Jag har fiskat i över ett halvsekel men det är först på senare år som jag på allvar börjat ägna mig åt mete. Ofta är bottenmete mer effektivt än flötmete och ofta är bottenmetet mest effektivt när man inte ger mothugg eller använder ett tackel ( sk bolt rig) där fisken så att säga krokar sig själv (eller inte) när linan stramas upp mot sänket. Problemet när man metar med slak lina så att fiske kan ta agnet, simma iväg och kanske svälja det utan att känna något motstånd är frekvensen av djupa krokningar (dvs sådana när man inte kan befria fisken från kroken utan att skada eller döda den). Är det en matfisk man fått så är det inget problem, men om det är en fisk man inte vill (eller får) behålla är det ett mindre lyckat.
Jag fiskar mest i Östersjön och där får man bara ta upp gäddor mellan 50 och 75 cm i längd. Då vill man naturligtvis kunna sätta tillbaka de fiskar man inte får landa oskadda. Det låter sig inte göra om de är krokade i svalget (eller rentav hunnit svälja kroken). Motsvarande gäller för abborrar och andra metfiskar man inte vill avliva. Cirkelkroken (som, såvitt jag förstår, utvecklats för kommersiellt långrevsfiske i Söderhavet) ska fungera så att fisken i princip ska kunna svälja den utan att krokspetsen penetrerar någon vävnad. När linan sedan stramas åt ska kroken obehindrat passera svalget för att sedan fastna i käkvinkeln (mungipan).
Det hela låter väldigt bra, nästan (vilket är anledningen till att jag skriver detta) för bra. Nu har jag laddat upp med cirkelkrokar i olika storlekar och modeller för att själv testa men förmodligen har andra forumister gått för mig och om ni vill dela med er av era erfarenheter så är jag tacksam.
Jag fiskar mest i Östersjön och där får man bara ta upp gäddor mellan 50 och 75 cm i längd. Då vill man naturligtvis kunna sätta tillbaka de fiskar man inte får landa oskadda. Det låter sig inte göra om de är krokade i svalget (eller rentav hunnit svälja kroken). Motsvarande gäller för abborrar och andra metfiskar man inte vill avliva. Cirkelkroken (som, såvitt jag förstår, utvecklats för kommersiellt långrevsfiske i Söderhavet) ska fungera så att fisken i princip ska kunna svälja den utan att krokspetsen penetrerar någon vävnad. När linan sedan stramas åt ska kroken obehindrat passera svalget för att sedan fastna i käkvinkeln (mungipan).
Det hela låter väldigt bra, nästan (vilket är anledningen till att jag skriver detta) för bra. Nu har jag laddat upp med cirkelkrokar i olika storlekar och modeller för att själv testa men förmodligen har andra forumister gått för mig och om ni vill dela med er av era erfarenheter så är jag tacksam.
