Finns någon expert på att vada i Sarek

[Peder35]

Jag och min fru åker till Sarek om några dagar (24/8) för en förhoppningsvis skön höstvandring. Det är första gången i Sarek och man är ganska novis på det här med vaden. Hade tänkt gå från Akka in i Routesvagge ner mot Smaila sen Koupervagge och upp mot Kirsus och tillbaks till Akka igen.

Fråga: Vad innebär det att vada över Suottasjjåhkå?
Har gogglat och sett att det finns väldigt blandade meningar om detta vad vilket i sin tur naturligtvis beror på vädrets makter - MEN VAD ÄR SANNOLIKT i Suottasjjåhkå................

1. Hur djupt kan man räkna med att det vanligtvis är?
2. Är det oftast en mycket hård vattenföring?
3. Är det extremt halt på stenarna?
3. Hur brett är vadet?
4. Kan man klara det med Coverboots utan att bli blöt om kängorna?
5. Bör man hellre ta vägen via Kirsusstugorna eller via Sergivagge?
6. Vad betecknar ett lätt - medelsvårt eller svårt vad egentligen?

Tacksam för lite snabba "expert" tips

Allt Väl / Peder

 

[tbergman]

1. Hur djupt kan man räkna med att det vanligtvis är?
2. Är det oftast en mycket hård vattenföring?
3. Är det extremt halt på stenarna?
3. Hur brett är vadet?
4. Kan man klara det med Coverboots utan att bli blöt om kängorna?
5. Bör man hellre ta vägen via Kirsusstugorna eller via Sergivagge?
6. Vad betecknar ett lätt - medelsvårt eller svårt vad egentligen?

Tacksam för lite snabba "expert" tips

Allt Väl / Peder

1. Räkna med att vadet är knädjupt på sina djupaste ställen medan huvuddelen av vadet vanligtvis inte är djupare än upp till halva vaden. Strömfåran återfinns på jåkkens bortre sida (om man kommer från Akka).
2. Ca 100 meter uppströms sammanflödet med Snjujuvtjudisjåhkkå svämmar jåkken ut något och vattenföringen är lugn.
3. Nej, det är inte halare än i andra sammanhang. Överlag kan man säga att fjällvad (i jämförelse med vad nedan skogsgränsen) ofta bjuder relativt mycket friktion på stenarna. Detta till följd av att stenarna inte är beväxta med alltför mycket mossa.
4. Ca 100 meter uppströms Sjnuju... är vadet ca 30 meter brett. Ett brett vad är i regel ett bra vad, givet strömmens hastighet (se diskussion i denna tråd)
5. Om Coverbootsen är knähöga bör det gå.
6. Nej, det tycker jag inte. Vadet över Souttasjåkkå är en klassiker i svensk fjällvandring och jag kan inte påminna mig om att jag hört om någon som har behövt vända pga av att det var för tufft.
7. Beteckningarna "lätt" och "medelsvårt" kanske du har hittat i ett svar jag gjort i en tidigare tråd och jag vill därför passa på med ett klargörande: Det finns inget officiellt rangordningssystem för vad, utan det var mina egna beteckningar. Vad jag ville med denna indelning var att relatera vadet över Rakkasjåhkå och Souttasjåhkå till Sjnujuvtisjåhkå. Den sistnämnda jåkken skulle då vara "svår", Souttasjåkkå "lätt till medelsvår" och Rakkasjåhkå "lätt". Mer sofistikerat än så är inte detta hemvävda beteckningssystem.

Tillägg: Om ni inte är vana med vad är Souttasjåkkå en lämplig inkörsport till vadandets underbara värld . Till skillnad från huvuddelen av alla jåkkar kan man inte bara plumsa över; därtill erbjuder den lite motstånd. Man bör stanna upp och gå lite efter kanten för att hitta lämplig överfart och är man käng-vandrare måste man i nio fall av tio byta till vadarskor eller ta på sig coverboots. Dock är det inget dramatiskt vad. Vattenföringen är lugn och skulle oturen vara framme och någon faller i, riskerar man inte annat än att bli blöt.

Lycka till!

/Thomas

 

[avslut1102]

Har själv vadat över denna jokk två gånger och förhållandena har varit helt olika. Första gången under en varm period så jokken ut så här:

Jag kunde mer eller mindre hoppa över utan att blöta ner kängorna. Andra gången när jag vandrade med mina föräldrar var det en helt annan jokk. Min mamma, som för övrigt är rätt stark, tyckte det var ett av de svåraste vad hon gjort. Det hade regnat kraftigt dagarna innan och jokken var rätt vild, dock inte omöjlig att passera.

Ta god tid på dig att hitta ett brett, lagom djupt (inte över knäna) och lugnt ställe. Använd stavar!

 

[nilssa]

Hej!

Jag vill absolut inte peka ut mig själv som "expert på vad" (för övrigt är det ingenting speciellt med Sarek, förutom avsaknaden av broar); men här är min erfarenhet:

Svårt blir det när man inte längre ser botten. Då måste man gå ut en bit och känna sig för, och vara beredd att vända. Det kan vara svårt när man har land ett par meter bort, och står inför alternativet att leta någon timme till.

Sen gäller det vanliga; leta upp ett "brett" vad, gärna uppdelat på flera grenar. Undvik att vada ovanför ett fall. En rejäl stav och ordentligt på fötterna. Knäpp upp avbärarbältet.

Sen måste jag slå ett slag för snabbvad (ingenting man läser om i Grundsten vad jag vet): på med regnbyxor, linda hårt kring vristen med en rem, och spring! Det är en ädel konst som kan förfinas i det oändliga... (gäller självklart lättare vad).

Bekymmra er inte för Suottasjjåhkå förrän ni är där. Tror ni kommer att få en superfin tur!

 

[undvall]

Två stavar

Till skillnad från nilssa (om jag inte missförstår hans understrykning) är den min mening att två stavar är överlägset en stav både vid vandring och vid vadning. Först och främst eftersom jag provat bägge vid ett flertal tillfällen, men även för att det egentligen är ganska logiskt. Staven/stavarnas främsta uppgift är ju att underlätta att hålla balansen. Men två stavar, en uppströms och en nedstöms, kan man vingla åt bägge hållen och få stöd. Dessutom är de små stavarna lättare att snabbt förflytta till ny stödpunkt om det skulle behövas.

/ Stefan

 

[nilssa]

En stav

Det pågor en parallell en-eller-två-stavar debatt på utsidan. Själv har jag ingen åsikt, förutom just när det handlar om vad. Jag har också prövat båda, och tycker att, om det är djupt och strömt, d.v.s. ett svårt vad, så är två stavar osäkert. Detta för att man håller i varje stav i bara en punkt. Det blir fladdrigt när man sätter ned staven i vattnet, och man kan då bli stående och vispa runt med händerna i djupt strömt vatten.

Men, det är nog en akademisk fråga i just det här fallet (inga svåra vad på turen)

 

[niklaz]

Jag tycker att två stavar inte var helt optimalt när det är lite djupare. Står man på en stenar så räcker helt plötsligt stavarna inte ner (jag hade 145 cm stavar). Sen upplevde jag också att det är lite knixigt när det är riktigt strömt. Försöker man sätta ner staven som vanligt så fladdrar den flera decimeter nedströms innan man hunnit få fast den i botten. En lång stav att luta sig mot uppströms hade känts mer stabilt. Jag skulle dock välja stavar igen pga att jag har lite onda fötter och det avlastar bra.