att det kräver större insatser än vad kommunal ekonomi tillåter i nuläget. Sannolikt behövs fler eldsjälar och ideella insatser.
Om jag inte har helt fel så är Sörmlandsleden uppdelad i avsnitt där olika idrottsklubbar, hembygdsföreningar och motsvarande ansvarar för uppmärkning och markarbeten. Kommunala medel bekostar det material som behövs för att bygga spänger, vindskydd, mm. Den bidragande föreningen får som tack för sin insats en summa pengar att använda i verksamheten.
Om inte den modellen redan tillämpas på andra håll så tror jag att den kan användas för att engagera människor med lokalkännedom, och som därmed kan bidra med bättre ledsträckningar och intressant dokumentation kring "sitt" ledavsnitt.
Stimulera de bidragande föreningarna att skapa så besöksvänliga ledsträckningar och intressanta beskrivningar som möjligt. Se till att bra leder ges rättmätig publicitet, kanske genom att arrangera tävlingar där ära och mindre penningbidrag tillfaller den förening som lyckats bäst.
Borde finnas en och annan euro att hämta från olika stödfonder, på samma sätt som andra kulturvårdande insatser kan få bidrag inom ramen för EU:s jordbruksstöd.
Att överhuvud taget få ut folk i skogen i större utsträckning är en ren kulturinsats. Med dagens aktiva skogsbruk försvinner stigar som hävdats sedan generationer, antingen genom att de förbättras och uppgraderas till körbara vägar eller helt enkelt förstörs vid markberedning. Även andra kulturlämningar försvinner som ett resultat av nonchalans och okunskap, som t.ex. gamla torpruiner, trefaldighetskällor, kolbottnar, mm.
Enligt min mening är det inte bara fornminnen i RAÄ:s register som är skyddsvärda, utan också yngre lämningar.
Alla insatser som bidrar till att säkra det kulturarv som finns omring oss är värda att uppmuntra, även underhåll av vandringsleder.
Jag har inte historiken riktigt klar för mig, men upplever att många låglandsleder kom till på 70-talet när bl.a. Sörmlandsleden blev en succe och förebild för många andra leder.
Dessvärre tycks ambitionsnivån vid en del kommuner inte räckt till att göra en ordentlig inventering av befintliga stigar och besöksmål, utan leder är dragna där inte ens lokalbefolkningen har anledning att röra sig. Nyttjandet av en del ledavsnitt blir därmed för lågt och leden växer igen.
Så här är läget i alla fall för många delar av Gästrikeleden som jag gått eller cyklat.
Men hur göra bättre leder?
Jag inser att det kräver större insatser än vad kommunal ekonomi tillåter i nuläget. Sannolikt behövs fler eldsjälar och ideella insatser.
Om jag inte har helt fel så är Sörmlandsleden uppdelad i avsnitt där olika idrottsklubbar, hembygdsföreningar och motsvarande ansvarar för uppmärkning och markarbeten. Kommunala medel bekostar det material som behövs för att bygga spänger, vindskydd, mm. Den bidragande föreningen får som tack för sin insats en summa pengar att använda i verksamheten.
Om inte den modellen redan tillämpas på andra håll så tror jag att den kan användas för att engagera människor med lokalkännedom, och som därmed kan bidra med bättre ledsträckningar och intressant dokumentation kring "sitt" ledavsnitt.
Stimulera de bidragande föreningarna att skapa så besöksvänliga ledsträckningar och intressanta beskrivningar som möjligt. Se till att bra leder ges rättmätig publicitet, kanske genom att arrangera tävlingar där ära och mindre penningbidrag tillfaller den förening som lyckats bäst.
Borde finnas en och annan euro att hämta från olika stödfonder, på samma sätt som andra kulturvårdande insatser kan få bidrag inom ramen för EU:s jordbruksstöd.
Varje led borde ha sin egen hemsida på nätet ungefär som med sörmlandsleden. http://www.sormlandsleden.se
Detaljerade etappbeskrivningar med tips om bra ställen att övernatta och fylla vatten. Även hur man tar sig dit med buss och tåg är bra om folk får veta. Just transporten dit och hem är något som ofta saknas på sörmlandsledens etappbeskrivningar. Går ju ofta att finna på andra sätt men det är så mycket enklare när de skriver ut det.
