Bästa turskidan.

Är det nån som har erfarenhet av Fischer E-109....ser ut som E-99 fast bredare....vad tror ni om den skidan (den vallningsfria varianten) för långturer på fjället?
Eller är det nån som har nåt annat förslag på en bra turskida...(Vallingsfri och med stålkanter)?

Hälsningar
Björn O ( som bytte rubrik på inlägget, för att se om det lockar hit några skidexperter)
 
Vallningsfri?

Tja då mina preferenser på fjället är tystnad så stryker sig vallningsfria skidor direkt. Inte bara glidet blir sämre, de låter oxså!
Men stål eller al-kanter är bra när skidan behöver bita, själv har jag ett par urgamla lagg som kommer att gå ett par säsonger till (dvs så länge det går att slipa på belaget utan att gå igenom.)
 
Turskidor

Eftersom det inte riktigt är någon prestige i turåkning så är det ganska luddigt vilka skidor som är bäst. Jag valde mellan Åsnes och Fischers sortiment när jag köpte mina turskidor. Det blev ett par E99 vilka har en del saker som jag är så där nöjd med.

Min recension av E99:
http://www.utsidan.se/recensioner/visa.asp?ID=1270

Men E109 verkar vara en mer lovande allroundskida. Vallningsfritt vs vallningsbara är upp till var och en vad de föredrar. Jag åker ganska mycket på klassiska löparskidor på vintern så vallning känns inte speciellt jobbigt för mig. Blir det riktigt brant så är det bara att sätta på stighudar. (Kom bara ihåg att ta bort fästvallan) Enligt flera med vallningsfria skidor skall det tydligen inte vara några problem att få fast stighudar på vallningsfria.

/Jonas U
 
Fischer E 109 synes å være en flott ski for bruk i fjellet , både i og utenfor skiløyper. Denne skien kom for salg i Norge sist vår, og det blir min neste ski.

Jeg bytter ski minst hvert 3. år. Har i flere år nyttet smørefrie ski, men med overgang til E 99 smøreski for ett par år siden, fikk jeg igjen en ny skiopplevelse. Endelig slapp jeg å stoppe halvveis ute på sletta, eller i bakken. Den hvinende lyden ble også borte. Og disse nye smørbare skiene/sålene fra Fischer er bare helt topp.

Leif S
 
Crownbelaget är kung i svenska fjäll

Jag tycker att Fisher Europa 99 med Crownbelag är en mycket bra allroundskida för fjällturer med packning och på veckoturer kan jag inte tänka mig något annat specellt inte från april och framåt.
Speciellt på vårvintern när föret växlar flera gånger under dagens lopp har crownbelaget sin styrka. Fisher Europa är också tillräckligt smala för att vara hyfsat lättglidande i skoterspår och skidspår.

Är man flera i en grupp och man har olika utrustning blir det ett evigt väntande för den som har vallningsfria skidor på de som har fästvallade skidor och som lätt får bakhalt och måste valla om eller lägga på hudar när fästvallan släpper i skar eller blötföre.

Vinandet från belagen märks mest när det är hårt underlag t ex isiga skoterspår men i sådant före behövs ju egentligen inte fjällskidor då är löparskidor med eller utan fästvalla mycket vettigare.

Dagsturer i brant terräng där man förväntar sig fin utförsåkning är ett undantag, då får man bättre åkning med bredare skidor utan dubbelspann och med flitigt användande av stighudar. Men då behöver man också plastpjäxor för att kunna njuta riktigt utför och kan knappast släpa med sig veckoturspackning.

Härligt att drömma om skidturer så här i september.

Thure
 
Jag har erfarenhet.

Jag och min fästmö köpte ny utrustning inför förra vårens 2 veckor i Sarek. Det blev Scarpa T3 (av den gamla, bruna, lättare modellen) samt Chilibindning och just de skidor du frågar om E-109. Vi köpte den vallningsfria modellen och jag måste säga att det fungerade suveränt. Det är en lite kraftigare skida som passar utmärkt med Gamla T3:an. Grejorna inger förtroende när man är långt från räddningen. Visst viner det vallningsfria belaget en aning när det är hårt men bara när man glider snabbt i utförslut. Det märks inte alls på plattåkning då man stakar fram. De går också rätt bra att åka telis med skidorna så man tvekar inte inför en topptur. Det var inte heller några problem att fästa stighudarna på belagen de satt som berget och frånvaron av valla gorde det hela väldigt enkelt. Det är dessutom förvånande hur pass brant man kan gå utan hudar med de vallningsfria skidorna. Skidorna är ju lite bredare än normalt vilket gör att man kan gå ner lite i längd utan att förlora bärighet vilket ju förenklar utförsåkningen en aning på toppturerna.

Det som var en lite irritation var väl egentligen chilibindningen. Det är ju en kraftig bindning så man vill gärna spänna den rätt löst under turåkningen, för att undvika risk för skavsår på hälarna. Den verkar då ha en förmåga att "ralla upp" vilket är irriterande. Både jag och fästmön hade detta problem under skidturen.

Jag kan verkligen rekommendera dessa skidor och tillsammans med en kraftig pjäxa kommer de verkligen till sin rätt.

MVH Urban.
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...