Försök till test av underställens torktider

[Strykarräven]

Varje frilufts- och sporttillverkare med självaktning har ett eget baslagersmaterial, som allihop påstås vara bra om inte bäst. De transporterar svett, kyler kroppen, torkar snabbt och värmer kroppen om den blir frusen.

Som ett tecken på att jag verkligen har för gott om tid (nåja) så har jag idag genomfört ett test av hur snabbt olika underställ torkar, under "standardiserade" former. Presenterar data inom kort. Varsågoda att kommentera.

 

[Strykarräven]

Testet!

Introduktion: Den pågående materialutvecklingen har medfört en mångfald av syntetiska textilier på marknaden för friluftsprodukter. Ett användningsområde är de sk baslagren, dvs det lager av kläder som används närmast huden. De flesta klädproducenter har minst ett, ofta flera olika, material som används i en uppsjö olika modeller med varierande funktion.
Önskvärda egenskaper hos ett baslagerplagg (nedan: bp) är god svettransport till nästa lager, snabb avdunstning för att hålla huden torr, god torkförmåga, en viss grad av isolation mot kyla samt låg vikt och komfort mot huden. Svettransport sker ffa genom uppsugning och spridande av fukten över en större yta för snabb avdunstning. Primärt för samtliga funktioner ovan är val av textil, och på senare tid har empirin visat att inte endast materialet (t ex polyester) utan kanske framförallt texturen/stickningen har betydelse.
Det finns ännu så länge få jämförande studier av funktionen hos olika bp-material och -modeller från olika tillverkare. Delvis beror detta på att sådana är svåra att standardisera, och att testerna ej når tillräcklig extern validitet, dvs att laboratoriemässiga förhållanden inte motsvarar praktiskt friluftsliv. Fuktgenomsläpplighet etc är bl a beroende av omgivning (vind, luftfuktighet, temperatur) samt bärarens svettning, arbetsgrad och övrig klädsel. En enskild fuktdroppe sprider sig annorlunda än en större svettyta, t ex ryggen under en ryggsäck på en svettande person.
En parameter som är mätbar med enkla metoder är torktid. Denna fungerar som markör för plaggets avdunstning, och är i sig av betydelse för avkylningseffekt på bärarens kropp samt viktbelastning, där ett plagg som suger mycket fukt och torkar långsamt är tungt att bära. Dessutom är torktid en ren säkerhetsaspekt vintertid, då fuktig klädsel med dålig isolationsförmåga och tendenser till hopfrysning kan innebära en fara.
Syftet med detta test var att undersöka torktiden hos olika material från olika tillverkare av idrotts- och friluftskläder. Hypotesen var att materialet avgör torktid och torkhastighet.

Material och metod: 9 st olika bp av 9 st olika material från 7 st olika tillverkare ingick i testet. Samtliga var överkroppsplagg, men modellerna varierade. I testet ingick 5 t-shirtmodeller, 3 långärmade modeller och 1 linne. Eftersom tygets yta inte är särskilt beroende av modell, och torktiden relaterades till ursprungsvikt, korrigerade försöket för olika mängd tyg i plaggen. Samtliga plagg är använda <10 ggr av samma person med ett undantag, Craft-tröjan i polyester (9. nedan) och nytvättade. De testade plaggen var:

1. Brynje Aclima, 100% polypropylen. Långärmad tröja herr stl L
2. Nike Dri-Fit, 100% polyester. T-shirtmodell herr stl M
3. Haglöfs Dryskin, 100% polyester. T-shirtmodell herr stl M
4. Craft Active Wool, 60% ylle/40%polyester. Långärmad tröja herr stl M
5. Hanes Fit-T, 100% bomull. T-shirtmodell herr stl M
6. Pro-Touch Coolmax, 100% polyester. T-shirtmodell herr stl M
7. Puma U.S.P, 100% polyester. T-shirtmodell herr stl M
8. Haglöfs, Polartec Powerdry, 100% polyester. Linnemodell dam stl 42
9. Craft underställ, 100% polyester. Långärmad tröja herr stl M

Samtliga plagg vägdes torra på digital våg och blöttes därefter grundligt i kallt vatten. De centrifugerades 10 sekunder jämnt packade längs periferin av en vanlig tvättcentrifug, för att simulera mekanisk urvridning av vått plagg. Därefter vägdes de och hängdes på torkställning inomhus i 22 grader C. Vägning skedde därefter vid T=15. 30, 45, 60, 90, 120, 180 och 210 minuter. Vikter anges dels i gram, dels i andelar av torrvikt i separata grafer.