Sen är det ju alltid trevligt med vindskydd, gärna med ett vedföråd till så går inte skogen i närområdet åt.
Detaljerade etappbeskrivningar med tips om bra ställen att övernatta och fylla vatten. Även hur man tar sig dit med buss och tåg är bra om folk får veta. Just transporten dit och hem är något som ofta saknas på sörmlandsledens etappbeskrivningar. Går ju ofta att finna på andra sätt men det är så mycket enklare när de skriver ut det.
Sen är det ju alltid trevligt med vindskydd, gärna med ett vedföråd till så går inte skogen i närområdet åt.
Östgötaleden på nätet
...och då borde jag väl nämna http://www.ostgotaleden.nu, som har liknande information för Östgötaleden. Det kan väl sägas att min senaste vandring hade varit bra mycket mer angenäm om jag hade läst lite på den sajten innan jag gav mig iväg...
...och då borde jag väl nämna http://www.ostgotaleden.nu, som har liknande information för Östgötaleden. Det kan väl sägas att min senaste vandring hade varit bra mycket mer angenäm om jag hade läst lite på den sajten innan jag gav mig iväg...
tankar
jag har gått billingeleden i sommar den är ganska fin men det saknas vindskydd detta är nog det viktigaste för att en led ska öveleva sen är det informationen som kan ligga på nätet men varje kommun måste göra det lätt att hitta .allt går icykler nu tror jag det är cykelleder som är inne häls inge
jag har gått billingeleden i sommar den är ganska fin men det saknas vindskydd detta är nog det viktigaste för att en led ska öveleva sen är det informationen som kan ligga på nätet men varje kommun måste göra det lätt att hitta .allt går icykler nu tror jag det är cykelleder som är inne häls inge
Genom att någon vänlig själ gör några bra rastplatser, att samma vänliga själ tar med sig 4 kompisfamiljer dessa rastplats och grillar korv, dessa 4 familjer måste sel dyrt och heligt lova att de tar med sig 4 andra familjer till en rastplats och grillar korv ......
Att någon vänlig bonde lägger ut några kubik ved vid dessa rastplatser under vattenskydd så att de är tort även efter regn.
Att vandringslederna går i en cirkel eller gör det lätt att ta sig tillbaka med bussförbindelsen. Bussen bör helst gå en gång i timmem ävaen söndagar.
Att vandringsleden går förbi någon bonde som kan, vill och FÅR sälja fika, lite mat och kanske servera ett glas hemgjort vin som han kanske också kan sälja direkt.
Att man kanske kan övernatta på bondens loft eller i en gammal lada.
Att leden går i närheten av något annat lämpligt matställe som är familjevänligt.
Att vattenhämtningsplatser finns väl utmärkta.
Att leden går förbi en liten badplats,
Att det finns leder i skog vilka man kan gå även om det är varmt.
Att man tar med sig frimärksklubben på vandring till dessa ställen. Då frimärkssamlare är renliga måste man lär dem att det är tillåtet att bli lerig.
Att det finns tydliga skyltar som talar om hur långt det är till nästa plats, by, buss, järnvägsstation, vänlig bonde,
Att man börjar sälja riktig och god grillkorv vilken även riktiga män och kvinnor kan äta. Inte såna där äckliga hot-dogs.
osv
Naturligtvis kan man inte klara detta själv, man bör inrätta en myndighet som koordinerar och en ombudsman till vilken man kan vända sig om myndigheten, bonden, bussolaget, connex etc inte sköter sina ålägganden.
Att någon vänlig bonde lägger ut några kubik ved vid dessa rastplatser under vattenskydd så att de är tort även efter regn.
Att vandringslederna går i en cirkel eller gör det lätt att ta sig tillbaka med bussförbindelsen. Bussen bör helst gå en gång i timmem ävaen söndagar.
Att vandringsleden går förbi någon bonde som kan, vill och FÅR sälja fika, lite mat och kanske servera ett glas hemgjort vin som han kanske också kan sälja direkt.
Att man kanske kan övernatta på bondens loft eller i en gammal lada.
Att leden går i närheten av något annat lämpligt matställe som är familjevänligt.
Att vattenhämtningsplatser finns väl utmärkta.
Att leden går förbi en liten badplats,
Att det finns leder i skog vilka man kan gå även om det är varmt.
