Äventyr på riktigt..hur?

[Johnsen88]

Håller just nu på att läsa boken om Sven Hedins strapatser (Äventyr på riktigt : berättelsen om upptäckaren Sven Hedin). Min äventyrslusta växer när jag läser sådana historier där äventyraren skjuter emot ödet, för att fråga senare. En svunnen värld som inte var fylld med GPS´er,Goretex,planering och diverse "onödiga" bekvämligheter. Där konsekvenserna av ens handlingar oftast hade två extrema poler (en känslig vågskål mellan livets sötma, och dödens kyla).

Men, hur ska man gå tillväga för att få uppleva ett "gammeldags" äventyr idag?
Kan en fattig student som pluggar till möbelsnickare, någonsin få bidrag/sponsring till en kortare/längre expedition?

Jag vill också göra något extremt, inte för att ha på cv:t, uten för att testa mina egna gränser och styrkor. Drömmen just nu är att göra ett polaräventyr (trekking över svalbard, Alaska, eller kanske göra en Amundsen och dra till sydpolen).

Jag är väll en rätt blygsam person, men jag gissar på att man ska väcka så mycket uppståndelse inför en expedition som möjligt (kontakta tidningar osv), för att få företag/privatpersoner nyfikna.

Jag har mycket erfarenhet av friluftsliv, men inte när det gäller det ekonomiska inför en längre/extremare tur. Någon här som suttit/sitter i samma sits som jag?


MVH L-H.Johnsen

 

[Petri Niemelä]

livet är ett äventyr i sig

hejt
många, även jag funderar och planerar för långa äventyr i fjärran länder för att se hur kroppen fungerar/upptäcka livet/prestera något som ingen annan gjort förut osv.
Saken är den att vi lever här och nu, äventyren finns i din närhet, vare sig du bor i
storstad eller landsbygd.
Om du vill ut på äventyr, varför inte försöka göra ngt hemmavid, vandra i en månad till en särskild plats/destination, paddla/cykla m.m. Då behöver man inte lägga ut en förmögenhet. Om man sedan har suget kvar, då kan man kanske genomföra ett projekt i fjärran.
Jag själv har ofta sett framför mig ett äventyr i himalaya eller sydamerika och fortsätter att fundera och planera.
Jag har dock börjat uppskatta det nära äventyret, fjällen i Sverige, klättring i närområdet, cykla runt en hel dag utan mål och mening. Att börja genomföra äventyr, inte bara planera är för många ett stort steg, börja med det lilla steget och vidarutveckla det.
Kom ihåg, livet finns här och nu, inte i framtid eller dåtid.
Hoppas att du kommer ut på ngt roligt
"livet är inget för amatörer" Strindberg.

 

[seobserver]

Den som inte kan upptäcka ngt nytt i hemmaterrängen, staden eller biblioteket verkar leva ett torftigt liv, attityd är det som ger ögonen lyskraft och skärper näsan och öronen.....ut och inventera!
Go tur!

 

[Johnsen88]

Borta bra men hemma bäst..

Jo jag håller med. Men jag har dock redan gjort några ordentliga turer här i skandinavien, så jag blickar emot fjärran. Jag var ute i dryga två månader ensam i dom norsk/svenska fjällen så jag är inte helt "grön". Så nu drömmer jag om att få göra en riktig kraftprestation (make it or break it).

Anledningen till att jag vill till t.ex. Svalbard är djurlivet och klimatet. Att få vandra nära isbjörnar är och kommer sorligt nog bli få förunnat..

 

[plaskdaja]

Vill inte krossa dina drömmar. Har jobbat ett antal år inom media och helt ärligt skulle jag inte investera min mediabudget på dig. Skulle inte göra det på någon annan äventyrare för den delen.

Varför ska man som företagare bekosta någons semester? För det är ju det är. Semester och inget annat. Att åka till Svalbard är inget nyskapande eller unikt som ger eko och det "return of investment " företaget suktar efter.

Min rekomedation är att bekosta sina äventyr själv. Då blir du också fri och kan göra som du vill och inte som din sponsor. Jag skulle också vilja åka till Svalbard. Grymt ställe förmodligen. Är du lite kreativ så tror jag ca 20 000 kr räcker rätt lång tid.

 

[MonicaKa]

Men, hur ska man gå tillväga för att få uppleva ett "gammeldags" äventyr idag?
--klipp--
Jag vill också göra något extremt, inte för att ha på cv:t, uten för att testa mina egna gränser och styrkor. Drömmen just nu är att göra ett polaräventyr (trekking över svalbard, Alaska, eller kanske göra en Amundsen och dra till sydpolen).