Resultat: Generellt sög plagg med högre torrvikt (=mer tyg) mer vatten och vice versa: Fig 1, se http://www.utsidan.se/medlem/album/visa.htm?ID=15283. Nr 5, bomullst-shirten sög mest vatten i förhållande till torrvikt följd av nr 2, Nike Dri-Fit och nr 3, Haglöfs Dryskin: Fig 2, se http://www.utsidan.se/medlem/album/visa.htm?ID=15284. Nr 4, Craft Active Wool var tyngst och sög mest vatten, men i förhållande till torrvikt var vattenupptaget ej särskilt betydande. Torkhastigheterna var tämligen lika att döma av grafernas lutning. Brynje Aclima, följt av Craft Polyester och Puma U.S.P. var snabbast att nå 10% vatteninnehåll, där Brynje nådde detta värde efter ca 2 timmar.

Diskussion: Att torkhastigheterna ej är uppenbart materialberoende tyder på att plaggets yta är den enda viktiga faktorn hos plagget som avgör torkhastighet. De olika torkhastigheterna avgjordes sålunda av hur mycket vätska plagget höll efter 10 sekunders centrifugering, och arbetshypotesen för nästa försök blir således att olika material tappar vätska olika lätt vid mekanisk torkning. Slutsatsen av detta är att den mekaniska torkningen (urvridning etc) är helt avgörande för torktiden, och att plaggets material avgör effekten av urvridning. Material ska således väljas efter hur lätt det vrids ur, och inte efter påståendet att det ”torkar fort”.
Bomull var det i särklass mest vattenhållande materialet, vilket inte lär förvåna någon. Desto mer förvånande är att Craft Active Wool håller såpass lite vätska trots ylleinnehållet, men sannolikt hade siffrorna sett annorlunda ut med ett 100% ylle-bp. Brynje Aclima har en struktur med mindre tyginnehåll per ytenhet eftersom tyget är ett grovt nät, vilket naturligtvis ger en större praktisk yta för avdunstning. Polartec Powerdry och Puma U.S.P. är de lättaste materialen, där Puma troligen är lättast med tanke på att Powerdry-plagget var ett linne i dammodell.
Av icke-mätbara iakttagelser noterades att Haglöfs Dryskin och Nike Dri-Fit var klart kallast mot huden när de var fuktiga. Detta kan tolkas som en snabbare avdunstning, men mer troligt var att plaggen helt enkelt höll mer vätska, eftersom torkhastigheten i stort sett var lika som för övriga plagg. Detta är komfortabelt vid varmt klimat, men mindre önskvärt vid t ex kvällskyla. Något att tänka på vid val av a) joggingplagg, då man kan torka plagget efter träning och b) fjällvandring, då torkning kan vara vansklig.
[Ändrat av Strykarräven 2006-08-20 kl 09:14]

 

[Avslutatmedlemskapx]

Ett par synpunkter, när vi går är hudtemperaturen anlingen över 27 grader samt att fartvinden är 3-5 km/h.
Sådeles bör ett seriöst test genomföras vid rättare temperaturområde samt jänställas med att subjektivt gåtest med plaggen på, när känns det behagligt igen, för det är det intressanta.

Go tur

PS Jag kan tillfoga att kungens gröna m/90 under komposthögen känns behagliga ca 1/2 timme efter genomblöt både inner och ytterlager och normal utemarsch i +10grader, svag vind men hög relativ fuktighet. Regatta 100% plast och North face do med nylon ytterkläder samma konditioner tar subjektivt aningen, men inte mycket längre tid innan det känns skönt igen, för den här testpersonen.

 

[Strykarräven]

Ett par synpunkter, när vi går är hudtemperaturen anlingen över 27 grader samt att fartvinden är 3-5 km/h.
Sådeles bör ett seriöst test genomföras vid rättare temperaturområde samt jänställas med att subjektivt gåtest med plaggen på, när känns det behagligt igen, för det är det intressanta.

Go tur

PS Jag kan tillfoga att kungens gröna m/90 under komposthögen känns behagliga ca 1/2 timme efter genomblöt både inner och ytterlager och normal utemarsch i +10grader, svag vind men hög relativ fuktighet. Regatta 100% plast och North face do med nylon ytterkläder samma konditioner tar subjektivt aningen, men inte mycket längre tid innan det känns skönt igen, för den här testpersonen.

Naturligtvis måste ett riktigt test vara "på riktigt", eftersom det inte går att standardisera uteliv med "labbmetoder". Samtidigt blir sådana test omöjliga att jämföra, eftersom de varken kan upprepas eller klarar att rättvist jämföra olika plagg.