Att man tar med sig frimärksklubben på vandring till dessa ställen. Då frimärkssamlare är renliga måste man lär dem att det är tillåtet att bli lerig.
Att det finns tydliga skyltar som talar om hur långt det är till nästa plats, by, buss, järnvägsstation, vänlig bonde,
Att man börjar sälja riktig och god grillkorv vilken även riktiga män och kvinnor kan äta. Inte såna där äckliga hot-dogs.
osv
Naturligtvis kan man inte klara detta själv, man bör inrätta en myndighet som koordinerar och en ombudsman till vilken man kan vända sig om myndigheten, bonden, bussolaget, connex etc inte sköter sina ålägganden.
webinfo + guidebok/kartor
Jag håller med om att hemsida är ett måste.
http://www.skaneleden.se/ är ytterligare ett bra exempel.
ett dåligt exempel är blekingeleden som anknyter till skåneleden men inte har någon hemsida. En google-sökning på blekingeleden ger nästan lika mycket dansk- och tysk-språkiga träffar som svenska och det finsn ingen samlad blekingeledensida utan bara respektive kommuns sida om sin del av leden.
Sen ska det såklart finnas vindskydd med ved och vattenkällor och gärna närhet till affär och badplats. Spångar om det behövs och kanske även tips på tältplatser.
/Patrik
calle77; sa:
Jag håller med om att hemsida är ett måste.
http://www.skaneleden.se/ är ytterligare ett bra exempel.
ett dåligt exempel är blekingeleden som anknyter till skåneleden men inte har någon hemsida. En google-sökning på blekingeleden ger nästan lika mycket dansk- och tysk-språkiga träffar som svenska och det finsn ingen samlad blekingeledensida utan bara respektive kommuns sida om sin del av leden.
Sen ska det såklart finnas vindskydd med ved och vattenkällor och gärna närhet till affär och badplats. Spångar om det behövs och kanske även tips på tältplatser.
/Patrik
OK gratis är gott.
Men jag tror att det finns intresse och vilja att köpa ledbeskrivningar över Internet. Vet jag att pengarna går till föreningen som ansvarar för leden så tror jag dom flesta är villiga att betala/stötta föreningen. Förutsättningen är att ledbeskrivningen uppdateras varje år av folk med lokalkännedom.
I år skulle det vara bra att veta ifall yrvädret Gudrun sätter krokben för mig i vandringen.
Information som jag skulle vilja ha är av typen färskvara, var jag kan få dricksvatten, små tips, lokal information, lämpliga tältplatser, trevliga rastplatser, planerad avverkning mm.
Exempel på information som jag skulle vilja läsa i en ledbeskrivning.
När du kommer ut ur skogen finns ett gult hus på vänster sida där bor Hugo Pettersson hos honom får du hämta dricksvatten i den gröna pumpen vid hallonlandet. Du behöver inte fråga om lov men han är lite pratglad så ta dig tid att prata om du ser honom.
Där leden svänger till höger in på stigen så finns det en torpgrund där bodde familjen Andersson på 1800 talet deras levnadsöde finns nertecknat av hembygdsföreningen den kan du ladda ner härxxxxx.
När stigen slutar så kommer leden in i en hage där har Sven Pettersson (bror till Hugo) kvigor dom är snälla men Rosa med vitt huvud kan vara lite väl nyfiken men hon vill bara bli kliad.
mm
Men jag tror att det finns intresse och vilja att köpa ledbeskrivningar över Internet. Vet jag att pengarna går till föreningen som ansvarar för leden så tror jag dom flesta är villiga att betala/stötta föreningen. Förutsättningen är att ledbeskrivningen uppdateras varje år av folk med lokalkännedom.
I år skulle det vara bra att veta ifall yrvädret Gudrun sätter krokben för mig i vandringen.
Information som jag skulle vilja ha är av typen färskvara, var jag kan få dricksvatten, små tips, lokal information, lämpliga tältplatser, trevliga rastplatser, planerad avverkning mm.
Exempel på information som jag skulle vilja läsa i en ledbeskrivning.
När du kommer ut ur skogen finns ett gult hus på vänster sida där bor Hugo Pettersson hos honom får du hämta dricksvatten i den gröna pumpen vid hallonlandet. Du behöver inte fråga om lov men han är lite pratglad så ta dig tid att prata om du ser honom.