Jag är väll en rätt blygsam person, men jag gissar på att man ska väcka så mycket uppståndelse inför en expedition som möjligt (kontakta tidningar osv), för att få företag/privatpersoner nyfikna.
--klipp--

De lågmälda äventyr/expeditioner som Mikael Strandberg gjort tycker jag är sympatiska. Kolla på dem som inspiration, särskilt Kamtjaka-expeditionen fascinerade mig. Inga uppsendeväckande sponsorprojekt för att bli "norra Europas första enbenta svenska astmatiker baklänges med skidor uppför"-xxx, typ.

(Jo, jag har även läst om hans tidvis besvärliga situation privat, men det lägger jag inga värderingar på just nu.)

 

[Freija]

Finns ju oändliga mängder äventyr att göra - om du bara glömmer tanken att någon annan ska betala dem. En riktig budgetresa som kan bli väl så äventyrlig kan t ex vara att cykla kust till kust i Indien, fotvandra i Etiopien, paddla längs lämplig kust etc... Håller med om Strandberg som inspirationskälla.
/F

 

[seon]

När och fjärran ej motsatser

Det finns inget motsatsförhållande mellan att söka äventyret hemmavid men ändå drömma om fjärran länder. Håller med om att det är viktigt att hitta spännande aktiviteter runt husknuten och sådant finns ju, men det blir inskränkt om det görs till en dygd som står i motsats till att skaffa sig intryck och erfarenheter från andra miljöer.

Många drömmer om "det stora" (Himalaya, Oceaner, Öknar m.m.) Det finns äventyr av annat slag.
"Selvaggio Blu" t.ex. verkar vara en häftig övning.

www.selvaggioblu.it

 

[Peakexplorer]

"Riktiga" äventyr på Svalbard

Jo jag håller med. Men jag har dock redan gjort några ordentliga turer här i skandinavien, så jag blickar emot fjärran. Jag var ute i dryga två månader ensam i dom norsk/svenska fjällen så jag är inte helt "grön". Så nu drömmer jag om att få göra en riktig kraftprestation (make it or break it).

Anledningen till att jag vill till t.ex. Svalbard är djurlivet och klimatet. Att få vandra nära isbjörnar är och kommer sorligt nog bli få förunnat..

Om du är intresserad av Svalbard så kanske jag kan fresta dig med min blogg om min miniexpedition dit i augusti: http://peakexplorer.wordpress.com

//Pathfinder

 

[millimeter]

Den som inte kan upptäcka ngt nytt i hemmaterrängen, staden eller biblioteket verkar leva ett torftigt liv, attityd är det som ger ögonen lyskraft och skärper näsan och öronen.....ut och inventera!
Go tur!

Sant skrivet!

Jag funderar ju såklart också på vilka stora resor jag vill göra, men försöker samtidigt hitta lite närmare äventyr som är lättare att genomföra, och så upptäcker jag till slut att jag inte riktigt har tid med några stora projekt på grund av alla "smågrejer" jag vill göra på hemmaplan. Det räcker.

Men visst är långa resor och äventyr också skoj. Kostnaden ökar dock dramatiskt så vinsten är inte så stor som den kan verka, inte för mig iaf.

 

[gro]

Efter att ha bott på Svalbard så tycker inte jag det är så exotiskt. För en student kostar det inte så mycket att ta flyget tur o retur från oslo. Åk dit och kolla läget. Att gå på skidtur bland isbjörnar gav mig bara sömnproblem, tror aldrig jag sov så dåligt som när man sov i tält där, oavsett hur mycket säkerhetsbarriärer man använde sig av (larmminor, björnvakter, hundar etc.). Visst, oändligt vacker natur och tidvis utmanande väder. Men samtidigt ett exploaterat samhälle och en tragisk historia. Sen är det ju inte så bra för imagen när man drar expeditionspulka och någon åker ledigt förbi på skoter för att sova i hyttan över helgen. Är inte svalbard rätt gjort förresten? Sponsorintresset torde vara rätt svalt. Men för en längre påsktur är det rätt trevligt, fast det blir säkert massa problem att fixa vapen och satellittelefon. Det första är inga problem om man är skriven där. Det senare bistod universitet med när undertecknad läste där.

\Lite random tankar som kanske kan hjälpa på vägen från en som bott där.

 

[Freija]

Varför inte testa Shishpangma?