Syftet med mitt test var inte att få fram vilket plagg som är skönast, eftersom sånt inte kan mätas. Däremot ville jag få reda på varför mina yllestrumpor tar så infamt lång tid att torka på vintern när det läckt in sursnö i skorna, medan syntetstrumporna går fort att torka. Jag ville också veta varför Haglöfs dyra underställströja i Dryskin aldrig blir torr, jämfört med mitt gamla Craft-ställ, som kostar en bråkdel? Detta har jag fått reda på. Samtidigt blev jag förvånad över att en del material som jag trott stenhårt på, faktiskt är rätt svåra att torka. Att varenda morgon ta på sig en blöt tröja är inte lika roligt som att ta på en sgs torr tröja, och det kan inte vara vettigt att ha en ständigt blöt tröja som under natten överför sin fukt till sovsäck, andra kläder etc.

F ö tycker jag subjektivt att M90 är skräp, den känns väldigt "blöt" mot kroppen, och torkar subjektivt aldrig. Den blir aldrig ett våtvarmt omslag, utan ett våtkallt.

 

[Avslutatmedlemskapx]

F ö tycker jag subjektivt att M90 är skräp, den känns väldigt "blöt" mot kroppen, och torkar subjektivt aldrig. Den blir aldrig ett våtvarmt omslag, utan ett våtkallt.

Uppenbart är att vi upplever skönt olika samt att årsvis av träning i våta omslag av typen bomull kanal kan göra marginella förbättringar till stora upplevelser.

Angående dina våta sockar som aldrig torkar, rekommenderar jag knästrumpa 61, mycket syntet och fullt möjlig i fält få helt torra under jackan. En annan lösning som är beroende på hur väl dina kängor ventilerar är syntetinnerstrumpa med vekfunktion, ankelsocka nylon, gles och sedan ylle socka. Men G-tex i kängorna kan förhindra även den modellen.

Go tur

 

[JonathanW]

Re: Testet!

Diskussion: Att torkhastigheterna ej är uppenbart materialberoende tyder på att plaggets yta är den enda viktiga faktorn hos plagget som avgör torkhastighet. De olika torkhastigheterna avgjordes sålunda av hur mycket vätska plagget höll efter 10 sekunders centrifugering, och arbetshypotesen för nästa försök blir således att olika material tappar vätska olika lätt vid mekanisk torkning. Slutsatsen av detta är att den mekaniska torkningen (urvridning etc) är helt avgörande för torktiden, och att plaggets material avgör effekten av urvridning. Material ska således väljas efter hur lätt det vrids ur, och inte efter påståendet att det ”torkar fort”.

Vad menar du här egentligen? Först skriver du att torkhastigheterna ej är uppenbart materialberoende. Lite längre ned skriver du sedan att olika material tappar vätska olika lätt vid mekanisk torkning, och detta är helt avgörande för torktiden. Är inte detta då ett materialberoende?

Det är ju välkänt att polypropylen absorberar väldigt lite vätska, mindre än polyester. I ditt test verkar också polypropylen-plagget torka fortast. Ändå skriver du att torkhastigheterna ej är uppenbart materialberoende. Hur kan du dra denna slutsats utan att t.ex. ha jämfört med ett vanligt plagg i polypropylen (dvs ej brynjekonstruktion)? Jag är tämligen övertygad om att en polypropylen-tröja i ditt test skulle torka fortare än en polyestertröja i i övrigt identisk konstrukion. Det skulle väl indikera ett tydligt materialberoende?

Jag vill också invända mot slutsatsen att plagg ska väljas efter hur lätt de kan vridas ur. Hur ofta behöver man vrida ur svett ur plagg? Kan inte erinra mig att jag någonsin gjort detta, vanligtvis reglerar man väl sin klädsel innan den blir så blöt av svett att den behöver vridas ur?

Jag menar inte att låta kritisk, jag försöker bara förstå mig på din tolkning av resultaten. I övrigt tycker jag undersökningen är intressant, välgjord och väldokumenterad, så all heder åt ditt arbete. Mer sånt!

 

[Avslutatmedlemskapx]

Tvättar du aldrig dina plagg i fält?

 

[avslutad210712]

Re: Re: Testet!

Jag vill också invända mot slutsatsen att plagg ska väljas efter hur lätt de kan vridas ur. Hur ofta behöver man vrida ur svett ur plagg? Kan inte erinra mig att jag någonsin gjort detta, vanligtvis reglerar man väl sin klädsel innan den blir så blöt av svett att den behöver vridas ur?

Nej jag tror knappast att någon får så svettiga plagg att man vrider ur svetten men som nämts ovan så tvättar man väl plaggen i fjällen. I alla fall gör vi det och jag gissar att de allra flesta som bara tar med sig en mindre mängd gör det.

Hade varit skoj att se om torktiden för olika material varierar ifall man lägger till faktorn vind för min personliga erfarenhet är att vind torkar bättre än värme så länge vi pratar utomhustemperaturer.