Där leden svänger till höger in på stigen så finns det en torpgrund där bodde familjen Andersson på 1800 talet deras levnadsöde finns nertecknat av hembygdsföreningen den kan du ladda ner härxxxxx.
När stigen slutar så kommer leden in i en hage där har Sven Pettersson (bror till Hugo) kvigor dom är snälla men Rosa med vitt huvud kan vara lite väl nyfiken men hon vill bara bli kliad.
mm
Sörmlandsleden
En bra led tycker jag givetvis är Sörmlandleden.
Först och främst ska leden vara lätt att nå start och etappmål bör vara lätta att nå med bil (parkeringsplatser) eller kommunala medel.
Vid starten är det bra om det står hur etappen är: lätt/svår vandrad, hur lång tid den tar, bra platser utmed etappen osv.
Uppmärkningen bör givetvis vara bra en icke orienteringskunnig person ska inte riskera gå vilse, man ska kunna gå utan karthjälp.
Våtmarker bör spångas så att man kan gå någolunda torrskodd på leden.
Vidare så en presentation av den som är ansvarig av just denna etapp vara presenterat vid starten så att man kan höra av sig med frågor.
Ang Sörmlandleden så har varje etapp minst 1 etappledare som håller "sin" etapp framkommlig enligt vissa regler som gäller märkning, stolpar, kartor, röjning spångbyggen osv.
På detta sätt ser ledens märkning lika ut vilken etapp än man befinner sig på.
Denna etappledare är en privatperson som gör allt detta arbete på sin fritid (gratis) de flesta bor nära sin etapp, själv har jag 300m till starten på min etapp.
Vidare så kan det även finnas medhjälpare som hjälper etappledaren.
Vill du hjälpa till hör av dig till Sörmlandleden.
Sen har varje region en regionsansvarig som håller i kontakten med alla markägare och även kommunen.
Sen finns det en underhållsansvarig som håller i underhållet över hela leden och fördelar resurser till behövande etapper.
Till sist har Sörmlandsleden ett kansli som stöder alla etappledare och dyl, dom sköter även hemsidan mm.
Dit kan man höra av sig med frågor om leden.
MVH
Krister Kollberg
Etappansvarig etapp 5
etapp5@bredband.net
http://www.sormlandsleden.se/
En bra led tycker jag givetvis är Sörmlandleden.
Först och främst ska leden vara lätt att nå start och etappmål bör vara lätta att nå med bil (parkeringsplatser) eller kommunala medel.
Vid starten är det bra om det står hur etappen är: lätt/svår vandrad, hur lång tid den tar, bra platser utmed etappen osv.
Uppmärkningen bör givetvis vara bra en icke orienteringskunnig person ska inte riskera gå vilse, man ska kunna gå utan karthjälp.
Våtmarker bör spångas så att man kan gå någolunda torrskodd på leden.
Vidare så en presentation av den som är ansvarig av just denna etapp vara presenterat vid starten så att man kan höra av sig med frågor.
Ang Sörmlandleden så har varje etapp minst 1 etappledare som håller "sin" etapp framkommlig enligt vissa regler som gäller märkning, stolpar, kartor, röjning spångbyggen osv.
På detta sätt ser ledens märkning lika ut vilken etapp än man befinner sig på.
Denna etappledare är en privatperson som gör allt detta arbete på sin fritid (gratis) de flesta bor nära sin etapp, själv har jag 300m till starten på min etapp.
Vidare så kan det även finnas medhjälpare som hjälper etappledaren.
Vill du hjälpa till hör av dig till Sörmlandleden.
Sen har varje region en regionsansvarig som håller i kontakten med alla markägare och även kommunen.
Sen finns det en underhållsansvarig som håller i underhållet över hela leden och fördelar resurser till behövande etapper.
Till sist har Sörmlandsleden ett kansli som stöder alla etappledare och dyl, dom sköter även hemsidan mm.
Dit kan man höra av sig med frågor om leden.
MVH
Krister Kollberg
Etappansvarig etapp 5
etapp5@bredband.net
http://www.sormlandsleden.se/
Liknande trådar
Liknande trådar
-
-
Vilka leder i fjällen är i behov av fler stugor eller annan infrastruktur?
- Börjat av Emil Stefansson
- Svar: 30
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.