 

[JonathanW]

Självklart tvättar jag också, men jag ser till att göra det under dagar när det är bra väder. Då är torkningen inga problem, vare sig det gäller polyester, polypropylen eller ull (de material jag testat). Hur lätt ett plagg vrids ur känns därför inte viktigt för mig när jag väljer friluftskläder.
[Ändrat av JonathanW 2006-08-20 kl 17:21]

 

[Strykarräven]

Angående dina våta sockar som aldrig torkar, rekommenderar jag knästrumpa 61, mycket syntet och fullt möjlig i fält få helt torra under jackan. En annan lösning som är beroende på hur väl dina kängor ventilerar är syntetinnerstrumpa med vekfunktion, ankelsocka nylon, gles och sedan ylle socka. Men G-tex i kängorna kan förhindra även den modellen.

Jo, fast i .tex-kängorna är torkning inte ett så stort problem, problemet gäller ffa i stövlarna, i min gamla läckande Lundhags (efter vad/regn/myr) samt i mina skidpjäxor som tar in väta på ett mystiskt sätt. Jag kör med samma strumpmetod som du rekommenderar.

 

[Strykarräven]

Självklart tvättar jag också, men jag ser till att göra det under dagar när det är bra väder. Då är torkningen inga problem, vare sig det gäller polyester, polypropylen eller ull (de material jag testat). Hur lätt ett plagg vrids ur känns därför inte viktigt för mig när jag väljer friluftskläder.
[Ändrat av JonathanW 2006-08-20 kl 17:21]

Menar du att du kan förutsäga govädret i fjällen? Hur gör du de där gångerna (>50% av tiden) då det är surväder? Jag svettas då också, och måste tvätta mina paltor.

Ett annat sätt att läsa mina ord om "urvridning" är att somliga plagg absorberar mindre vätska, och då är resultatet applicerbart på "vanlig" svettning. Att sedan somliga av oss svettas så man faktiskt får vrida ur kläderna är en sorglig parentes. Om man talar högre aktivitetsnivå (löpning t ex), så känner nog fler igen sig i den beskrivningen.

Och ja, det hade varit roligt att testa ett icke brynjestickat plagg i polypropylen, definitivt. Mitt underställskonto är dock i botten för tillfället

Och Zeb: Min personliga övertygelse är att vind är mycket mer betydelsefullt än temperatur.

 

[JonathanW]

Menar du att du kan förutsäga govädret i fjällen? Hur gör du de där gångerna (>50% av tiden) då det är surväder? Jag svettas då också, och måste tvätta mina paltor.

Ett annat sätt att läsa mina ord om "urvridning" är att somliga plagg absorberar mindre vätska, och då är resultatet applicerbart på "vanlig" svettning. Att sedan somliga av oss svettas så man faktiskt får vrida ur kläderna är en sorglig parentes. Om man talar högre aktivitetsnivå (löpning t ex), så känner nog fler igen sig i den beskrivningen.

Som jag skrev tvättar jag bara under dagar med bra väder. Alltså inget behov av att förutspå vädret; är det dåligt låter jag bli att tvätta. Sen kan det ju klart vara fint när jag tvättar för att sedan bli sämre, men jag har hittills aldrig upplevt det som något problem, oavsett vilket av de ovannämnda materialen det gällt. Är det dåligt väder ställer jag mig inte och tvättar, av den anledningen att jag hellre är torrare även om det betyder att mina kläder kanske luktar lite. Vid fulväder går jag emellertid numera i ullbrynja som varken är överdrivet varm eller luktar särskilt illa. Är det dåligt väder många dagar i rad fortsätter jag gå i mina ullkläder utan att tvätta, de varken känns äckliga eller luktar påtagligt illa för det.

Att det var så man skulle tolka dina ord om urvridning hade jag inte kommit på på egen hand, så tack för förklaringen. Detta tycker jag ligger betydligt närmre det jag försökte få fram i min kommentar om materialberoende.

Vid löpning svettas jag floder och kan utan problem vrida ur plaggen efteråt, så den beskrivningen känner jag direkt igen mig i. Dock har jag aldrig några problem med torkningen av mina löpplagg då löpningen mestadels sker i närområdet av hemmet, och torkningen i detsamma. Till fjälls har jag heller alltså aldrig svettats så mycket att jag behövt vrida ur något underställ (även om det lokalt under axeloket på ryggsäcken blir så fuktigt).

Nåväl, jag har ingen lust att göra detta till någon längre diskussion, men då jag var välkommen att kommentera dina resultat ville jag också göra det. Som sagt, all heder åt ditt arbete i övrigt.



[Ändrat av JonathanW 2006-08-20 kl 18:45]